Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brokind - Broling, Gustaf - Broling, Carl Abraham - Broman, Lars - Broman, Erland - Broman, Fredrik Konrad - Bromelius, Olof - Bromell, Magnus von - Bromma, socken i Stockholms län - Bromma, annex till Söfvestad - Broms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit ett urgammalt herresäte, och innehades af
konungarne Sverker och Waldemar, Bo Jonsson
Grip, Falkenbergar, m. fl.
Broling, Gustaf, bergsråd, öfverdirektör vid
mynt- och kontrollverken, ledamot af vetenskaps-
och landtbruks-akademierna, R. af W. O., en af
den inhemska industriens förtjenstfullaste
befrämjare, hvilken, efter att under en resa i England
hafva inhemtat noggranna underrättelser om dess
fabriksväsende, särdeles för bearbetning af jern och
metaller i allmänhet, hvaraf resultaterna
meddelades uti de af honom utgifna Anteckningar under
en resa i England, sökte, och lyckades äfven
genom brukssocietetens understöd, att här införa
åtskilliga af dem, hvaribland isynnerhet må nämnas
tillverkningen af gjutstål samt deraf förfärdigade
kirurgiska instrumenter och andra fina eggjern,
äfvensom af lackerade eller s. k. japanerade
bleckarbeten. Dessutom bidrog han på mångfaldigt
sätt, att sprida alla slags nyttiga uppfinningar,
hvarför man alltid kunde vara säker att hos
honom finna råd och upplysningar i sådana ämnen,
för hvilket ändamål han ej skydde några
uppoffringar. Genom sina Bref om ångbåtar, har han
uti icke ringa mån hos oss bidragit till kännedomen
om och utbredandet af detta förträffliga
transportmedel. Med grundliga kunskaper i
bergsvetenskapens alla grenar, förenade han en ovanlig
handafärdighet, hvilket gjorde det lätt för honom, att
sjelf lägga handen vid förfärdigandet af de
modeller och maschiner, som voro nödiga för hans
försök. Dess grafvård på Maria kyrkogård
innehåller följande träffande inskrift: ”Gustaf Broling,
bergsråd m. m., född 1766, död 1838. Svenska
industriens annaler förvara minnet af hans verksamhet.”
Broling, Carl Abraham, den förres brorson,
född i Nerike år 1789, grundlade genom sin
farbroders undervisning sin skicklighet som gravör,
och utarbetade först, under hans ledning,
plancher till dennes ”Anteckningar under en resa i
England”, sedan har han till Sverige först
infört den Engelska konstgravyren, hvilken
verkställes genom maschineri, och blifvit af honom använd
till förfärdigande af de nya bankosedlarna. Han
var den förste, som i Sverige använde
stereotypien 1832 för bankens sedeltryckning; tillika har
han uppfunnit en mekanik, hvarigenom, i en
vanlig boktryckarpress, utom tryckningen, äfven
numereringen på sedlarna verkställes, så att samma
nummer endast förekommer på ett sedel-exemplar i
sender, och det nästa erhåller den i ordningen närmaste.
Broman, Lars, häradshöfding, burggrefve i Malmö,
assistansråd vid Skånska general-guvernementet och
kanonikus i Lund, adlad. Född 1615, död 1667.
Utgaf, under ett vistande i Amsterdam, år 1664,
en numera sällsynt skrift: Epistola virorum
principum illustriumque ævi cujusvis. Hans hustru
Maria Noréen blef genom sitt förra gifte farfarsmor
åt den sedermera bekante
Broman, Erland, son till den allmänt aktade
lagmannen Carl Broman. Erland gick en egen väg
till lycka: hofgunstens. Han stod nemligen i
särdeles ynnest hos konung Fredrik, som använde
honom förnämligast i egna angelägenheter och
befordrade honom på allt sätt, så att han blef
friherre, president i kommerse-kollegium och
Serafimer-riddare. Född 1704, död 1757.
Broman, Fredrik Konrad, rikshistoriograf,
död d. 2 Maj 1800, endast 42 år gammal, har
utgifvit: Bref om de skyldigheter en historieskrivare
har att iakttaga, Anteckningar i Svenska
kyrkohistorien, En afhandling om de fordna adeliga
värdigheter i Sverige, hvilken belönades af
vitterhets-akademien, och har författat ett större arbete: Johan
III:s historia, hvilket, nära färdigt, afbröts genom
hans förtidiga död. Den adeliga Bromanska ätten
utgick med honom.
Bromelius, Olof, utmärkt läkare,
promoverades till doktor i Leyden år 1673, blef ledamot i
kollegium medikum och i kommissionen öfver
trollväsendet, ändtligen provincial-medikus i
Götheborg, der han dog år 1705, nära 66 år gammal.
Var en ganska skicklig botanist, och har utgifvit
flera skrifter i naturhistorien. Ett örtslägte är
uppkalladt efter honom, hans son
Bromell, Magnus von, omfattade sin faders
yrke, men då han, genom sin halfbroders död, kom
i besittning af en då för tiden betydlig
förmögenhet, upphörde han med praktiken och använde i
stället sin tid att öka den samling af naturalier,
mynt och medaljer, hans fader efterlemnat.
Utnämndes till anatomie professor, men upphörde
snart med denna befattning, blef assessor i
kollegium medicum, samt ändtligen dess preses;
slutligen arkiater. Född 1679, död 1731. Han skall
hafva varit ovanligt liten till växten och af ett
gladt lynne. Har utgifvit några skrifter i
medicinska och andra vetenskapliga ämnen.
Bromma, en socken i vestra Roslags kontrakt af
Upsala stift, Sollentuna härad af Stockholms län,
belägen 1/2 mil N.V. från hufvudstaden, vid
Mälaren, och hör till 3 kl. reg. Socknen består af
27 1/4 mtl. och har 621 invånare. Dess areal
utgör 4,744 tunnland, hvaraf blott 45 äro sjöar
och kärr. Adr. Stockholm.
Bromma, annex till Söfvestad, beläget i Ljunits
och Herrestads förenade kontrakt af Lunds stift, 1/2
mil N. från Ystad, samt utgör ett alternativt
konsist. och patr. pastorat af 2 kl.
Patronats-rättigheten tillkommer ägaren af Krageholm.
Socknen består af 15 1/2 mtl. och har 530 invånare;
dess areal utgör 1,689 tunnland, af hvilka 45 äro
sjöar och kärr. Adr. Ystad.
Broms (Tabanus), ett till insekternes 7:de
ordning, tvåvingar, hörande slägte, hvaraf flera slag
förekomma hos oss, hvilka alla äro blodsugare i
ordets egentliga bemärkelse, undantagande honorna,
som icke nära sig af blod och äro sällsynta.
Larven, som närer sig af gödsel, undergår sin
förvandling i sådan, och insekten framkommer
utbildad i Juli månad samt är, isynnerhet vid
instundande regn, plågsam för både menniskor och
boskap, emedan dess stygn äro ganska
smärtsamma. Oaktadt den ringa qvantitet blod de
kunna förtära, hafva de dock blifvit ansedda för
nyttiga åderlåtare för boskapen samt befrämjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
