Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christianstads län - Christiern - Christiernin, Pehr Niklas - Christina, drottningar och prinsessor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men tillverkningen anses vara af samma belopp. —
Skogarne inom länet äro i aftagande, och härtill
bidrager en större förbrukning genom flere
bostäder och således flere eldstäder, äfvensom den
utsträckta och på många ställen fördelade
brännvinstillverkningen. Derjemte hafva få den
omtänksamheten att tänka på efterkommandes behof,
hvarföre det är sällsynt att någon återväxt förberedes.
— Bergsrörelsen är inskränkt inom Andrarums
alunbruk. Årliga tillverkningen uppgifves vara i
medeltal 1,790 tunnor, till ett medelpris af 18 R:dr
tunnan, således ett årligt tillverkningsvärde af
32,220 R:dr B:ko. Verket sysselsätter 146
personer. — Bland industriella inrättningar förtjenar
pappersbruket Klippan en särdeles uppmärksamhet.
Det sysselsätter 100 arbetare och årliga
tillverkningen uppgifves vara 40,000 ris papper,
beräknade till ett värde af omkring 170,000 R:dr. —
Linneväfnad var fordom en lönande näringsgren,
synnerligast i norra Åsbo och en del af södra
Åsbo härader. De senare åren fallna priserna hafva
betydligen minskat den vinst orten ägde häraf,
och tillverkningen har aftagit, till stor skada för
dessa trakter, hvilka, i följd af en i allmänhet
mager och mindre bördig jordmån, tarfva lönande
binäringar, för att berga sig. Skälet till de
fallande priserna uppgifves vara, att Danske
upphandlare förr inställde sig vid Skånska marknader,
synnerligast de vid Åby, för att inköpa större
partier linneväf; men att denna afsättning till större
delen upphört, sedan Danskarne sjelfva börjat
tillverka detta slags väfnad. — Salpeter-kokning,
som var en lönande handtering, synnerligast inom
begge Göinge häraderna, och bedrefs temligen
betydligt, är nu högst ringa, i anseende till vedens
dyrhet och det låga lösningspris kronan erbjudit
för varan. — Sjöfart idkas isynnerhet inom Bjäre
härad, der dugligt och raskt sjöfolk är att tillgå.
— Fiske, hvaraf det i Östersjön och vid vestra
kusten är det betydligaste, sysselsätter flera
hushåll. Handeln inskränker sig hufvudsakligast till
landthandel med ortens produkter dels i länets
städer, och dels på landtmarknader. De
hufvudsakligaste utförsel-artiklar äro spannmål och
brännvin, timmerskog samt ek- och bokstäfver.
— Brandstods-föreningar äro inrättade i alla
fögderier, utom i Bjäre härad, der en sådan
saknas. — Länet har en sparbank, i förening med
filial-kontor inom länet och aflägsnare orter. Det
indelas i fyra fögderier och tio härader.
Första fögderiet utgöres af östra och vestra Göinge
härad; det andra af Willands, Gärds och Albo;
det tredje af norra och södra Åsbo samt Bjäre,
och det fjerde af Ingelstads och Järestads
härader. Länet lyder under hofrätten öfver Skåne och
Blekinge, och består, jemte Malmöhus län, af åtta
domsagor. — Det hör till Lunds stift och
innefattar 72 1/3 pastorater, 71 1/3 annexer och 5
stadsförsamlingar inom 9 prosterier. Länet utgör 55,35
qvadr.mil, innefattande en areal af 1,323,416
tunnland, af hvilka 70,639 äro sjöar och kärr, samt
2,988 3/4 mantal och 2,084 tunnland jord, tiUhörig
städerna. Dessa äro trenne, nemligen:
Christianstad, Engelholm och Cimbrishamn. Folkmängden
inom hela länet utgör 166,085 personer, hvaraf
7,051 i städerna.
Christiern. Se: Christian II.
Christiernin, Pehr Niklas, juris oecon. och
sedermera log. & metaph. professor i Upsala, samt
pastor i Öfver- och Ytter-Gran. Han var född d.
27 Juli 1725 i Vester-Fernebo (der fadern var
prost), blef juris doktor 1763 och professor 1770.
Han var af ett häftigt och oroligt lynne, låg i
tvist först med Nordencrantz rörande finanserna,
hvilket föranledde en ärerörig process dem
emellan, och sedan med Boëthius emot Kantiska och för
Lockes system, hvilket Ch. försvarade. Hans
häftighet i detta försvar, jemte åtskilliga despotiska
åtgärder, dem han vidtagit såsom akademiens
rektor, uppretade studenterne och deras missnöje
utbröt i oroligheter år 1795. Ch., som då var
70 år, ville sätta sig i spetsen för den
akademiska vakten, och ropade i sin hänförelse: ”hugg,
skjut och stick, jag svarar för lifvet!” Hans
öfverilning hade till följd hans afsättning från
rektors-embetet. Död d. 24 Febr. 1799.
Christina. Sverige har ägt flera drottningar och
prinsessor med detta namn, neml.: 1:o Erik den
Heliges gemål, en dotter till Danske prinsen
Björn Jernsida och Svenska prinsessan
Catharina; 2:o Carl VII:s gemål, dotter af en förnäm
Dansk, Stig Hvitaläder; 3:o Waldemars gemål,
som förut var hans älskarinna, och med
hvilken han förmälde sig efter sin afsättning. Hon
dog barnlös år 1292 och äktenskapet erkändes ej
af Waldemars slägtingar; 4:o Carl VIII Knutssons
tredje och sista gemål, med hvilken var samma
förhållande som med den ofvannämnda. Carl lät
viga sig vid henne på dödssängen, men barnen
blefvo ej ansedda för äkta. Hon var dotter till
höfvidsmannen på Raseborg; 5:o Johan II:s eller
Hans’ tredje gemål, med hvilken han förmäldes år
1478. Hon var dotter till kurfursten af Sachsen,
Ernest, och dog i Odensee d. 9 Dec. år 1521;
6:o Carl IX:s andra gemål, hertig Adolfs af
Holstein-Gottorp dotter och Gustaf Adolf den Stores
moder. Hon var född år 1573, förmäldes vid 19
års ålder 1592, då Carl ännu var blott hertig af
Södermanland, och dog på Gripsholm d. 8 Dec.
1625. Hon lärer varit af ett sträft lynne, och
troddes hafva om ej tillstyrkt, åtminstone icke afstyrkt
sin gemåls många stränga åtgärder, hvarföre de
missnöjde kallade henne ”den fördömda Holsteinska
nattpredikanten”; 7:o Inge I:s dotter, förmäld med
Ryske prinsen Harald; 8:o hertig Waldemars af
Finland första gemål och Torkel Knutssons dotter.
Sedan det lyckats Birgers bröder, att förmå honom
att med otacksamhet belöna den värdige marsken,
lade desse bröder otvunget den ena lågheten till
den andra, och Waldemar försköt således sin
gemål, tre dagar elter svärfaderns fängslande, under
förevändning, att han stod till henne i andligt
skyldskap, emedan Torkel Knutsson varit hans fadder;
9:o Carl VIII:s dotter med sin första gemål, född år
1432, gift år 1446 med riksrådet Erik Eriksson
Gyllenstjerna, och död vid några femtio års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
