Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barrfloget - Barrlind - Barsebäck - Barthelemy, S:t - Barths-orden - Basatömer, Olaus - Baskemölle - Bassewitz, Ulrik Carl, von - Bathori, Steffan - Bauck, Wilhelm - Baudvildur - Baumgarten, Nils Kristoffer - Baumhauer, Bernhard - Bautastenar - Bautil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blodröd med hvita och svarta ringar på antennerne,
grågula ådriga vingar, hvitaktig buk och gula
fötter. Den lefver både som larv och puppa, samt i
utbildadt tillstånd ganska allmänt i blomman af en
gräsart (Juncus lamprocarpus), hvilken deraf
blifver monstruös, samt förorsakar sjukdom hos får,
som förtära den. Den är äfven orsaken till de
utväxter, som förekomma på unga granplantor,
isynnerhet i toppen, och få namn af granäpplen,
genom hvilkas bildning de unga träden utmattas
och aftyna.
Barrlind (Taxus baccata), eljest idegran kallad,
ett ganska vackert träd; men som likväl sällan
förekommer i vårt land. Det tyckes företrädesvis
tillhöra vissa kusttrakter, såsom Bohus län,
hvarest trädet kallas Ba-lind, såsom någre menat till
minne af guden Balder, åt hvilken trädet varit
helgadt. Der barrlinden växer, försummar icke
allmogen, att vid högtidliga tillfällen pryda
stugorna med qvistar deraf.
Barsebäck, en socken, jemte Hofterup, belägen
i Harjagers kontrakt och härad, Lunds stift och
Malmöhus län, 2 mil S.S.O. från Landskrona,
invid hafvet. Socknen hör till 2 kl. konsist. och är
alternativt patronelt, i hvilket senare fall
rättigheten att tillsätta pastor tillhör ägaren af
Barsebäck. Den består af 27 1/2 mtl. och har 865
invånare. Dess areala vidd innefattar 2,546 tunnland,
hvaraf blott 2 äro sjöar och kärr. Adr. Landskrona.
Barthelemy, S:t, en ö, afträddes af Frankrike
till Sverige, genom traktaten i Versailles af d. 1
Juli 1784. Den var ett vederlag för den
nederlagsfrihet Svenska regeringen beviljade för
Franska varor i Götheborg. Under
kontinentalsystemets tid gaf ön, såsom en frihamn, en betydlig
tullintägt. Regeringen begärde då att få ensam
öfvertaga dess förvaltning, hvilket ständerna
medgåfvo, under förbehåll, att den möjliga bristen i
dess inkomster ej skulle betunga Svenska
statsverket. Sedermera, då brist verkligen yppade sig,
har regeringen sökt blifva af med ön; men
hvilket först år 1845 så vida medgafs, att den
skulle få föryttras till någon fremmande magt och
intilldess ställas under Svenska statens drätselverk.
Rikets ständer anslogo vid sista riksdagen 16,500
R:dr till betalande af utgifter, som ej betäckas
af öns inkomster.
Barths-orden, en i Sverige fordom stiftad
orden, hvarom se: Wadstena Stifts-orden.
Basatömer, Olaus, biskop i Strengnäs, samt,
ifrån år 1221 till sin död d. 20 Mars 1234,
erkebiskop i Upsala. Sitt tillnamn tros han hafva fått
af den kraftfullhet, hvarmed han försvarade sin
och kyrkans rätt mot ”Bassarne”, de mägtige och
betydande i landet. Han anses hafva varit af
Bondeslägten och i skyldskap med konungahuset. Icke
desto mindre skall han ej hafva varit särdeles
trogen mot konung Erik Läspe, utan en anhängare
af Knut Johansson, hvars nederlag och död i
slaget i Sparsätra så grämde erkebiskopen, att han
sjelf afled straxt derefter.
Baskemölle, ett fiskeläge mellan Skivarp och
Cimbritshamn i Skåne, hvarest fångas torsk, ål och tobis.
Bassewitz, Ulrik Carl, von, född i
Meklenburg, blef år 1711 öfverste i Svensk tjenst,
utmärkte sig vid flera tillfällen, särdeles i slaget vid
Gadebusch, blef 1715 generalmajor och stupade
samma år d. 4 Nov. i träffningen vid Stresow på
Rügen. — En annan Bassewitz omtalas något
senare, såsom Hanoversk Minister i Stockholm och
en afsvuren fiende till Görtz. Han blef äfven
hertigens af Holstein ombud och sökte på allt sätt
verka till hans förmån vid thronföljden, men
hvilket likväl ej lyckades.
Bathori, Steffan, konung i Polen, från 1576
till sin död 1586, omtalas i Svenska historien
såsom Johan III:s bundsförvandt, vid deras
gemensamma krig mot Ryssland. Han härstammade från
den furstliga Bathori-ätten i Siebenbürgen.
Bauck, Wilhelm, har komponerat åtskilliga
fortepiano-sonater och omtyckta sångstycken, är
känd såsom Aftonbladets musik-recensent, under
signaturen —u—. B:s recensioner utmärka sig
genom en varm förkärlek för klassisk musik, och
hans uppfattning är oftast genialisk. Född 1808,
d. 13 Dec., i Götheborg.
Baudvildur, en utmärkt skön och tapper
sköldmö, dotter till konung Nidud eller Nidung.
Baumgarten, Nils Kristoffer, en gammal
Carolin, som följde Carl XII under alla hans krig,
från landstigningen på Seland år 1700, då han
redan i tvenne år varit hans drabant, till Narwa,
Düna, Clissow, Thorn, Lemberg, Frauenstadt,
Holofzin, der han blef illa sårad, Pultava, der två
hästar blefvo för honom undanskjutne, till Bender,
der han deltog i kalabaliken, till Stralsund och till
Stresow, der han lemnade konungen sin häst,
sedan Carl förlorat sin egen. Han hade blifvit
adlad 1712 och 1716 öfverste för adelsfanan,
hvilken han anförde 1718, under fälttåget mot
Norrige. Född 1667, död 1727.
Baumhauer, Bernhard, rådsherre i Lybeck,
och, jemte Herman Plönnies, anförare för den
flotta denna stad skickade till undsättning åt Gustaf I,
vid hans företag mot Christiern.
Bautastenar, bötastenar, bötahällar, så kallas
de uppresta stenar af 1 till 6 alnars höjd, hvilka
våra förfäder reste till åminnelse efter aflidne. De
finnas i vårt land till ett ganska stort antal, och
förekomma någon gång i flockar, af flera 100 i
hvarje, samt anses då utmärka gamla valplatser,
såsom på Bråvalla hed. Högst sällan finnas
graflemningar under bautastenar. Att några likartade
minnesmärken, särdeles då de äro enstaka eller 2
à 3 tillsammans och af betydligare höjd, utvisa
ställen der våra förfäder förehade andaktsöfningar,
är ganska sannolikt, och vitsordas af mångfaldiga
sägner. Stundom finna vi bautastenar resta på
ättehögar. En sådan ses på den så kallade konung
Niords hög i Upland, och på den så kallade
Svidurs hög i Westmanland. De största bautastenar
i Sverige förekomma i Dahlsland och Bohus län.
Bautil. Detta mer beryktade än berömda
arbete, innefattande en samling af i träd skurna
teckningar, utaf ett ansenligt antal Svenska
runstenar, uppgående till icke mindre än 1,173,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
