Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunnby - Brunneby, annex till Klockrike - Brunneby, egendom - Brunnhem - Brunnius, Erik - Brunnsbergsverken - Brunnsviken - Brunroth - Brunsholm - Brunskog - Brunskära - Brunspat - Brunsten - Brusell, Johan Gottlob - Brushane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast 4 äro kärr och sjöar, samt räknar 2,567
invånare. Adr. Helsingborg.
Brunneby, annex till Klockrike, beläget i
Gullbergs och Bobergs förenade kontrakt af
Linköpings stift, 2 1/4 mil N.V. från Linköping, vid Götha
kanal. Socknen består af 20 3/4 mtl. och har en
areal af 8,725 tunnland, hvaraf 790 äro sjöar och
kärr. Folknummern upptages under modersocknen.
Adr. Linköping. — I socknen har fordomdags funnits
ett kapell, benämndt Huseby, i hvilket vägfarande
offrat, då de anträdde resan genom skogarne till
Nerike eller lyckligen genomrest dem.
Brunneby, 1 mtl. rusthåll, 1 mil från
Linköping, i Wreta socken, nära kyrkan vid stora
landsvägen, skänktes på 1750-talet af konung Adolf
Fredrik, som faddergåfva, till församlingens
dåvarande kyrkoherde, prosten Tiburtii son, Adolf
Fredrik; men ägdes sedermera af erkebiskop J. A.
Lindblom. En vidsträckt utsigt öfver fruktbara
trakter, sjön Roxen, Linköping, Wreta
klosterkyrka samt Götha kanal, hvilken löper helt nära förbi
ägorna, och på 1/4 mils sträcka har 15 slussar;
fyra landsvägar, som inom 3/8 mil sammanlöpa från
alla väderstrecken: allt detta gör ställets
belägenhet glad och fördelaktig. En utsigt af Brunneby
finnes i Thersners Fordna och Närvarande Sverige.
Brunnhem, annex till Stenstorp, beläget i
Billings kontrakt af Skara stift, 1 1/2 mil S.S.V. från
Sköfde; består af 12 3/4 mtl. och har 338
invånare; dess areal utgör 1,976 tunnland jord.
Gauberts-hall i denna socken, är, enligt de gamles
sägen, ett minne af en kristen prest, som der
predikat för hedningarne. Den kallas nu Skäberhall,
hvilket, i landets språk, är sammandraget af S:t
Gauberts hall. — Adr. Sköfde.
Brunnius, Erik, superintendent i Götheborg, från
år 1647 till 1664, då han afled i Stockholm, 67
år gammal, och begrofs i Upsala. Anlade i
Götheborg ett boktryckeri, samt gymnasii- och
skolhusen, hvartill han genom stamboksmedel skaffade
tillgång.
Brunnsbergsverken i Brunskogs och
Magernässkogs socknar inom Wermland, utgöras af
Brunnsberg, Rinnefors, Moriansfors eller Åhmot och
Reinholdsfors. Äga tillsammans 8 härdar, 4,360
skepp:d smide af köpetackjern, hvilket smide
utskeppas på Götheborg, och hvarföre erlägges 43
skepp:d hammarskatt. Smidesstämpeln: 2:ne
hvarandra frånböjda C med fem punkter. Bistämplar:
en Romersk I, II, III, IV. Intressenter.
Disponent: W. v. Ehrenheim.
Brunnsviken. En liten täck insjö norr om
Stockholm, tätt invid staden. Sänkningen af
denna sjö har ofta varit i fråga, emedan
vattenhöjden derstädes skadar åker och äng å
kringliggande stränder. Förslaget har mött motstånd,
hufvudsakligen genom ståthållare-embetet på Haga
lustslott, der kanalerna ansetts behöfva denna
vattenhöjd.
Brunroth, är en oren jernoxid, som erhålles
såsom biprodukt vid åtskilliga kemiskt-tekniska
arbeten, särdeles vid svafvel- och
vitriol-tillverkning. Den får äfven namn af rödfärg.
Brunsholm, en egendom om 10 1/2 mtl. i
Enköpings-Näs socken. Säkerligen ett ibland de äldsta
säterier i Sverige. Har tillhört ätterna Sparre,
Dohna, m. fl. Egendomen har utmärkt vacker
belägenhet vid Mälaren.
Brunskog, en socken, med Boda och Magneskogs
kapell, hör till 2 kl. konsist., är belägen i
Fryksdals kontrakt af Carlstads stift och Jösse härad af
Wermlands län, 6 1/4 mil N.V. från Carlstad.
Socknen består af 23 3/8 mtl. med 3,358 invånare, samt
har en areal af 51,053 tunnland, hvaraf 8,850 äro
kärr och sjöar. Adr. Carlstad eller Arvika.
Brunskära, brömsar (Bidens tripartita), en årlig
växt, som förekommer i de sydligare landskaperna
och begagnas till husbehofsfärgning.
Brunspat, mangankalk, ett mineral, som består
af kolsyrad kalk med kolsyrad talkjord och
manganoxidul, således hörande till slägtet karbonater.
Den förekommer i halfklot af en ärts storlek,
hvilkas yta antingen är slät och består då af täta
koncentriska skal, eller strålig från medelpunkten;
de förra glanslösa, de senare glänsande, uti
Långbanshytte grufva i Wermland, dels derb, brun till
färgen, vid Hellefors i Westmanland och Vestra
Silfverberget i Dalarne.
Brunsten, pyrolucit, hörer till slägtet
mangan, och består hufvudsakligen af
mangansuperoxid, samt förekommer dels i strålig eller
bladig form, dels derb och jordartad, dels
kristalliserad, bildande vanligen rhomboedriska prismer,
med två- eller fyrsidig tillspetsning, stundom
ganska trubbiga. Färgen är jerngrä, metallglänsande,
ogenomskinlig, färgar ifrån sig och ger ett
gråsvart streck samt svart pulver; spröd och ojemn i
brottet. Förekommer på flera ställen i riket och
brytes i betydlig mängd, dels för inhemskt behof,
hufvudsakligen vid glasbruk och blekerier, dels till
utförsel. Betydliga brunstensbrott förekomma vid
Undenäs i Skaraborgs och vid Krokshult samt
Spekseryd i Jönköpings län. År 1842 utskeppades 299
skepp:d brunsten och infördes blott 1 skepp:d.
Brusell, Johan Gottlob, garde des tableaux
vid kongl. museum, ledamot af målare-akademien,
född år 1756, död 1829, hade ovanliga anlag för
historiemålning, men användes af Gustaf III mest
till dekorationsmålning, hvarvid han likväl
hindrades i sin utveckling, då han måste biträda Deprèz
vid utförande af hans arbeten, och ej kunde undgå
att känna sin underlägsenhet i bredd med honom.
Brushane (Machetes pungax), en till vadarnes
fjerde familj hörande fogel af 12 tums längd,
hannen betydligt mindre, med bröst och sidor svarta,
utan några inblandade hvita fjädrar; färgen för
öfrigt i hög grad vexlande, så att tvenne hannar
aldrig äro fullkomligt lika. Dessutom hafva dessa
i vårdrägt en vacker halskrage af tätt sittande
långa och i ändan inböjda fjädrar, samt i
ansigtet höga runda gula eller röda vårtor.
Förekommer som flyttfogel sparsamt i de södra och
mellersta landskaperna, dit han anländer i April och
qvarstadnar till September, samt vistas enslig
eller parvis vid bäckar och sjöar. Under lektiden
äro hannarne i jemn strid med hvarandra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
