Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Departements-chef - Departur - Depositum eller Inlagsfä - Der satt en gammal käring - Descartes, René - Desideria eller Desirée - Desmansknopp - Desmegräs - Desmerosor - Despotisk - Desprez, Jean Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Departements-chef kallas hvarje ledamot af
statsrådet, så vida han står i spetsen för något
departement. Hans åliggande är att bereda
ärenderna till afgörande af konungen i statsrådet,
derefter föredraga dem, slutligen att kontrasignera
besluten, expediera dem och föreskrifter om deras
verkställighet. Derigenom, att chefen ensam
bereder ärenderna (hvilket förut skedde genom den
s. k. rikets allmänna ärenders beredning), och
genom rättigheten att omedelbart erinra om
verkställigheten, närmar sig departements-chefens
embete till en styrande ministers, ehuru stor
olikheten likväl ännu är i vissa fall, helst
departements-chefen ej kan sjelf bestämma den öfriga
personalen i sitt departement. Deras ansvarighet
sammanfaller med statsrådets ansvarighet i
allmänhet, blott med tillägg af skyldigheten att
vägra kontrasignation, då konungens beslut strider
emot regeringsformen. Se art.: Kontrasignation.
Departur, är af tvenne slag, enkel-departur och
general-departur. Den enkla uppkommer med
enkel kurs, och utgör hela den vinkelräta afvikningen
från meridianen, åt ost eller vest, under segling
från ett ställe till ett annat. General-departuren
uppkommer med tvenne eller flera enkla
sammanhängande kurser, och borde rätteligen vara, hvad
den alltid antages för, nemligen lika med den
enkla departuren, hvilken skulle göras emellan
frånseglade och påkomna stället; men erhålles likväl
alltid litet olika med denna, af orsak, som anföres
under art. Plansegling.
Depositum eller Inlagsfä (såsom saken
benämnes i gammal Svensk lagstil) kallas
egendom, hvilken ägaren insatt hos en annan att
förvara. Ingen kan tvingas att emottaga ett
depositum; men att vid anfordran återlemna detsamma
oförminskadt och i väl behållet skick. Den som
innehar ett depositum är ansvarig för dess vård,
och hans arfvingar efter honom, i fall han i
vittnens närvaro emottagit detsamma eller gifvit
bref derpå. Deremot kan han afsäga sig ett
emottagit depositum, så vida ej sjelfva vilkoren
för dess deponerande hindra detta, och han är
i alla händelser berättigad till ersättning för den
kostnad, som den deponerade egendomens vård
förorsakat. Serskildt hafva rikets ständer tillåtit,
att i banken nedsätta flyttbara saker, hvaribland
äfven förseglade paketer samt kontanta penningar,
vare sig i ädla metaller eller bankens egna
sedlar. Likaså kunna, för åtskilliga ändamål, t. ex.
vid konkurser, vid bördeskillings erläggande, o.
s. v., penningar nedsättas i landtränterierna.
Sådana deposita förvaras derstädes i tio år, och
öfverlemnas sedan åt kongl. statskontoret, dock utan
att ägaren derigenom förlorar sin rätt; ty för
återbekommande af dessa gäller ingen
preskriptionstid.
Der satt en gammal käring. Den pantlek,
som begynner med dessa ord, härleder sig från
Finland; men förekommer äfven mångenstädes i
Sverige. Alla lekande deltaga i den sång, som
äger rum under leken. Då förstyraren slår i
bordet tystnar en hvar. Den som sjunger sedan
slaget fallit, ger pant. Melodien återfinnes i
Arwidssons Svenska Fornsånger. Orden dertill lyda:
”Der satt en gammal käring och spann, Uti en
mörker kammare, Hon bulta med sin hammare,
Och in kom hennes man!”
Descartes, René, eller på Latin: Renatus
Cartesius, född i Touraine i Frankrike år 1596, hade
i början varit militär och ägde ovanliga
mathematiska insigter. Han öfvergaf likväl snart
krigsståndet för att egna sig åt filosofien, anses för
Frankrikes mest djupsinnige tänkare, och var
stiftare af det efter honom länge följda
filosofiska systemet. Hans utomordentliga rykte
förmådde drottning Christina, att först öppna en
brefvexling med honom och sedan inkalla honom till
Sverige år 1649, för att undervisa henne i
grundsatserna af hans system. Emedan hon icke hade
någon annan tid ledig att använda härtill, än den
tidiga morgonstunden, måste Descartes kl. 5 om
morgnarna besöka henne. Dessa tidiga
vandringar i en kall luft, i ett för honom ovant klimat,
lade honom i grafven redan följande året 1650.
Då varande Fransyska sändebudet, Chanut, lät
begrafva honom i Adolf Fredriks kyrka, hvarifrån
benen sexton år senare flyttades hem till
Frankrike. Gustaf III lät, genom Sergels mästarehand,
uppsätta ett monument öfver honom i Adolf
Fredriks kyrka, hvilket utgör en af dess yppersta
prydnader.
Desideria eller Desirée, nuvarande H. M.
enkedrottningens tredje namn.
Desmansknopp (Adoxa moschatellina), en
mångårig vext, hvilken förekommer på fuktiga ställen
i våra mellersta och sydliga landskap, ehuru
mindre allmänt, och är utmärkt för sin behagliga
mysklukt.
Desmegräs, mattram, gul renfana (Tanacetum
vulgare), en mångårig vext, hvilken förekommer
allmänt på åkerrenar och vid gärdesgårdar, utmärkt
för sin starka genomträngande lukt, och begagnas
såsom maskdrifvande medel, särdeles den deraf
destillerade flygtiga oljan. Äfven till färgning.
Desmerosor (Malva moschata), en mångårig vext
hörande till familjen Malvacæe, hvilken
förekommer, ehuru sällsynt, på Gottland, vid Loftahamra
i Småland samt i Skåne och Bohuslän och kan
användas till medicinskt bruk, likasom alla
malvaarter, för sin stora halt af vextslem.
Despotisk kallas det slags regering, enligt
hvilken någon eller någras vilja är lag för alla
samhällsmedborgare; ofta en regering som
öfverskrider statsmagtens rättigheter, eller missbrukar sin
magt.
Desprez, Jean Louis, född i Auxerre i
Frankrike, inkallades 1784 till Sverige, egentligen
såsom dekorations-målare. I denna egenskap är han
icke blott den störste Sverige ägt, utan torde
hans like svårligen träffas vid något lands
theatrar. Han har äfven målat flera bataljstycken,
såsom slaget mellan Crotoniaterne och Sybariterne
och det vid Hogland, samt gifvit ritning till
åtskilliga byggnader. En gigantisk fantasi och
mycken säkerhet i teckningen utmärka honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
