Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boskapsskötsel - Boskillnad - Boson, Jösse - Boström, Kristoffer Jakob - Boställe - Botanik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inrättandet af stam-holländerier till boskapsrasens
förbättring; men ännu återstår mycket i denna väg
att göra, ty årligen införas omkring 2,000 st.
diverse nötkreatur, ungefår 4,000 tunnor saltadt
kött, 60,000 lisp. smör, 100,000 lisp. talg och
öfver 3 millioner skålp. torra och saltade hudar.
Förnämligast torde uppmärksamheten böra riktas
på kreaturens behöriga utfodring och skötsel, utan
hvilken äfven de bästa raser snart urarta; men
med behörigt iakttagande af dessa omständigheter
är det ganska troligt, att antalet af kreatur skulle
vara fullt tillräckligt för landets behof, enär man
hitintills i allmänhet mera bemödat sig att hålla
ett stort antal kreatur, än att behörigen föda och
vårda dem; ty enligt Forsells statistik funnos 1842 i
riket 264,033 oxar, 989,419 kor och 447,850
ungboskap, och anser han dessutom denna summa
böra ökas med 10 à 15 proc., för att komma
rätta förhållandet närmast. I sådant fall skulle
hela beloppet uppgå till nära 2 millioner, och
således i det närmaste motsvara 2/3 nötkreatur för
hvarje af landets inbyggare, utom får, svin och
getter, hvilka tillsammans utgöra öfver 2 millioner.
Boskillnad. Vill endera makan eller död makas
arfvingar undanskifta enskild egendom, eller
giftorätt för gäld, derföre andra makan förmenas böra
i ansvar stå, söke boskillnad skrifteligen hos den
rätt, derunder mannen lyder eller lydt vid
dödsfallet. Sökes boskillnad, då egendom ej afträdd
är, kallas båda makarne inför rätten, som
förordnar att boets tillgångar och gäld skall å viss dag
upptecknas, hvilken uppteckning af mannen och
hustrun i borgenärers närvaro edeligen fästes. Vilja
efterlefvande maka eller arfvingar undanskifta
både giftorätt och enskild egendom, bör boskillnad
sökas inom en månad sedan bouppteckning hölls,
och bouppteckning till rätten ingifvas, hvarpå
offentlig stämning till borgenärerna utfärdas, o. s. v.
Boson, Jösse, Thord Bondes mördare. (Se:
Bonde, Thord.)
Boström, Kristoffer Jakob, född i Piteå d.
1 Jan. 1797; fadren var timmerman. Vid
magisterpromotionen 1824 innehade han första
hedersrummet, och har sedermera delat sin tid emellan
filosofiens studium och det höga förtroende, som
blef honom gifvet, att vara de båda äldste
prinsarnes lärare. Detta uppdrag emottog han år 1833,
sedan han år 1828 inträdt bland akademiske
lärarne, såsom docens i filosofien. De senare åren
har han tillbragt vid universitetet, der han år 1837
befordrades till adjunkt och 1841 till professor i
praktiska filosofien. Professors titel hade han
erhållit redan 1838. Såsom författare har Boström
verkat genom åtskilliga akademiska afhandlingar
på Latinska och, någon gång, äfven på Svenska
språket, alla af strängt filosofiskt innehåll, och är
äfven känd genom recensioner i tidskriften
Skandia och i Litteratur-Föreningens Tidning.
Boställe, kallas en till embete och tjenst
hörande gård eller boning, anslagen för lönen och
till hemvist åt embets- eller tjenstemännen, som
innehar sysslan. De äro af trenne slag, nemligen:
militiæ-, civil- och ecklesiastik-boställen.
Sådana finnas i Sverige till ett antal af 4,195 hemman
och 84 stommar; häraf äro mil. bost. 1,771
hemman, civ. bost. 476 hemman 11 st., samt eckl.
bost. 1,948 hemman 73 st.
Botanik, är läran om växternas allmänna och
enskildta egenskaper, deras förekommande i naturen
och systematiska indelning. Ehuru detta, sedan
urminnes tider, varit föremål för menniskans
uppmärksamhet och forskningar, och botaniken således
blifvit bearbetad redan af forntidens naturforskare,
utgjorde den, dock ända till Linnés tid, mera en
kaotisk samling af erfarenhetsrön än en
systematiskt ordnad vetenskap, oaktadt redan på
1600-talet Adanson, Herman, Ray och Tournefort m. fl.
sökte att ordna densamma efter serskildta
systemer. Hos oss befann den sig, intill förstnämnde tid,
på en föga upphöjd ståndpunkt, och de enda
arbeten deruti af Svenska naturforskare utgjordes
hufvudsakligen af, ofta ofullständiga, beskrifningar
öfver växter och deras förmenta nytta. Det
äldsta botaniska arbete af Svensk författare är en,
under Chesnecophori presidium, af Starbeckius
utgifven disputation, tryckt 1621, och de
utmärktaste författare under denna period voro de båda
Rudbeckarne, O. Celsius, Bromelius och
Palmberg. Det var Linnéi snille förbehållet, att
utbreda ljus och reda uti denna likasom uti
naturalhistoriens alla grenar. Genom sitt Systema Naturæ,
först utgifvet 1735, bragte han alla då kända
naturalster uti ett fullständigt ordnadt system, så att
äfven alla senare upptäckters plats var på förhand
gifven, grundade växternas klassifikation på deras,
af honom upptäckta, könsdelar, i följd hvaraf
detta system ock fått namn af sexual- eller
könssystem. Genom sin Philosophia Botanica lemnade
han ej allenast klaven till ett språk, som gjorde
det möjligt för naturforskarne, att med lätthet
göra sig begripliga för hvarandra, och besparade dem
mödan, att, såsom förut, instudera sig uti de otaliga
termer, hvilka användas godtyckligt af serskildta
författare, utan förklarade äfven växtlifvets, af
ingen fore honom undersökta fenomener så
fullkomligt, som vetenskapernas allmänna ståndpunkt på
den tiden medgaf det. Uti sina Ordines Naturales
framställde han äfven ett system för växternas
klassifikation efter naturens högre lagar, hvilket
dock endast i bredd med den närmare
kännedomen af dessa kunde fullt utbildas, hvaremot
sexualsystemet utgjorde den för alla lättfattliga
grunden för deras igenkännande. Genom sitt
intagande föredrag uti sina Amoenitates academicæ,
jemte många andra skrifter, väckte och underhöll han
hågen för naturvetenskapernas och särdeles
botanikens studium, och utbredde genom sina
specialfloror kännedomen om så väl våra inhemska
växter, som om de utländska i allmänhet, hvarvid
hans lärjungar, efter hans föreskrifter och
genom hans föranstaltande, så väl härifrån som från
andra länder, utgingo till alla verldsdelar och
samlade naturalhistoriska skatter, dem han med
mästarehand undersökte och ordnade. Linnés första
arbete i botaniken var troligen en afhandling om
växternas biläger och kön, ”Exercitatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
