Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruk - Bruksägares hypothekskassa - Brummer, Johan Magnus - Brunby - Brunbäcks färja - Brune eller Bruno - Brunflo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådana till hvilkas drifvande eld- och vattenverk
erfordras, såsom alun-, beck-, glas-, messings-,
svafvel-, socker- och tegelbruk, äfven andra, såsom
krut och pappersbruk; men företrädesvis
betecknar man de verkstäder, hvarvid stång- eller
smidt jern af alla slag tillverkas, med jernbruk.
Dessa utgöras hufvudsakligen af s. k.
hammarsmedjor, hvilka innesluta en eller flere härdar för
tackjernets färskning med dertill hörande bälgor eller
blåsmaschiner, samt en eller flere
stångjernshammare, eller ock, i stället för dessa, andra
inrättningar till jernets färskning och uträckning,
såsom puddelugnar och valsverk, knip- eller
spikhammare, o. dyl.; vidare af vattubyggnader för
verkens drift, äfvensom af förvaringshus för kol,
tack- och stångjern samt boningshus för arbetare
och bruksbetjening. För anläggandet af jernbruk
måste privilegium sökas i bergs-kollegium, hvilket
låter, genom bergmästaren i orten, eller annan
dertill förordnad embetsman, efter föregången
pålysning, anställa undersökning om den sökande äger
grund- och damfäste, samt huruvida, genom vattnets
uppdämning, skada för andra kan uppkomma, om
tillgång på tackjern, eller om masugn äfven skall
anläggas, om god jernmalm finnes, jemte
tillräckligt skogsfång, samt huru stor qvantitet
jern som med skogarnes bestånd årligen kan
tillverkas, och hvilken uti privilegierne
bestämmes, så att bruket erhåller vissa skeppunds
smidesrätt. Jernbruken i riket uppgå till ett
antal af 491, med tillsammans 1,366 härdar samt
605,045 skepp:d privilegieradt smide. De största
bruken äro: Löfsta och Carlholm i Upsala län
samt Forsse i Westernorrlands med 6,000
hvardera, Långvind och Boda i Helsingland med 5,100,
Hellefors i Westmanland med 4,936, Ström i
Helsingland med 4,933 och Brunsbergsverken i
Wermland med 4,360 skepp:ds smide; det minsta
deremot Ljusfall i Östergöthland med 30 skepp:ds
smide. De s. k. Dannemora-verken i Upland
lemna det mest eftersökta jernet, hvaremot de s. k.
Bergsmanshamrarne i allmänhet anses lemna det
sämsta. Vid de flesta af våra bruk användes det
s. k. Tysksmidet, vid Dannemora-verken och några
andra Vallonsmidet; Lancashiresmidet, som först
infördes vid Bäckefors bruk på Dahlsland, har
derifrån spridt sig till ganska många andra; men
likväl i mindre proportion, och Butsmidet
begagnas vid några bergsmanshammare i Wermland,
Grythytte och Tabergs bergslager.
Bruksägares hypothekskassa grundades 1833
efter det af Kongl. Maj:t d. 10 Aug. s. å.
fastställde samt d. 16 Maj 1835 förnyade reglemente.
Enligt det äldre reglementet ägde
hypotheks-kassan rättighet att upplåna blott fyra millioner,
hvilken i det senare utsträcktes till sex, och genom
Kongl. Brefvet d. 24 April 1839 ytterligare
ökades till nio och en tredjedels million R:dr B:ko,
öfver hvilken summa upplåning för det närvarande
ej må äga rum. Hypotheks-föreningens ändamål
är, att för långifvare och låntagare bereda
ömsesidig säkerhet, så att den förre skyddas mot all
förlust af det till låns lemnade kapitalet, samt
förvissas, att på utsatte tider uppbära så väl ränta,
som hufvudstol, och den senare försäkras att, så
vida räntan och kapital-afbetalningar i rätter tid
afbördas, samt öfrige ingångne förbindelser
uppfyllas, icke blottställas för uppsägning af det
låntagne kapitalet, hvilket medelst en årlig
kapital-afbetalning af 1 procent på 37 1/2 år återgäldas.
Kassans grundfond bildas genom aktier, och hvarje
aktiebref, stäldt på innehafvaren, är utfärdadt på
1,000 R:dr, samt berättigar vid bolagsstämma till
en röst; dock får ingen rösta för flera än 10
aktier. — Till erhållande af lån utaf kassan
berättigas hvarje ägare af jernbruk, masugnar eller
jernmanufakturverk, som genom aktieteckning vid
föreningens grundläggande eller sedermera uti
densamma blifvit delägare. Den lånsökande skall
förse sig med aktier i förhållande till beloppet af det
lån, som till honom utgår från kassan; och
berättigar en aktie till erhållande af 35,000 R:drs lån,
tvenne aktier till 70,000 R:dr, o. s. v. — Enligt
den år 1845 afgifne revisionsberättelse ägde
kassan vid 1844 års slut en tillgång af 9,419,673
R:dr B:ko, utgörande dels kontant behållning i
rikets ständers bank, dels fordringar af utlånte
medel.
Brummer, Johan Magnus, född i Lifland
och son af majoren Henrik Brummer, om hvilken
man anmärkt såsom en sällsamhet, att han varit
gift sex gånger. Följde Carl XII från 1700, då
B. endast var 15 år gammal, under hela hans
krig till slaget vid Pultava, derifrån till Turkiel,
deltog i kalabaliken vid Bender, i Stralsunds och
slutligen Fredrikshalls belägringar, samt dog år
1730 som öfverste och kommendant på Warbergs
Fästning. Naturaliserad och adlad.
Brunby, i Ihrsta socken af Westmanlands län, 2
mtl. År 1503 gaf riksföreståndaren Sten Sture
och hans husfru denna gård till Westerås kloster.
På 1600-talet ägdes Brunby af fältmarskalken Horn,
och har sedan tillhört grefliga slägten Posse.
Brunbäcks färja. Vid början af Gustaf
Wasas uppresning hade erkebiskop Trolle, tillika med
biskop Beldenacke, samlat en här af 6,000 man,
hvarmed de lägrade sig vid Brunbäcks färja i
Westmanland. Gustafs fältöfverste, Peder
Svensson, anföll dem här, år 1521, med Dalkarlarne
och dref dem tillbaka med stor förlust, hvarvid
många Danskar omkommo i elfven. Detta slag,
hvilket af allmogen ännu benämnes pilkriget, stod
vid Brunbäcks färja, och derom gå ännu
många sägner i orten. På stället, der träffningen
stått, har man funnit en mängd pilar i jorden och
en visa sjunges ännu, der det bland annat heter:
”Så kördes de Jutar i Brunnabäcks-älf,
Att vattnet det porlade om;
De sörjde deröfver, att Christiern sjelf
Han ej der tillika omkom.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
