Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boktryckeri - Bol - Bolag - Bolander, Lars - Bolby - Bolgeting - Bolinder, Johan Erik - Boll, Frans - Bollar - Bollebygd - Bollebygds härad - Bollebygds kontrakt - Bollerup - Bollerup, egendom - Bollhuset - Bollnäs - Bollspel - Bolméer, Bengt Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anläggningen af ett tryckeri berodde af privilegium,
och boktryckarena bildade en societet med
vanliga skrå- och embets-författningar. Men genom
1609 års grundlag blef böckers tryckning och
försäljning det friaste af alla yrken, öppet för enhvar.
Boktryckeri-societeten fortfor likväl, såsom en
ekonomisk anstalt dess medlemmar emellan, och
lärlingar och konstförvandter in- och utskrifvas, samt
undergå ordentlig pröfning. — År 1800 funnos i
Stockholm 12 boktryckerier; för det närvarande är
deras antal 18 och i hela riket 70. Af dessa
hafva likväl endast 51 förenat sig med
boktryckerisocieteten.
Bol, gård, hem, bostad, ställe, by. Ordet
förekommer i sammansättningar, såsom bolby,
prestbol; betyder äfven mark, hvarpå något skördas,
såsom höbol.
Bolag, en förening emellan tvenne eller flera
personer, att drifva gemensam handel eller
gemensamma industriella företag. Författningarna om
bolag stadga hufvudsakligen, att om man ingår i
sådana, skall afhandling derom ske skriftligen, och
villkoren deri tydligen omnämnas. Hvarje bolag,
som består af flere eller andra personer, än de,
hvilka namngifvas uti firman, skall, inom tre
månader efter dess upprättande, hos magistraten i
stad, eller häradsrätt å landet, skriftligen
uppgifva namnen å deltagarne. Samma lag är när
bolag upplöses. Bolagsmännen ansvara, en för alla
och alla för en, för den afhandling, som för
bolaget afslutas, äfvensom för lemnade
försträckningar eller anförtrodt gods, m. m.
Bolander, Lars, blomstermålare och under
Gustaf III:s tid använd som dekorationsmålare vid
theatern. Född i Småland, året obekant; död år 1795.
Bolby (lagt.). Gärd, hemman, by, som utgör
stamsätet, hvarifrån ägor blifvit tagna till
bildande af annan by, hvilken då, i förhållande till
bolbyn, kallas afgärdaby.
Bolgeting (Vespa crabro), en insekt som är den
största af sitt slägte, ofta ända till 1 1/2 tum lång,
honan större än hannen, med svart hufvud samt
gul kropp med svarta och bruna ringar och
fläckar; bygger sitt bo under tak, i form af en boll,
utaf ett brungult papperslikt ämne, hvartill de
synas hemta materialier i boningsrum, der de infinna
sig och efter en stund flyga bort med
pappersstycken. De fånga bin och andra insekter, hvilka
de hemföra till föda åt ungarna. Deras stygn äro
mycket smärtsamma. Se vidare: Geting.
Bolinder, Johan Erik, skicklig
miniatyr-porträttmålare. Född 1768, död 1808.
Boll, Frans, orgelbyggare, har omkring är
1660 uppsatt orgor i S:t Jakobs kyrka i
Stockholm, och i Mariefred, samt reparerat några verk.
Han ingick äfven aftal om ett nytt orgelverk i
Upsala, men dog under arbetet år 1677.
Bollar. Vid boktryckerierna hade så kallade
bollar, gjorde af läder, blifvit, sedan
boktryckerikonsten uppfanns, begagnade vid insvärtning af
stilen; men dessa utträngdes af de mera ändamålsenliga
valsarne, gjutne af lim och sirup, och uppfunne af
lord Stanhope. Sedan år 1822 äro valsarne
införde i Sverige, och begagnas nu allmänt på alla
boktryckerier.
Bollebygd, socken, med annexerna Björketorp
och Töllesjö, hör till 2 kl. konsist., samt ligger
i Marks och Bollebygds kontrakt af Götheborgs
stift, 2 1/4 mil V.S.V. från Borås, 4 1/2 mil Ö. från
Götheborg. Socknen har en areal af 36,427 tunnl.,
af hvilka 4,780 äro kärr och sjöar. Den består
af 41 1/8 mtl. och har 2,368 invånare. Adr.
Götheborg.
Bollebygds härad, beläget i Elfsborgs läns 3:dje
fögderi, har en areal af 88,475 tunnl., af hvilka
8,200 äro sjöar och kärr. Det beslår af 89 1/4
mtl. och räknar 4,896 invånare. Häradet
innefattar blott ofvanstående Bollebygds socken, med
tvenne annexer.
Bollebygds kontrakt. Se: Marks.
Bollerup, annex till Ullstorp uti Ingelstads
kontrakt af Lunds stift, beläget 2 mil V.S.V. från
Cimbritshamn, 1 3/4 mil O.N.O. från Ystad. Annexet
innefattar 20 7/8 mtl. och har 514 invånare. Dess
areal utgör 2,407 tunnl., af hvilka endast 10 äro
sjöar och kärr. Uti socknekyrkan finnes en
vacker graf, uppbygd år 1647 för Ranzowska ätten.
Adr. Ystad.
Bollerup, en egendom i ofvannämnde socken,
anses för en af de förnämsta inom vårt land; dess
ägors vidd, utsädets mängd och deraf följande
afkastning bestämmer denna dess företrädestätt.
Bollerup har fordom varit befästadt med bastionerade
vallar och grafvar. Godset Bollerup har,
alternativt med Kongl. Maj:t, rättighet att tillsätta
kyrkoherde i Ullstorps och Bollerups församlingar.
Bollhuset. Så kallades en på Slottsbacken i
Stockholm stående trädbyggnad, som innehöll en
theater, på hvilken alla slags skådespel uppfördes;
men ifrån 1782, då opera-theatern blef färdig, och
till 1793, begagnades den endast för talpjeser.
Huset nedrefs sistnämnda år.
Bollnäs, en socken, belägen i Helsinglands Vestra
nedre kontrakt af Upsala stift, södra Helsinglands
fögderi af Gefleborgs län, 4 3/4 mil V. från
Söderhamn. Socknen hör till 1 kl. reg., består af 144 1/3
mtl. och har 5,475 invånare. Dess areal utgör
171,165 tunnl., af hvilka 25,000 äro kärr och
sjöar. Adr. Bollnäs.
Bollspel omtalas icke sällan i Nordiska sagorna,
såsom en kämpalek. Denna hade flere arter,
såsom: Väderboll, hvilken ännu i Erik XIV:s tid var
ett konunga-tidsfördrif; Isboll (Torsten Wikingssons
saga); Snöboll, hvarmed äfven Svenska konungar
roade sig.
Bolméer, Bengt Magnus, född d. 16 Jan.
1785, i Hittaryds prestgård af Wexjö stift, der
fadern var kyrkoherde. Promoverad magister i
Lund år 1808, fortsatte han följande året sina
studier i Köpenhamn, blef år 1810 docens i
allmänna historien, förordnades, år 1817, att
förestå estetiska professionen, och blef, år 1824,
Norbergs efterträdare, såsom professor i Österländska
språken. Riksdagsman år 1828 och derpå
följande riksdagar. R. N. O. Har utgifvit en
öfversättning af Job, och flera sådana af Arabiska skalder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
