Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chapman, Fredrik Henrik af - Chapman, af, fregatt - Chapman, af, fregatt - Charlottenberg eller Morastforsen - Charlottenborg - Charnasée - Charta Sigillata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfunnen landstignings-kanonslup för konungen, som
gick om bord derpå, lät slupen företaga flera slags
rörelser, och, sedan han pröfvat dess
användbarhet för ändamålet, befallde han Ch. att, efter
denna modell, bygga en roddflotta. Sedan
företogs den stora flottans byggnad, och, under
Chapmans ledning, utgingo från Carlskronas varf från
år 1781 till år 1790, tio linjeskepp och elfva
fregatter, utom åtskilliga mindre fartyg, alla af en
dittills okänd fullkomlighet i byggnadssättet,
hvilket det öfriga Europa snart skyndade att tillegna
sig, och hvari senare tider kunnat införa blott
några få mindre förbättringar. Det 1788 utbrustna
kriget gaf äfven ett praktiskt tillfälle att bedöma
halten af Chapmans förtjenster. Regeringen var
ingenting mindre än blind derför. Han uppsteg
gradvis till vice-amiral, K. med St. K. af
Wasa-orden samt ledamot af vetenskaps- och
målareakademierna. Då Gustaf Adolf år 1793 i sällskap
med sin farbroder, hertigen regenten, gjorde ett
besök i Carlskrona, beslöts, att Chapmans
bröstbild skulle uppsättas i modellsalen derstädes. — Ch.
var född år 1721 och dog ogift år 1808, men hans
ätt utgick derföre icke lika litet som hans namn
någonsin skall göra del, emedan han under
detsamma adopterade sin systerson, Gustaf Adolf
Neuendorff. — Ch. har författat flera vetenskapliga
skrifter, hufvudsakligen rörande skeppsbyggnaden.
Chapman, af, fregatt om 40 kanoner, blef
färdig 1803, och var ett bland de sista fartyg, som
byggdes af den store man, hvars namn det fick
bära. Vice-amiral af Chapman tillämpade på
detta ett af honom uppfunnet nytt sätt för
skeppsbyggnad (kallad relaxations-methoden), och i den
höga åldern af 82 år gick han sjelf till sjöss med
fregatten, för att utröna dess seglings-egenskaper.
Fregatten öfverfördes 1825 till Carthagena, sedan
den blifvit såld till handelshuset Michaelson &
Benedicks i Stockholm.
Chapman, af, fregatt om 36 kanoner, byggdes
sedan den nyssnämnde blifvit såld.
Charlottenberg eller Morastforsen, ett jernbruk i
Eda socken af Jösse bärad och Wermlands län, har
2 härdar och 900 skepp:d priv. årligt smide med
köpetackjern. Hammarskatten är 9 skepp:d.
Tillverkningen skeppas på Götheborg. Ägare äro M.
Sandelin och D. Wennerström. Smidesstämpeln visar
L. D. L.
Charlottenborg, 3 1/4 mtl. frälse-säteri, beläget
i Winnerstads socken af Östergöthland, 1/4 mil från
kyrkan, vid Motala ström. Fältmarskalken
grefve Ludv. Lewenhaupt lät här, år 1622, uppbygga
ett stenhus af två våningars höjd, hvilket blifvit
ombygdt i senare tider. De öfriga husen äro af
träd. År 1760 ägdes säteriet af enkegrefvinnan
Cederhjelm, född Lewenhaupt. Sedermera har det
tillhört medlemmar af friherrliga Lagerfeltska ätten.
Charnasée, Fransk minister i Sverige, under
Gustaf II Adolfs regering, hade isynnerhet mycken
förtjenst om afslutandet af stilleståndet med Polen
i Stumsdorff år 1629, hvarigenom konungen fick
ledighet att vända sina vapen mot Österrike.
Charta Sigillata. Den s. k. charta sigillata-
eller stämplade pappers-afgiften är i Sverige ej
fullt 200 år gammal. Den infördes kort efter
konung Carl X:s död. Man ville, under dåvarande
betryck, förskaffa staten en ny inkomst, och
andra länders föredöme anfördes till stöd derför. Den
nya beskattningen öfvertogs år 1660; men blott
på försök intill nästa riksdag, och när denna
inföll anhöllo alla fyra stånden att varda befriade
från den nya afgiften. Det skedde äfven och 1660
års charta sigillata-förordning upphäfdes 1664. Men
år 1686 infördes den ånyo, med ständernes eget
begifvande, och från denna tid hafva en mängd
förnyade charta sigillata-förordningar blifvit
utfärdade, förändrade, upphäfda, förnyade samt
undantag beviljade. Carl XII:s förordning i detta ämne,
af d. 23 Juni 1718, upphäfdes efter hans död;
1732 års förordning ersattes af en ny 1736, och
på denna följde åter en annan 1748. Våra äldre
författnings-samlingar innehålla åtskilliga
kungörelser, hvilka röra stämplade pappersafgiften, jemte
sättet att beräkna, uppbära den och redovisa för
densamma. Antalet af de offentliga handlingar,
hvilka borde charteras, var redan i 1660 års
förordning ganska stort; deremot var den högsta
charta, som erfordrades, endast på 3 daler, den
lägsta på 2 öre silfvermynt. Eftergift
beviljades för ”fattigt folks supplikationer.” Sedermera
öfvergaf man det antagna maximum och
stadgade en proportionel beräkning, utan att
bestämma dess gräns, såsom då 1736 års förordning
stadgade, att för reverser, när de uppvisades för
domaren eller exekutorn, skulle erläggas 1 dal.
s. m. för hvarje 1,000 dal. s. m., hvarå reversen
lydde. Bruket af s. k. biläggningschartor
stadgades 1748, såsom en förmån för dem, hvilka vid
handlingens uppsättande möjligen icke voro i
tillfälle att förskaffa sig stämpladt papper. I sådant
fall tilläts, att, inom tre månader, belägga
skriften med stämpladt papper. — I nu gällande
regeringsform är charta sigillata-afgiften uppräknad
bland bevillningsmedel, och bestämmes således af
rikets ständer, från den ena riksdagen till den andra.
Den kan förändras i sammanhang med den öfriga
bevillningen. Numera är denna afgift så
införlifvad med folkets vanor, att knappt någon tänker
på upphäfvandet deraf. Charta
sigillata-förordningens grundsats är, att, genom bruket af ett, genom
statens försorg, på ett visst sätt stämpladt papper,
försäkra åt det allmänna en inkomst vid de flesta
förhandlingar emellan staten och medborgarne, och
emellan desse enskildt. Afgiften erlägges genom
inköpet af chartan, hvars befintlighet på
dokumentet bevisar, att afgiften blifvit inbetald. I
allmänhet erlägges den för alla till offentliga verk
inlemnade, der uppvisade eller derifrån utfärdade
handlingar, samt en stor mängd enskildta aftal och
förbindelser. De fall, då denna afgift icke
fordras, äro att anse såsom undantag. Sådana finnas
dock ganska många, och röra dels vissa slag af
handlingar, dels vissa klasser af medborgare. Så
t. ex. ägde en sådan frihet rum, efter 1845 års
förordning, för akademierna vid deras ansökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
