Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfsborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elghult, en socken med Helleberga, belägen i
Uppvidinge kontrakt och härad, Wexjö stift och
Kronobergs län, 5 3/4 mil O.N.O. från Wexjö, hör
till 2 kl. konsist. Kyrkan, uppbyggd åren 1805
och 1806, är af sten. Här räknas 20 större och
mindre sjöar. Säfsjöströms å rinner härigenom. År
1543 hade Nils Dacke slagit läger derstädes; men
räddades genom kyrkoherden i Elghult, herr Thords
varning, då han jagades af J. Bagge, konung
Gustaf I:s befälhafvare. Thord blef derföre, jemte
några andra prester på denna ort, hvilka alltid
hållit med Dacke, fängslad och straffad i
Stockholm. I denna socken märkes: Hofgården, 1 mtl.,
hvarunder höra Krubbetorp och Marskog, hvardera
3/4 mtl. frälse. Har betydlig trädgård och ett
större bibliothek. Flöxhult, 1 mantal, och
Höneströms bruk. Socknen består af 68 1/4 mtl. och
har 2,956 invånare. Dess areal utgör 84,588
tunnland, af hvilka 4,830 äro sjöar och kärr.
Adr. Wexjö.
Elgsjö grufva är belägen i Gåsinge socken af
Nyköpings län.
Elgström, Gustaf, med. doktor och hofmedikus
hos drottning Hedvig Elisabeth Charlotta, hvilken
han vårdade under hennes sista stunder, hvarom
han utgifvit en berättelse. Född d. 23 Okt. år
1786. Fadern var konungens kammarlakej,
hvilken tjenst sonen, efter hans död, erbjöds att
öfvertaga. Han fann likväl en sådan befattning
föga lämplig för sina böjelser och anlag, hvarföre
han år 1809 begaf sig till Upsala, studerade
derstädes och promoverades år 1817, samt anställdes
först hos prinsessan Sofia Albertina orh derefter
hos Carl XIII:s enkedrottning, efter hvars död han
af ständerna erhöll en lifstids-pension. Han
egnade sig mindre åt den praktiska medicinen, än åt
vitterheten, och är en lycklig öfversättare af
åtskilliga theaterstycken, dels på vers, dels på
prosa, såsom af Misstroende och List, De Gifta eller
Missvårda ej behagen, m. fl.
Elgström, Per, ett för tidigt bortgånget
lofvande skaldeanlag, född i Småland d. 24 Dec.
1781, död i Stockholm d. 28 Okt. 1810, en oäkta
son till okända föräldrar, under hela sin lefnad
kämpande mot medellöshet och af denna
tvungen att helt ung taga tjenst i bokhandel, hvilken
han likväl mot sista åren af sin lefnad öfvergaf,
för att begifva sig till akademien, der han år 1809
blef magister, hvarefter han inträdde i konungens
kansli. Han hann likväl aldrig blifva ordinarie
tjensteman, emedan hans bana redan följande året
afbröts af döden. Han skall dock hafva röjt
anlag äfven till en verksam och skicklig embetsman.
Hans poetiska lynne är vemodigt, nästan sjukligt
känslosamt, böjdt för mysticism; men det
uppenbarar en glänsande inbillningskraft och ett musikaliskt
språk. ”För öfrigt”, heter det i hans biografi,
”saknade E. förmågan att sluta sina skapelser inom
säkra, strängt begränsade former; till och med
sjelfva hans period-byggnad har någonting löst,
sväfvande, half-chaotiskt.” Hans skrifter äro:
åtskilliga poemer i Phosphoros och Poetisk Kalender
samt tvenne prosaiska afhandlingar: Hvad rätt har
ett folk att dömma sin regent? och Om ett stort,
ett patriotiskt tänkesätt.
Elgå, annex till Arvika, beläget i Jösse kontrakt
af Carlstads stift, 7 1/2 mil N.V. från Carlstad.
Kyrkan har i äldsta tider haft namnet S:t Olof och
Olofs-messan har på denna orten och i socknen,
in i senare tider, bibehållit sig i större helgd, än
annorstädes. Socknen finnes ej nämnd förr än år
1469, då hon kallades Helga. Den består af 17 1/6
mtl. och har 1,736 invånare. Dess areal utgör
46,703 tunnland, af hvilka 6,950 äro sjöar och
kärr. Adr. Arvika.
Elgå, ett jernbruk i Elgå socken af Wermlands
län, anlagdt år 1695. Bruket har 1 härd och 450
skepp:d privil. årligt smide, af köpe-tackjern, samt
tillstånd att idka spiksmide för flere verkstäder.
Skeppar på Götheborg. Hammarskatten utgör 4
skepp:d 10 lisp:d. Ägare äro: O. N. Frykholm,
J. N. Nordström och disponenten L. Borgström.
Eliander, Clas, en ganska skicklig
byggmästare och mekanikus, född d. 18 Juli 1708 i
Westergöthland, der hans fader var inspektor öfver
riksrådet grefve Ekeblads egendomar. Denne far var
så väl bevandrad i byggnadskonsten, att han i sin
ort uppfört flera kyrkor. Den unge Clas skulle
studera i Upsala; men röjde föga kallelse för de
lärda yrkena, hvarföre han skickades till Stockholm,
att hos slottsbyggmästaren Gerdes studera
arkitekturen. Han blef äfven bemärkt af Ahlströmer, fick
undervisning af Polhem och, genom presidenten von
Drakes förord, ett anslag af ständernas
manufakturkontor för en utrikes resa. Han begaf sig nu
till Holland, Frankrike, Tyskland och Danmark,
samt ådrog sig der uppseende genom sina
kunskaper och rikedom på idéer. Efter hemkomsten blef
han manufaktur-kontorets byggmästare,
slottsbyggmästare och medlem af vetenskaps-akademien. En
lungsot lade honom i grafven d. 4 Maj 1754, vid
icke fyllda 46 år. Man har af honom en
sädesrensningsmaschin, en kran till nedslående af
lutande pålar, m. m., utom fyra rön, hvilka han
meddelat i vetenskaps-akademiens handlingar.
Eling, annex till Bitterna i Laske härad, beläget
i Wilske kontrakt af Skara stift, Barne härad, 3 3/4
mil N.O. från Alingsås, 4 1/2 mil S.S.V. från
Lidköping. Kyrkan är liten, förfallen och uppbyggd
på okänd tid. I socknen märkas säterierna Bohl
eller Bilsholm och Eling, hvartdera om 1 mtl., samt
Soltorp, militiæ-boställe. Socknen består af 9 3/4
mtl. och har 382 invånare. Dess areal utgör 5,022
tunnland, af hvilka 220 äro kärr och sjöar. Adr.
Skara.
Elins kapell, S:t, beläget på södra sidan om
Sköfde. Det har fått sitt namn efter S:t Helena
(se detta ord), som lefde på tolfte århundradet.
Kapellets murar nedbrötos och användes till
stadskyrkans utvidgande, efter 1759 års brand; men
stället är bekant för den friska källa, hvilken nu
uppväller vid sydöstra hörnet af kapellets grundmur;
men låg fordom inom dess murar.
Elinsmessa eller Eliner messa. Uti bref från
biskopen i Skara, Brynil eller Brynolf, talas om
denna messas helgd, sålunda: ”Hvilkin man sargär man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
