Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dannemora jerngrufvor - Dannicke - Dannäs - Dansa vackert - Danska Stäket - Dantziger Haupt - Danviken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erfordrats 3,362 tnnnor. Äfven för
grufvu-arbetarnes barn beredes förtjenst genom passande arbete
med så kallad sylsofring eller urplockning af det
finskäriga brott, som ur grufvorna uppfordras,
hvarigenom barnen årligen förtjena omkring 2,000
R:dr Rgs, och erhålla derjemte 1/8 tunna säd i
månaden.
Dannicke, annex till Länghem (Längjum), är
beläget i Kinds kontrakt af Götheborgs stift, 3 mil
Ö. från Borås, består af 8 5/8 mtl. och har 728
invånare. Kyrkan är byggd af sten och har
målningar i taket. Socknens areal utgör 10,484
tunnland, af hvilka 1,240 äro sjöar och kärr. Adr.
Svenljunga.
Dannäs, annex till Bolmsö, är beläget i Westbo
kontrakt af Wexjö stift, Jönköpings län, 9 3/4 mil
S.S.V. från Jönköping. Kyrkan står på Dannäs
säteris grund, uppförd af sten; har, under åren
1815 och 1816, dels blifvit utvidgad, dels försedd
med torn, så att hon nu är rymlig och äfven
vacker. Socknen består af 15 1/4 mtl. och har 585
invånare. Dess areal utgör 9,419 tunnland, af
hvilka 2,130 äro sjöar och kärr. Inom socknen
ligga trenne säterier: Stora Dannäs, samt Stora och
Lilla Gafle. Det förstnämnde är det betydligaste
samt utgör 5 hemman och 1/2 rå och rör, med 24
torp. Adr. Wernamo.
Dansa vackert, en folklek, som förekommer
inom Östergöthland, Småland och på Öland. De
lekande taga i ring och sjunga: ”Dansa vackert,
dansa vackert, dansa vackert, som jag! Hej lirum
och hej larum och hej! Gör som jag sa’!” En
person uti ringen gör en åtbörd, eller härmar ett
handtverk, m. m., efter eget godtfinnande, och
sjunger t. ex. ”Dansa vackert, dansa vackert,
dansa vackert, som jag! Sätt handen i sidan, sätt
handen som jag!” eller: ”Sätt tummen i vädret,
sätt tummen som jag!” Detta eftergöres af alla
uti ringen. — Hvarje person uppger, i sin
ordning, någonting nytt, hvilket de andra efterhärma.
På vissa orter utföres denna lek sålunda, att icke
blott den senast uppgifna åtbörden, m. m.
upprepas af alla deltagande, utan de föregående förnyas
tillika, ifrån den första intill den sist
framställda. Musiken till denna folklek finnes i Arwidssons
Svenska Fornsånger, del. III.
Danska Stäket. Sedan skansen vid Tingebro i
Högsby socken af Kalmar län blifvit, år 1612,
intagen af Danskarne, skola de hafva framträngt på
en obanad skogsväg åt Sunnerbo härad; men vid
Jutebackarne, 1/2 mil från Staby, var vägen genom
förhuggningar stängd för fotgångare, så att
fienden måste vända om, och flere gårdar i socknens
sydvestra del blefvo således skonade. Hindrade af
bråtar och förhuggningar öfver allmänna vägen
ofvanom Högsby kyrka, måste Danskarne vika af
åt höger, ned i dalen vid Emm-ån; men här
förestod dem ett svårt nederlag. I ett smalt pass
emellan ån och skogen, vid torpet Besebacke på
yttre Wallåkra ägor, hade bönderne gräft en
löpgraf tvärt öfver ängen och täckt henne med
stänger och torf. I flykten rasade en mängd fiender
öfver detta ställe; men drunknade. Stället synes
ännu, under namn af Danska Stäket. Danske
befälhafvaren Gerdt Ranzow led på detta återtåg en
ganska betydlig förlust; ty bönderne hade dolt sig
i skogarne bredvid landsvägen, och anföllo de
flyende, så att vägen var full med döda och sårade.
Dantziger Haupt. Gustaf Adolf hade, under
fälttåget i Polen, år 1627, intagit fästet
Dantziger Haupt, utanför Dantzig, och ville derifrån
söka eröfra den s. k. Klein Werder, för att
sålunda påskynda stadens öfvergång. Natten
emellan d. 23 och 24 Maj inskeppades derföre 1,200
man, för att gå öfver Weichseln; men företaget
blef för tidigt upptäckt af fienden, och
Svenskarne återvände, icke utan förlust. En af
hufvudorsakerna härtill var, att konungen blef sårad i
underlifvet, såsom han sjelf trodde, dödligt; men
lyckligtvis var såret icke farligt, ehuru kulan först
flera veckor efteråt kunde uttagas. Emellertid
förorsakade detta något dröjsmål i härens rörelser,
och Dantzig blef räddadt.
Danviken. Då konung Christian I, som från
Danmark inkallades af den med Carl VIII
missnöjde, mägtige erkebiskopen Jöns Bengtsson
Oxenstjerna, år 1471 d. 11 Okt. kämpade i slaget vid
Brunkeberg med riksföreståndaren Sten Sture d. ä.,
berättas han, illa sårad, hafva låtit föra sig till
ett ställe, som var i Danskarnes våld, och der
hafva låtit utdraga en pil, som skadat honom i
munnen och halsen, så att flere tänder fallit ut;
och blef detta ställe derefter kalladt Tandviken,
äfven Danviken, och är beläget öster om
Södermalm af Stockholms stad, emellan Saltsjön och
Hammarby sjö. Den barmhertighets-inrättning,
som benämnes Danviks hospital, inbegriper tvenne
till deras ändamål och egenskap hufvudsakligen
olika afdelningar. Den ena, det egentliga
hospitalet, hvarest orkeslöse, fattige och kroppsligt
sjuke samt mindre vetande personer vårdas och
försörjas. Den andra: dårhuset, der vansinniga
emottagas till förvar och läkare-behandling.
Hospitalet är stiftadt af konung Gustaf I, som, efter
kloster-inrättningarnes upphäfvande, förordnade år
1531, att Gråbrödra-klostret å nuvarande
Riddarholmen skulle blifva ett helige-ands-hus, uti
hvilket sjuke och fattige borde vårdas och
uppehållas, samt år 1551, då hospitalet ifrån
Gråmunkeholmen flyttades till Danviken, lät der uppbygga
hospitalshus och kyrka. All den ränta, som förut
ingått till S:t Clara kloster, helige-ands-huset, S:t
Görans hospital, själagården samt söndags- och
fredags-allmosehusen, blef 1531 detta hospital
underlagd, och konung Gustaf I skänkte sedermera
till detsamma, af sina arfvegods, de i
grannskapet belägne hemmanen Hammarby, Sikla, Järla,
Skurö och Dufvenäs, hvilken gåfva bekräftades
af drottning Christina år 1636 och af konung
Carl X åren 1653 och 1660. Af konung Gustaf
II Adolf anslogos äfven åtskillige andra
hemmansräntor och förmåner åt hospitalet, hvarå Carl XI
1682 meddelade bekräftelse; äfvensom drottning
Ulrika Eleonora, sedan hospitalshuset och kyrkan
förfallit, år 1719 lät af sten uppbygga dessa hus,
hvilka ännu begagnas för ändamålet. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
