Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Choræus, Michael - Christberg - Christdala - Christian I - Christian II - Christian III - Christianopel - Christianstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skaldestycken och predikningar voro af en mild,
elegisk natur, liksom han sjelf.
Chrismus kallas den smörjelse, som presten
fordom begagnade vid barndop, då han, efter barnets
upptagande ur dopfunten, gjorde ett kors på dess
hjessa med chrismo-oljan och sade, enligt 1529
års kyrkohandbok: ”Allsmäktige Gud, vårs Herras
Jesu Christi Fader, som dig hafver genom vatten
och den heliga anda födt uppå nytt och förlåtit
dig dina synder, han styrke och stadfäste dig i
sin nåd, och smörje dig med den heliga anda till
evinnerligt lif, amen.” År 1541 blef denna
ceremoni bortlagd. Chrismo-kar af silfver ser man
ofta omnämnda i beskrifningar om gamla kyrkors
tillhörigheter.
Christbergs socken. Se: Krigsberg.
Christdala socken. Se: Krigsdala.
Christian I, var son till grefven af
Oldenburg-Delmenhorst Theodorik den lycklige, valdes till
konung i Danmark år 1448, och, genom konstgrepp
af de Svenske aristokraterne, hvilka uppoffrade Carl
Knutsons rätt till Norrska kronan, äfven i Norrige
följande året. Då Carl nödgades fly från
Stockholm, blef Christian vald till konung i Sverige d. 24
Juni 1457 och krönt i Upsala d. 29. Men sedan
han stött sig med den mägtige erkebiskopen Jöns
Bengtsson Oxenstjerna, hvilken hufvudsakligen
förhjelpt honom till thronen, störtade denne honom
derifrån år 1464. Hans försök att blidka honom
misslyckades och han afled i Köpenhamn d. 22 Maj
1481, utan att hafva kunnat återeröfra Svenska
kronan, men med namnet af en slug och
godsinnad regent.
Christian II, skref sig sjelf Christiern, är i
Sverige bekant under namnet Tyrann; i Danmark
kallas han den omilde. Han var son af konung Johan II,
och föddes i Nyborg d. 2 Juli år 1481. I Danmark
och Norrige blef han konung efter sin fader år
1513, men i Sverige först 1520 efter Sten
Stures död och Stockholms öfvergång. Här höll han
sitt intåg d. 31 Okt. och brännnmärkte sitt namn
genom det beryktade blodbadet. Han kan sägas
egentligen aldrig hafva regerat i Sverige, ty han
lemnade det kort efter denna illbragd och
beträdde sedan aldrig dess jord. Redan följande året
uppsade Svenskarne honom all tro och lydnad, och
detsamma vederfors honom år 1523 i Danmark och
Norrige. I sistnämnda land blef han väl åter
hyllad, d. 29 Nov. 1531, då han gjorde ett försök
att ätereröfra sina riken; men måste, d. 1 Juli
1532, lemna sig i Danske generalen Knut
Gyldenstjernas våld. Han fördes nu till Sonderburgs slott
på ön Alsen, der han i 17 år hölls i ett ganska
strängt fängelse, hvilket först år 1549, på hans
svåger, kejsar Carl V:s och Engelske konungen
Henrik VIII:s bemedling, förbyttes till ett
lindrigare på Kallundborgs slott på Seeland. Här
förunnades honom något mera frihet, till och med ett
slags hofstat, och han framlefde här ännu 10 år till
sin död, d. 22 Jan. 1559. Han var då 75 år
gammal, hvaraf han tillbragt 36, dels i landsflykt,
dels i fängelse.
Christian III, konung af Danmark, Fredrik I:s
son, blef Gustaf I:s svåger, genom den
sistnämndes förmälning med Catharina af Sachsen-Lauenburg,
lefde i vänskapligt förhållande med Sverige, och
gjorde ett besök i Stockholm år 1535. Han afled
år 1559.
Christianopel, en köping, belägen i Östra
kontrakt och härad af Lunds stift och Blekinge län,
3 1/2 mil O.N.O. från Carlskrona, vid hafvet.
Socknen hör till 3 kl. reg., består af 40 3/4 mtl. och
har 2,684 invånare. Dess areal utgör 17,751
tunnland, hvaraf 125 äro sjöar och kärr. Adr.
Carlskrona. Köpingen anlades år 1600 af konung
Christian IV i Danmark. Blef befästad år 1606. Har
tillförene ägt stadsprivilegier och var då säte för
landshöfdingen öfver norra Blekinge. — Hamnen
är liten och af medelmåttig beskaffenhet.
Christianstad, stapelstad och
landshöfdinge-residens i Christianstads län, belägen vid Helge-ån, 2
mil från dennas utlopp i hafvet, samt 54 1/4 mil
från Stockholm. Staden genomskäres af en
kanal, som delar densamma i tvenne hälfter, af
hvilka den norra ligger i Willands och den södra i
Gärds härad. Den är anlagd af Danske konungen
Christian IV, på dåvarande ön Allö eller Alö,
hvilket ställe, för sin fördelaktiga belägenhet vid
Helge-ån, utsågs till stad och gränsfästning, sedan
den 1/2 mil derifrån belägna staden Wä blifvit
uppbränd af Svenske konungen Gustaf II Adolf.
Tomterne till den nya staden och fästningen
utstakades redan 1613; men konungens fundationsbref är
ej dateradt förr än d. 22 Maj 1614. År 1617
fick staden namnet Christianstad, efter sin
grundläggare, och d. 15 Mars 1622 erhöll den
privilegier och stapelstadsfrihet. Den är befästad med
vallar och bastioner samt grafvar utanför vallen,
hvilka äro murade med huggen sten. Till
fästningens försvar ligger här en ständig garnison af
Wendes artilleri-regemente. Staden är säte för
landshöfdingen öfver Christianstads län, samt för
hofrätten öfver Skåne och Blekinge. Den är en
af de mest regelbundet afdelade städer i Sverige
och mycket väl byggd, hvilket senare härrörer
från yngre dagar, då den fått så många nya
både allmänna och enskildta byggnader, så att
endast några få hus qvarstå från
grundläggnings-tiden. Bland större och vackrare allmänna
byggnader märkes lazaretts-byggnaden, skolhuset,
theaterhuset, det så kallade nya kronohuset, en
storartad, tre våningar hög byggnad, som
upptager hela norra sidan af Stortorget och gemensamt
begagnas af hofrätten och garnisonen, hvilken
senare der har sin högvakt, sitt informationsverk,
m. m., garnisonens sjukhus, nya
tyggårdsbyggnaderna, m. fl. Blott en kyrka finnes, kallad Helga
Trefaldighetskyrka, grundlagd 1617 och invigd på
söndagen af samma namn d. 8 Juni 1628. I
staden finnes tre församlingar, nemligen stads-,
garnisons- och slotts-församlingen, de der
begagna kyrkan gemensamt. Staden har flera
skolor, såsom hertig Carls lärdoms- och
apologistskola, med sex lärare och gymnastik-inrättning,
hertig Carls vexelundervisnings-skola för stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
