Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagg, dytt - Dagg - Daggarus - Daggkåpa - Daggmask - Daggört - Dagkarlsboberget - Dagklyfta - Dagligt Allehanda - Daglösten - Dagsberg - Dagsländor - Dagsmossen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dagg, dytt, kallas i Ångermanland en liten sup,
äfven en eländig mes.
Dagg, kallas en tågända, hvarmed flottans
manskap afstraffas, i stället för prygel. Tre dagg
svara emot 1 par spö, och högsta kroppsplikten
100 dagg svara mot 40 par.
Daggarus, kallas om skeppsbord, att, bunden
vid masten, afstraffas med slag af en tjärad tågända.
Daggkåpa, daggskålar (Alchemilla vulgaris), en
mångårig växt, som förekommer allmänt på ängar,
åkerrenar och vid landsvägar, och har sitt namn af
bladens, på formen beroende, egenskap att samla
och qvarhålla daggen i form af en större eller
mindre kristallklar droppe. Den ätes väl af
kreaturen, så väl torr som färsk; men har likväl föga
värde som foderväxt. Den kan begagnas till färg
(ljust olivgrön) på garn.
Daggmask, metmask (Lumbricus terrestris), hör
till maskarnes första ordning Annelider, är trind
ljusröd, med omkring 140 ringbälten, utan spröt,
gälar eller käftar; men har vid sidorna 4 rader
korta borst. Blodet är rödt och han andas medelst
luftsäckar, hvilka öppna sig på kroppens sidor. Han
lefver i underjordiska gångar, af späda blad och
stjelkar, m. m., samt uppkryper om natten, isynnerhet
då dagg eller regn fallit, på jordytan; men har
alltid bakdelen qvar i hålet, hvarutur han
uppkommit, så att han vid minsta buller kan i
ögonblicket draga sig tillbaka. Parningen sker om natten
och uti de lagda äggen är ej blott det unga
djuret, utan äfven dess blodomlopp synbart. De
nyttjas till bete på krok för abborre och ål, samt
begagnas äfven till ett slags smörja för
ledvridning och giktvärk, sedan de, inlagda uti en butelj,
fått ruttna i solvärme.
Daggört, Marie silkeshår (Drosera rotundifolia &
longifolia), tvenne mångåriga växter, hvilka
förekomma i sumpiga ängar, mossor och kärr, och
skiljas endast genom bladens form, hvilken hos den förra
är rund, hos den senare aflång. På båda hafva
bladen i kanterna långa röda hår med en liten knopp i
ändan, som utsilar en seg vätska, hvilken användes
att stryka på vårtor och reformar, som stundom
fördrifvas deraf. På mjölk verkar den alldeles som
tätörten, d. v. s. att den blir deraf seg och
filerande, samt förvandlas till s. k. tätmjölk, och örten
användes derför, särdeles i Ångermanland, till
beredning af sådan.
Dagkarlsboberget, vid sjön Hillen i
landskapet Dalarne. Detta berg håller på flere ställen
koppar- och jernmalm, i en bergart af
glimmerskiffer. Äfven blyglans har funnits härstädes.
Dagklyfta, kallas af några nyare antiqvarier den
mot solen vända betäckta ingången till en hällkista
eller grotta.
Dagligt Allehanda. Denna tidning började
utgifvas år 1767, till en början såsom bihang till
Stockholms Veckoblad, och benämndes Allehanda. I
November månad samma år uppträdde det såsom ett
serskildt dagblad, under nyss uppgifna namn. År
1768 förändrades det till Dagligt Allehanda. Det
ägdes först af Pfeffer, öfvertogs sedan af
statssekreteraren Battram, under hvars tid bladet
sköttes egentligen af sedermera biskopen Kullberg.
I början var tidningen af litterärt och politiskt
innehåll; men öfvergick småningom till endast
annonsblad, så att det i flera år ej innehöll
något annat än Stockholms auktoriteters
kungörelser och betalta annonser. År 1823 inköptes det
af kongl. sekreteraren J. P. Theorell, hvilken
utvidgade det och gaf det en annan rigtning, såsom
liberalt-politiskt. I hans hand förblef det till år
1833. (Se vidare: Dalman, Wilhelm Fredrik.)
Daglösten, en liten sjö vid Filipstad i Wermland.
Dagsberg, en socken, med Krokek, hör till 3
kl. reg., är belägen i Lösings, Bråbo och
Memmings förenade kontrakt af Linköpings stift och
Lösings härad af Östergöthlands län, 3/4 mil Ö.
från Norrköping, vid Bråviken. Kyrkan är
ganska gammal. Altartaflan, målad af Hörberg år
1807, föreställer huru Frälsaren framställde ett
barn för sina lärjungar och talade om den störste
i himmelriket. År 1330 förärade Ulf
Ambjörnson af Sparre-slägten flere jordägor till kyrkan,
på det själamessor årligen skulle hållas efter
honom och hans husfru. Socknen har nära 900
invånare och består af 47 1/2 mtl. Dess areal utgör
4,629 tunnl., af hvilka endast 20 äro kärr och
sjöar. I denna socken ligger det märkliga Bråborg.
Se detta ord. Adr. Norrköping.
Dagsländor (Ephemeria), ett insektslägte,
hörande till ordningen sländor, med medelmåttig kropp,
transverselt hufvud, utstående, vidt åtskilda ögon,
ytterst korta fina borstlika antenner, cylindriskt
eller ovalt underlif och i gumpen 2 eller 3
utstående fina ledade borst, längre än kroppen; fyra
olika stora vingar, hvaraf de främre af kroppens
längd, samt mer än dubbelt större än de bakre,
alla glaslika, groft nätådriga, och i hvila rigtade
uppåt i snedt lutande ställning; framfötterna
längre än kroppen, de fyra bakfötterna korta;
förvandlingen ofullkomlig. Hos oss förekommer
endast Allmänna Dagsländan (Ephemeria vulgata), af
1/2 tums längd, med gulbruna framfötter och de 3
svansborsten dubbelt eller 1 1/2 gång så långa som
kroppen, samt vingarne försedda med mörka ådror
och molnfläckar. Finnas allmänt, stundom i stor
mängd, vid vattensamlingar, lefva högst 3 till 6
timmar, och dö genast efter fortplantningen, då
de i stor mängd nedfalla i vattnet eller på
marken, och tjena till föda för fiskar och foglar,
samt kunna äfven begagnas till mete. Larverna
förekomma skarvis i vattnet och simma ytterst
snällt; pupporna likaledes, men uppkrypa före
förvandlingen på land eller någon fast kropp i
vattnet, hvarefter förvandlingen försiggår med
yttersta hastighet. Man har dervid iakttagit det
besynnerliga fenomen, att om en vinge afklippes innan
förvandlingen försiggått, och lägges på vattnet,
så utväxer den ändock likformigt och liktidigt med
de qvarsittande, oaktadt sambandet med kroppen
är upphäfvet.
Dagsmossen, en stor mosse vid östra sidan af
Omberg i Östergöthland, innehållande 1,864
tunnland och 28 kappland jord, till största delen
odlad i senare tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
