Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bryggerska målet - Brynhildarquida - Brynja - Brynjemästare - Brynolf eller Bryngel - Brynsten - Bryta Guds lås - Bryta skrock och ofsoken - Bryti - Bråbo - Bråbo - Bråborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gottland, friherre Cederström, det han år 1811
låtit bruka sig att till åtskilliga personer i riket,
såsom excellensen Toll, landshöfdingen i Götheborg
grefve Rosen, m. fl. öfverföra bref från Gustaf Adolf
och hans familj; att han derföre tagit tjenst på
Engelska flottan, samt att han haft flera
sammanträden med f. d. kongl. familjen. Friherre
Cederström hade lofvat honom, att han skulle få vara
på fri fot, under det han anskaffade bevis för sin
angifvelse. Vid undersökningen i Svea hofrätt, år
1821, kunde han dels ej bevisa hvad han uppgifvit,
dels återkallade han en stor del deraf. Han
fälldes således att mista äran, göra offentlig afbön
och för alltid förvisas riket, deporterades till
Norra Amerika och dog derstädes.
Brynhildarquida, en af eddiska sångerna; är
af ovansklig skönhet, och på Svenska öfversatt af
Afzelius, uti Sæmundar Edda.
Brynja (Isl. Brynia). Så kallades i gamla
tider en af krigare begagnad bröstbetäckning af
metall. Gamla Isländska sagor omtala brynjor
af utmärkt kostbarhet, och lemningar efter
sådana, icke sällan anträffade i Svensk jord,
styrka hvad de uppgifva. — Det bör nämnas, att
ordet brynja, åtminstone i sammansättningar, finnes
hafva bemärkt nästan hvarje krigisk
kroppsbetäckning. Sålunda förekommer i gamla skrifter:
Brynstuku (brynjo-handskar), Brynkolla (kask),
Brynhatt (hjelm), o. s. v.
Brynjemästare omtalas i Sverige redan i
början af 1300-talet. De tyckas hafva förfärdigat
s. k. ringbrynjor, hvaremot Plademästarne gjorde
hela harnesk af jernplåtar.
Brynolf eller Bryngel. Tre biskopar med
detta namn hafva efter hvarandra innehaft Skara
biskopsstol, nemligen: 1:o Brynolf, son till
Westgötha lagmannen Algot Grip. Han blef biskop
år 1278, förökade mycket till
biskops-inkomsterna, ådrog sig för någon tid Magnus Ladulås’s
ogunst, hvarföre han nödgades hålla sig dold i
Alvastra kloster. Anledningen härtill var hans
broders, riddaren Folke Grips, qvinnorån. Han
försonade sig likväl sedermera med konungen och
återfick sitt embete, hvilket han innehade i 39 år,
eller till sin död år 1317. Först 181 år derefter,
eller 1498, blef han kanonicerad af påfven. Han
säges hafva byggt Brunnsbo biskopsboställe. 2:o
Brynolf Carlsson, biskop från 1404 till 1430,
vinnlade sig mycket om den äldre Brynolfs
kanonisation, hvilket dock ej lyckades, utan biskopen,
som på ålderdomen blef bräcklig och nära mållös,
sades af folket hafva fått detta tiil straff, emedan
han låtit uppgräfva helgonets ben. 3:o
Brynolf Gerlakson, biskop från 1474 till 1505,
lyckades ändtligen att få den äldste Brynolf
förklarad för helgon. Han har gjort sig känd som
en driftig och verksam man, har utgifvit en
Latinsk messebok för Skara stift, en Rimkrönika
öfver sina föregångare i embetet, lät uppsätta
deras porträtter i biskopshuset i Husaby, byggde och
befästade Leckö slott, der hans namn och vapen
ännu finnas på muren, samt besörjde iståndsättandet
af många kyrkor och andra offentliga byggnader.
Brynsten kallas åtskilliga stenarter, hvilka
begagnas till hvässande af finare och gröfre skärande
instrumenter, och bestå dels af lerskiffer, dels af
hälleflinta och trapparter, samt äro sålunda till
utseende, finhet och godhet ganska olika. De bästa
inhemska äro de så kallade Orsa-blåhenar från
Dalarne.
Bryta Guds lås, ett ganska vackert talesätt,
hvilket ur gamla lagar ingått i folkspråket;
begagnas ännu på Dalsland, och bemärker stöld af
säd på åker.
Bryta skrock och ofsoken, ett uråldrigt
talesätt i våra gamla lagar, hvilket betecknar en
handling, hvarigenom konungen, efter godtycke, ändrar
(bryter) dom, grundad på gammal sedvänja.
Bryti, det gamla namnet på lagmännens fogdar.
Desse voro så ansedde, att de hade sine egne
stallare och stekare, samt 40 ”sessa” på egen kost.
Lagerbring antager, att 40 sessa betydde ett
fartyg med 40 roddare.
Bråbo härad, är beläget i femte fögderiet af
Östergöthlands län. Genom konung Gustaf I:s testamente,
af år 1560, tillföll Bråbo den yngste sonen,
Magnus. Häradet innefattar socknarne Östra Eneby,
samt Qvillinge med Simonstorp; består af 116 1/4
mtl. och har 4,255 invånare. Dess areal utgör
72,020 tunnland, hvaraf 10,260 äro sjöar och kärr.
Bråbo kontrakt. Se: Lösings.
Bråborg, i Dagsbergs socken af Östergöthlands län,
vid Bråviken, 1 1/2 mil från Norrköping, är
kungsladugård, och består af tillsammans 10 hemman, 2:ne
trädgårdar och 12 torp. Kungsladugården är till
det mesta kringfluten af Bråviken, äger flere
större och mindre öar samt holmar, ibland hvilka
Esterön, Svennerön och Kårholmen äro de största.
Bråborg kallades fordom Brånäs eller Branäs, och har
varit säte för fylkeskonungar och Östgötha jarlar.
I konung Christoffers tid innehades det af riddaren
Erik Axelsson (Tott), hvilken, med konungens
samtycke, gaf till Wadstena kloster den der utmed
belägna Branäsö, nu Djurön kallad. I konung Erik
XIV:s tid, skrefvo sig amiralen Matts Nilsson
Kagge och dess son Erik Kagge till Branäs, hvilket
derefter lärer blifvit anslaget till enkesäte åt konung
Johan III:s senare gemål, drottning Gunilla Bjelke,
som åren 1588—90, lät åt sin son, hertig Johan
af Östergöthland, derstädes bygga ett slott, af
henne kalladt Bråborg. Här tillbragte denna drottning
de sista åren af sin lefnad och dog derstädes. Hertig
Johan förklarades i början för storfurste af
Finland, grefve till Åland och Bråborg; men sedan
för hertig af Östergöthland. Konung Sigismund
stadfästade, d. 18 Maj 1594, drottning Gunillas
morgongåfvobref, hvilket äfven lydde på Bråborg.
Hertig Johan dog här och Bråborgs hus och slott
anslogos år 1611 till lifgeding åt hans gemål,
fröken Maria Elisabeth, som afled derstädes d.
7 Aug. 1618. Emedan de ej efterlemnade några
bröstarfvingar, tillföll slottet kronan, och blef
såldt till pfaltzgrefven Johan Casimir; men när
det, efter hans död, tillföll konung Carl X Gustaf,
gaf konungen det åt sin bror pfaltzgrefven Adolf
Johan, i vederlag för Wadstena slott. Efter hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
