Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enstödhin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K r i k XIII.
Erik XIII, Margarethas systerdotterson och sjelf
son till hertig Wratislaf af Pomern, var född är
1382 och endast 14 år, när han, genom
Margarethas bemedling, hyllades vid Mora stenar till
Sveriges konung, d. 23 Jnli 1396, och följande året
kröntes i Kalmar till de tre nordiska rikenas
regent. Afsatt frän dem alla Midsommarsdagen 1439,
slöt han sin föga berömliga lefnad först vid 77
års ålder, på Rügenwalde i Pomern år 1459.
Erik XIV, Gustaf I:s äldste son och den ende
bans första gemål, Catharina, skänkte honom, var
född i Stockholm d. 13 Dec. 1533, tillträdde
regeringen efter faderns död d. 30 Sept. 1560,
afsattes derifrån af ständerna d. 25 Jan. 1569 och
dog af förgift på Örbybus i Upland, d. 26 Febr.
år 1577, endast 43 år gammal.
Erik, son till konung Yngve Alriksson, angrep,
jemte sin broder, Jorund, sjöröfvaren Hake (se
detta ord), då det kom till en träffning vid
Fyris-vall, nära Upsala, der han stupade.
Erik, Ragnar Lodbroks son med Thora
Borgarhjort, omkom, jemte sin bror Agnar, i kriget
mot konung Eis|en Beli, hvilken de angripit, till
följd af den fiendskap, som uppstått emellan
honom och deras fader, när denne nekade ott
fullborda sin tillernade förmälning med Ingeborg,
F.istens dotter. De landstego på Svenska kusten,
hvilken de härjade och brände; men då det kom till
en träffning med F.istens här, blefvo deras män sä
förvirrade af kon Se-beljas bölande — sannolikt
någon krigsmascbin, som Eisten begagnat — att
de började strida sins emellan. Nu föll Agnar,
F.rik blef fången och F.isten lät inställa
fiendtlig-heterna, samt erbjöd sin tappre fånge vänskap
och sin dotter Ingeborg till gemål. Detta
ädelmodiga anbud afslog likväl Erik, utbytande
brudens famntag mot spjutuddarnes, begärde att
sådana skulle nedslås i jorden och han kastas
derpå, hvilket äfven skedde. Sedan han här uppgifvit
andan, tillät segervinnaren hans folk att frie
återvända till Leire i Danmark.
Erik, Birger Jarls tredje son, gjordes af honom
till hertig af Småland år 1266. Dess födelseår är
icke uppgifvet; men väl dödsåret, hvilket var 1276.
Han beskrifves såsom "en god och from herre."
Erik, Waldemars son med Danska prinsessan
Sofia, var fijdd år 1272. Vid sin faders fall blef
äfven han tvungen att dela dess fångenskap och
insattes på Stockholms slott år 1291. Härifrån
befriades han först år 1302, då han begaf sig till
Norrige, hvars konung antog honom till sin
hofpredikant. Han fick likväl sedermera Marks härad
i förläning, återvände till det verldsliga ståndet
och gifte sig med riksdrotset Knut Johanssons till
Aspenäs dotter, Ingeborg. Med hans sonson,
hvilken äfven hette Erik, utgick Folkunga-ätten i
början af femtonde seklet.
Erik skall hafva varit son af Waldemar och hans
svägerska, klosterjungfrun Juta, hvilket Lagerbring
likväl drager i tvifvelsmål. Enligt honom har
denne Erik varit gift och på qvinnosidan efterlemnat
en lång slägtledning; men enligt Sber. Rosenhane
var han ogift, och de adliga alägterne Lewenhaupt
Erikaberg. 435
och Lejonhnfvud, hvarom fråga är, skola
härstamma från Waldemars andra son med sin gemål
Sofia, hvilken torde blifvit förblandad med Jutas son.
Erik, Magnus Ladulås’ son, begick, jemte brodern
Waldemar, det skändliga förräderiet mot sin äldre
bror och konung, Birger, då de år 1306
öfver-föllo honom på Håtuna, förde honom fången tfll
Nyköping och der tvungo honoin att med sig dela
riket. Inbördes krig och de tre hofvens
förderfliga praktlystnad hemsökte sedan landet, ända till
dess Birger, i sin ordning, hämnades med en lika
beskaffad nedrighet år 1317. Han fängslade
nemligen dem vid ett besök på samma Nyköpings slott,
natten emellan den 10 och 11 December år 1317
och lät dem omkomma af otjenlig föda och
vanskötsel i deras fängelse, vid midsommarstiden år
1318.
Erik, konung Birgers andre son, ingick i det
andliga ståndet och blef, ännu som gosse,
archi-dia-conus i Upsala; men dog redan 1314 och
undgick sålunda att bli vittne till sin faders brott
och sin broders olycka.
Erik, konung Albrekts son. Ett olyckligt öde
hvilar öfver de fleste konungasöner med detta
namn; ty äfven denne blef invecklad i sin faders
missöde, jemte honom fången i slaget vid
Falköping, insatt på Linköpings slott, der qvarhällen i
6 år, intill 1395, då han återfick friheten; men
dog 2 år derefter på Gottland.
Erik AraKII, son af Blotsven, blef konung öfver
en del af Götha rike; men kom aldrig i besittning
af Sveriges thron, på hvilken likväl hans son,
Sverker I, sedan uppsteg. Han kallas äfven Kol,
hvarföre Sverker vanligen benämnes Kolsson. Sitt
hedersnamn Årsäll lär han hafva fått af den goda
årsväxt, som inträffade under hans regering.
Erika grufve-malmfält, invid landsvägen emellan
Wesfanfors och Norbergs kyrkor i Westmanland.
Man har här funnit flere koppar- och
jernmalms-gångar, hvilka sedan blifvit öfvergifna.
Lefver-brun och violett derb koppar-lazur, samt fläckar
af molybdæn, hafva blifvit funne derstädes.
Erika altare. Se: S:t Eriks skrin.
Erika, S>t, banér eller fana, hölls så heligt,
att det troddes gifva god årsväxt, då det
Eriks-messo-helgen bars omkring åkerfälten, och seger,
då det fördes emot rikets fiender. Ar 1495
låntes detta banér ifrån Upsala, i hvars domkyrka
det förvarades, mot qvittens af Sten Sture, för
att begagnas mot Ryssen. Riksföreståndaren
emottog det knäfallande, och när det visades för
allmogen föllo de på knä och ropade: "O! Helige
Erik, Sveriges konung och patron, bed för oss!"
Detta banér var äfven det förnämsta, och hängde, .
såsom en helgedomsprydnad, öfver kongl. grafven,
samt brukades i processioner, när
helgedoms-skrinet bars emellan gamla och nya Upsala.
Erikaberg, socken, med Broddarp och
Mjelld-runga, bör till 3 kl. konsist., är belägen i
Kul-lings och Gesencds kontrakt af Skara stift,
Gese-neds härad af Elfsborgs län, 4 mil N.N.O. från
Borås, 21 mil S.V. från Falköping. Kyrkan skall,
enligt sägen, blifvit byggd af konung Erik den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
