Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlborg eller Carlberg - Carlén, Johan Gabriel - Carlén, Emilie - Carleson, Carl - Carleson, Edvard - Carlfors jernbruk - Carlholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och 2 stolar; Fryksdalen den vestra kammaren med
byggnad, tak, fönster, spjäll, spis och lås, samt
en stol och ett grönt sattins-täcke; Kils härad 2
stolar, kläder till en säng, spis och spjäll i en
kammare, samt något i köket och dess kammare;
Grums härad underhöll alla plank kring mangården
och trädgården, samt en säng af en bolster, 2
lakan, en hufvuddyna och en rya (sängtäcke) samt
en stol; Jösse härad hade på sin lott bagarstugan,
jemte stngan derintill samt en kammare, allt under
ett tak, hvilka rum skulle vara inredda med bord,
bänkar, spjäll, lås, dörrar och fönster; Ölme
härad höll några stolar, samt förrättade för öfrigt på
gården hvad som befalltes. Efter Carls död
nyttjades gården länge till säte för Wermlands
landsfogdar och ståthållare. Säteriet Kroppkärr var
anslaget till ladugård under Carlborg.
Carlén, Johan Gabriel, född d. 9 Juli 1814,
i Westergöthland, der fadern var kronofogde, med
assessors titel, studerade i Upsala och ingick år
1837 såsom e. o. kanslist i justitierevisionen; har
utgifvit: Handbok i Svenska lagfarenheten, Sveriges
Lag med skedda förändringar, Stycken på vers,
Romanser ur Scenska folklifvet, samt under
signaturen C—èn, åtskilliga poemer och uppsatser i
kalendrar och tidningar. Hans fru
Carlén, Emilie, född d. 8 Aug. 1807 i
Strömstad, der fadern, Roger Smith, var köpman. I sin
barndom åtföljde hon honom ofta på något af hans
fartyg under åtskilliga sjöresor, hvarigenom hon
inhemtade den bekantskap med sjölifvet och med
skärgården, hvilken hon sedermera med så mycken
skicklighet användt i sina skrifter. År 1827 gifte
hon sig med prov. läkaren A. Flygare, och
bosatte sig med honom i Småland. Enka år 1833,
bodde hon för det mesta i sin födelseort, till dess
hon år 1839 flyttade till Stockholm, der hon år
1841 ingick äktenskap med sin nuvarande man.
Redan år 1838 uppträdde hon som författarinna,
med den lilla romanen: Waldemar Klein, hvilken
sedermera efterhand blifvit åtföljd af:
Representanten, Gustaf Lindorm, Professorn och hans
skyddlingar, Fosterbröderne, Kyrkoinvigningen i Hammarby,
Skjutsgossen, Rosen på Tistelön, Kamrer Lassman,
Fideikommisset, Pål Wärning, Vindskuporna,
Bruden på Omberg och Enslingen på Johannisskäret. De
flesta af dessa äro öfversatta i Danmark,
Tyskland, England och Amerika. I folkkalendern Svea
för år 1846 meddelas företalet till den
Amerikanska öfversättningen af Rosen på Tistelön,
hvilket innehåller ett omdöme öfver fru C:s
författareskap i allmänhet.
Carleson, Carl, son till grosshandlaren i
Stockholm Carl Iwarsson, hvilken jemte sin hustru och
ena dotter afled i pesten år 1710. Den då
sjuårige Carl var äfven angripen deraf, men
räddades. Icke så föräldrarnas bo, hvilket nästan
utplundrades, något då för tiden ej ovanligt,
emedan den allmänna olyckan alstrade laglöshet och
anarki. Carl utmärkte sig tidigt genom sina
sällsynta gåfvor och gjorde större framsteg i
studierna, än hans kamrater, ehuru han syntes derpå
använda mindre tid än de. År 1725 ingick han i
kansli-kollegium, der han år 1746 befordrades till
sekreterare. Han hade redan 1743 blifvit adlad,
då han antog namnet Carleson. Lagman i Kalmar
län 1747 och 1750 i Södermanland, hvilket
embete han år 1757 utbytte mot det af
stats-sekreterare för krigsärenderna. R. N. O. Han var en
utmärkt duglig och rättskaffens embetsman,
särdeles angenäm i sällskap, en vän af vitterheten och
lycklig dilettant deri. Har utgifvit flera skrifter,
såsom Sedolärande Merkurius, den första Svenska
månadsskrift, Hushållsråd, äfven en månadsskrift,
Hushålls-lexikon, flera uppsatser i
vetenskaps-akademiens handlingar — han blef medlem af denna
akademi år 1755 — och isynnerhet en samling af
utmärkta Svenska rim och dikter, beslående af
äldre och samtida författares skaldestycken, dem han
räddat undan glömskan, och hvarmed han gjort vår
litteratur en ganska väsendtlig tjenst. Han
biträdde Dalin vid utgifvandet af Argus, men upphörde
snart dermed, då han fann att Dalin var ensam
vuxen arbetet, samt insände sedan endast strödda
uppsatser till tidningen. Född d. 11 Maj 1703,
död d. 22 Mars 1761.
Carleson, Edvard, den förres yngre broder,
ingick, efter slutade studier, år 1725 i
kommerse-kollegium, hvars president han blef 37 år senare.
Han anträdde, på egen bekostnad, en utländsk
resa, för att utvidga sina kunskaper om slöjderna
och näringarna, åt hvilkas förkofran, särdeles inom
fäderneslandet, han egnade hela sitt lifs
sträfvande. Detta blef ej obemärkt, och
kommerse-kollegium utsände honom år 1732, jemte friherre
Carl Fredr. von Höpken, på en resa i
statsekonomisk syftning, särdeles i Levanten. De reste
genom Tyskland, Holland, Frankrike och Italien till
Cypern, Grekland, Palestina och Egypten, samt
derifrån genom Syrien till Konstantinopel, Servien,
Bosnien och Dalmatien. De fingo nu, år 1736,
båda uppdrag, att fungera såsom chargées d’affaires
i Turkiet och rigtade dervid sin uppmärksamhet
isynnerhet på hvad som rörde handeln och
näringarna. Efter Höpkens hemresa 1742, förestod C.
ensam beskickningen till år 1746, då äfven han
återvände till fäderneslandet. Han erhöll
statssekreterare-titel år 1756 och verkligt embete vid
utrikes expeditionen följande året, blef hofkansler
1758 och president i kommerse-kollegium år 1762.
Ledamot af vetenskaps-akademien, adlad med
namnet Carleson och K. af N. O. Född d. 18 Nov.
1704, död d. 26 Febr. 1767. Han understödde
på allt sätt slöjder och vetenskaper, och
uppmuntrade deras idkare både med egna medel och
statens; biträdde sin broder med utgifvandet af
Sedolärande Merkurius, och har sjelf författat
åtskilliga skrifter och afhandlingar, särdeles i
ekonomiska ämnen.
Carlfors jernbruk. Se: Hörle.
Carlholm var fordom en kungsgård med en
fästning, anlagd på ett näs vid Lina-sundet och
Teljeviken, 1/4 mil från staden, der lästa bommar varit
öfver sundet bredvid fästet. I det
morgongåfvobref, som konung Erik af Pomern gaf sin
drottning Filippa, kallas det Telje slott, och länet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
