Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enstödhin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eriksholm.
Eriks skrin.
437
väld Knapböfde, lifvet. Pà Eriksgatan bekräftades
Uppsvearnes val; ty dem tillhörde valrätten. Denna
sed var gammal och från den tid, då Sveriges
författning berodde på landskapernas förbund, såsom
serskildta republiker. Då konungavalen började ske
genom ombud från alla landskapen, blef Eriksgatan
mindre nödig; men aflystes likväl icke med
landskaps-lagarne. Den allmänna landslagen 1442 känner den.
Men samma män den gamla demokratiska valrätten
förlorade sin kraft, och rådet, med prelaterne,
tillsatte konungar, blef Eriksgatan gammalmodig. Med
konung Gustaf I:s arfrike hade den så mycket
mindre något sammanhang, som vid begreppet
arf-konung fästades ett bibegrcpp af en från Gud
utgången, omedelbar, naturlig magt. Det kan ej
bestämmas, buru långt tillbaka bruket går, att
konungen red Eriksgata. Man vet blott att det
tillhörde medeltiden, samt att ännu Erik af Pomern
år 1401 reste Eriksgata genom Sverige. Se för
öfrigt ordet: Allrikes-gata.
Eriksholm, frälsegård, |- mil från Rimforsa
gästgifvaregård, i ßarsebo socken af Östergölhland,
inom den trakt, der den s. k. vester-skog tager sin
början. Assessoren Erik Tuneld började uppodlingen
härstädes år 1751, röjde kärr, anlade trädgårdar,
lundar, broar, stenmurar och lät uppföra
boningsbus. En af hans vänner författade öfver bela
denna uppodling följande verser:
År 46 var här rätt stygdt;
År 47 ett hus först bygdt;
Ar 48 gräft och plöjt;
Ar 51 på Muggbult röjt;
Ar 52 väg, bro och damm;
Ar 53 nu herrgårds stamm;
Är 54 trädgårds skick;
Dä Eriksholm sin Madur fick;
Sen herrgård, gärden, ängar, fält,
Till landtbruk, skötsel, odlat, stält.
Här dog denne Sveriges förtjente geograf, d. 3
April 1788. Stället tillbör nu en rusthållare och
är förfallet. Åtskilliga så kallade vargfjät och
andra märken ses här i en stor jordfast sten, samt
under en annan der bredvid finnes en håla eller kula,
i hvilken menniskor fordom haft tillhåll.
Eriks kttpell, Mit. var bygdt af träd inuti
Upsala domkyrka, emellan högchoret och vestra
dörren, inom de 14 största pelarne, hvilka omgifva
stora gången. I detta chor stod S:t Eriks skrin;
men sedan domkyrkan blifvit fullbordad, insattes det
i högchoret, hvarefter kapellet borttogs. — Ett
annat S:t Eriks kapell var beläget på södra sidan oin
domkyrkan, nedanför det gamla domberget,
bredvid der konung Erik den helige blef slagen. Detta
kapell, som i gamla handlingar kallas S:t Eriks
yttre kapell, började byggas af träd år 1291;
men uppfördes omkring år 1334 af tegel, på
bekostnad af kaniken magister Arnerus, hvilken,
enligt Peringskölds berättelse, inrättat dervid ett
prebende, med sina inkomster. Detta kapell afbrann
åren 1473 oeh 1572, hvarefter det länge stod
taklöst, till dess konung Carl XI lät iståndsätta
det till unga studenters förmån, hvilka der fingo
öfva sig i predikande. Då det afbrann ånyo d. 16
Maj 1702, begagnades teglet af dess förfallna mnrar
att förbättra domkyrkan, sä att numera ej
återstå några andra tecken till stället hvarest det
stått, än några gamla källarhvalf, under det s. k.
Riddaretorget. Detta S:t Eriks kapell har
förmodligen blifvit kalladt det öfre kapellet, capella
superior, i förhållande till det nedre S:t Eriks
kapell, vid S:t Eriks källa, hvilket deremot
benämnes capella inferior; åtminstone omtalas S:l Enki
neille kapell uti kaniken llenrici Ludovici
testamente af d. 8 Maj 1346. Detta kapell lärer
hafva blifvit förbättradt af konung Johan III, och
omtalas af Joh. Schefferus i dess Upsalia; men är
numera förstördt.
Eriks* messan , Nit. Denna messa eller fest hölls
d. 18 Maj g. st., till minne af konung Erik IX.
Dagen var en af de förnämsta helger, och hade sin
fasta och förhelg. Uti Uplands-lagens 22 flock,
Kyrkb., talas om S:t Eriks dags frid, och huru den
skulle straffas som förolämpade någon, hvilken, för
denna fests skull, färdades till eller ifrån Upsala, eller
deiunder uppehöll sig härstädes, och gjordes
skillnad emellan sådana vägfarande och dem som reste
till marknaden. Uti Upsala firades denna fest med
största prakt, af det skäl, att S:t Erik var
domkyrkans skyddspatron. Hans ben buros uti ett
skrin i procession från domkyrkan till Gamla
Upsala, åtföljd af allt folk och presterskapet.
Eriks skrin, S:t. Detta helgedomsskrin står i
Upsala domkyrkas högchor, och innesluter en
trädkista, klädd med gult sidentyg innan och utan, i
hvilken förvaras konung Erik IX:s, den heliges,
ben och hufvudskål, med halsbenet, hvilket synes
afhugget af ett svärd, jemte konungens i lifstiden,
för att späka kroppen, begagnade cilicium eller
hår-duks-skjorta. Den rätta hufvudskålen förmenar dock
Peringsköld vara utbytt mot en annan, som blifvit
lemnad i stället. Hit har man äfven lagt den
krona, som blef funnen i Eriks graf, och plägar
kallas Victoria S. Krici. Den är af förgylld koppar,
med några deri infattade ädla stenar. Äfven bar
man ansett tjenligast, att heldre i detta skrin än
annorstädes, gömma några knyten af andra så
kallade helgons reliker eller öfverlefvor. Skrinet bars
fordom i processioner emellan Gamla och Nya
Upsala, under Eriksmesso-helgen, och äfven vid kongl.
kröningar skulle det upphöjas och kringbäras, och
blef d. 24 Jan. 1273 hitflyttadt (se: Eriks
öfverfö-relsefesl, S:l.) Genom mångfaldigt fram- och
återbä-rande blef skrinet bräckt redan år 1359 och
fördenskull förändradt. Ar 1405 blef det omarbetadt af
guldsmeden Lambert i Stockholm, då man använde
534 Engelska nobler, för att förgylla detsamma.
Bredvid skrinet i högchoret stod ett altare af sten,
kalladt S:t Eriks altare, invigdt 1472, vid hvilket
en messa skulle hållas, enligt erkebiskop Jakob
Ulfssons förordnande. Öfver detta altare lät Sten
Sture hänga en ljuskrona, år 1477, med
befallning, att der skulle natt och dag brinna en
lampa, samt dessutom 7 vaxljus alla sön- och
högtidsdagar, till hvilket han anslog åtskilliga gods
och gårdar, med viHcor, att för hans, hans hustrus
och anhörigas själar skulle hållas en messa hvarje
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
