Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buresås slott - Bureus, Johan - Burgman, John - Burgs - Burlslef - Burlöf - Burmänner - Burseryd - Burskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en betydlig höjd, hvilken ännu bär namn af
Bureåsen eller Borgåsen. Slottet och dertill hörande
stall voro byggda af sten. Belägenheten har
varit utmärkt vacker, samt af naturen synnerligen
betryggad för fiendtliga anfall. Slottets
grundläggare, likasom dess derpå följande innehafvare, äro
obekanta; men utan tvifvel hade jarlarne öfver
detta härad härstädes sin bostad och hofhållning.
Dess läge förorsakade, att det ofta tjente till
förvaringsort för rof och byten, tagna under
ströftåg och plundringar till Norrige. Den som sist
ägde slottet skall hafva varit en fru från
England, hvilken, efter sin mans frånfälle
derstädes i digerdöden, återreste till sitt fädernesland,
hvarefter slottet efterhand förfallit, så att af
detsamma numera återstå endast några stenhopar,
jemte stallet, samt en stenmur, som gått upp till
slottet. För öfrigt är platsen öfverväxt med skog.
Sedan slottet börjat förfalla, fördes dörren till
detsamma till Blomskogs kyrka, och blef der
använd såsom kyrkodörr.
Bureus, Johan, en af sin tids lärdaste män,
en verklig polyhistor, hade först varit använd i
åtskilliga diplomatiska värf, tjenstgjorde som
notarie vid Upsala möte och blef slutligen
riks-arkivarie samt den förste kongl. bibliothekarie. Han
var väl förfaren i österländska språken och
theologien, och dessutom fanns nästan ingen vetenskap,
som var främmande för honom. Geometri,
astronomi, kemi, mekanik, arkitektur och fornforskning
voro isynnerhet de, hvari han öfverträffade.
Efter tidens sed fördjupade han sig likväl derjemte
i kabbalistik, och man berättar, såsom ett prof
derpå, huru han uträknat verldens undergång till
en viss dag om hösten. Den bekante apothekaren
i Upsala, Simon Wolimhaus, lika mycket begifven
på kabbalistiken som han, uppställde emellertid en
annan beräkning, enligt hvilken förstörelsen ej
skulle inträffa förrän om våren derpå följande
året. De båda lärde männen kommo häröfver i
tvist, förifrade sig och som ingendera ville gifva
vika, slogo de vad, då begge satte upp sina
gårdar i Upsala. Den utsatte höstdagen förgick och
verldsbyggnaden stod qvar. Nu fordrade
Wolimhaus sitt vunna vad, samt att komma i besittning
af Burei gård. Denne gjorde nu den
invändningen, att man först borde afbida den bestämda
vårdagen för att se, huruvida Wolimhaus spått
mera rätt än han. Som det då befanns, att
ingendera träffat sanningen, behöllo begge sina gårdar
och sin förargelse. B. afled den 22 Okt. 1652, på
sin egendom Wårdsätra, nära Upsala, 84 år
gammal. Man har af honom en mängd skrifter,
särdeles i fornforskningen, såsom: Runa A-B-C-boken;
Den Svenska A-B-C-boken, Monumenta Helsingica;
Monumenta Sveogothica; Lapides Runici; Tabula
Runica; Nymäre Visor; Nordlanda leyonsens rytande;
m. fl.
Burgman, John, grosshandlare i Stockholm,
död derstädes d. 11 Febr. år 1833, i en ålder af
68 år, en driftig och verksam köpman och
skeppsredare, utmärkte sig genom den faderliga vård
han tog om sina arbetares och deras familjers
utkomst och försörjning, genom bidrag till flera
nyttiga stiftelser, samt genom den kyrka och
skola han uppbyggde och underhöll på Djurgården,
genom den af honom der vid slätten på en kal
klippa anlagda, af en trädgård omgifna,
egendomen Skansen, hvars uppförande han företog, ej
blott för eget nöje och traktens förskönande, utan
äfven i den vackra afsigten, att skaffa
sysselsättning och bröd åt de arbetare, hvilka han, vid
missgynnande handelsförhållanden, annars varit
tvungen att förafskeda.
Burgs, en socken, med Stånga, hör till 1 kl.
konsist., är belägen i Wisby stifts södra kontrakt
och länets södra fögderi, 5 1/4 mil S.S.O. från
Wisby, vid hafvet. Socknen består af 15 3/4 mtl. med
643 invånare och har en areal af 8,794 tunnl.,
hvaraf 430 äro sjöar och kärr. Kyrkan är bygd
af kalksten år 1096. Tornet uppbygdes år 1829.
Burlslef, en son till konung Sverker I och dess
andra gemål, Richissa, stupade i kriget mot
konung Knut. Han tyckes emellertid vara
förblandad med en Burislef, son till Danske prinsen
Henrik Skatelär och Svenska prinsessan Ingrid, som
antog konunganamn, men stupade i slaget vid
Bjelbo år 1169. Sh. Rosenhane uppger ej hvems
dotter denna prinsessa Ingrid varit, och hela
historien sväfvar i mycket mörker. Uti Afzelii
”Sagohäfder” berättas, att Buris och Kol skulle varit
söner till Johan Sverkersson och upprest sig mot
konung Knut, då det kommit till ett fältslag vid
Bjelbo i Östergöthland emellan konungen och dem,
samt att de åkrar, der det stått, ännu i dag
kallas: blodåkrarna. Der skola äfven finnas ruiner
efter den gamla jarlaborgen.
Burlöf, socken, belägen i Bara kontrakt och
härad af Lunds stift och Malmöhus län, 3/4 mil O.N.O.
från Malmö, vid hafvet. Socknen hör till 3 kl.
konsist., består af 15 mtl. oeh har 1,000
invånare. Dess areal utgör 3,349 tunnl., hvaraf 741
ligga inom Oxie härad, och blott 4 äro sjöar och
kärr. Adr. Malmö.
Burmänner, kallas i vissa orter de små
sädesknippor, hvilka julaftonen upphängas i stugutaken,
och med hvilka sedermera åtskilliga vidskepelser
förehafvas. — Burmänner är ock Bohuslänska
namnet på blomman Arnica montana.
Burseryd, socken, med Bosebo och Sandvik, hör
till 3 kl. konsist., och är belägen i Westbo
kontrakt och härad af Wexjö stift och Jönköpings
län, 8 1/4 mil S.V. från Jönköping. Socknen består
af 32 mtl. och 1,015 invånare; dess areal utgör
19,625 tunnl., hvaraf 1,400 äro sjöar och kärr.
Adr. Qvarsebo. Kyrkan nybyggdes af träd 1752.
På kyrkogården är Sibbesten, till åminnelse af en
Sibbe, mördad af sin egen son, och den första som
här är begrafven.
Burskap, kallas rättigheten, att i stad utöfva
handtverk eller idka rörelse. Vill någon vinna
burskap, söke det hos magistrat, och om det
beviljas sätte borgen för utskylderna till staden
under sex år, hvarefter han undfår burbref. Hvar
och en, som i stad äger burskap, skall derstädes
mantalskrifvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
