Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erpur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eshlh gemak.
Eskilstuna.
det för att utrota den nya läran, anställde ban
öfver allt hedniskt oQer. Så kom han äfven till ett
Södermanländningarnes afgudatempel, hvilket stod,
der nu Strengnäs är beläget. Här anställdes ett
stort offer. Eskil skyndade dit, predikade
deremot och bad (iud, att han ville visa ett tecken
af sin allmagt. Då uppkom ett starkt oväder, med
storm och regn, så att offerelden utsläcktes och
folket förskräcktes. Af vrede häröfver slog en
bland afgudapresterne Eskil i hufvudet med en
sten, så att den helige mannen föll blodig till
marken. Han blef dock af hedningarne upptagen
och framförd till konungen, hvilken dömde honom
till döden. Då blef den helige Eskil stenad år
1129 på det rum, der sedan Eskilstuna kloster
byggdes. Med mycken sorg förde de kristne sin
lärares lik till Fors, att begrafvas; men, då de
kommo till Eskilstuna, begrofvo de honom derstädes.
Munkarne diktade sedan, att orsaken härtill var
den, att liket blef så tungt, att det icke kunde
föras längre, och utspriddes många sägner oin
underverk och järtecken, hvilka skola hafva skett
vid hans graf. På S:t Eskils dödsdag, d. 12 Juni,
firades hans åininneiscfest. Denna dag utmärkes på
runstafven med en biskopsstaf, och bär i vår
almanach ännu hans namn.
Kskils gemah. Konung Gustaf I var en sträng
hushållare och den tidens statsekonomi ansåg icke
ofördelaktigt, att samla skatter och gömma dem.
Också funnos, vid konungens död, tvenne stora
hvälfda rum på slottet, hvaruti silfver förvarades,
och voro så uppfyllda, "att man dörren
näppeligen upplåta kunde." Dessa förvaringsrum kallades
Eskils gemak. Namnet uppstod efter den i
Sverige för sina rikedomar allmänt kände riksrådet
och riddaren Eskil Isaaksson (lianer), herre till
Wengarn, Skedenäs och Lindö, hvilken lefde under
konungarne F.rik XIII, Christoffer, Carl VIII,
Christian I och Sten Sture d. ä. regeringar. Utom
sina rikedomar ägde han en lysande börd, var
beslägtad med Carl VIII, saint Sture- och
Wasa-atterne. Han var konung Gustaf I:s mormors far.
llerr Eskil, hvilken i 40 år innehade
rådsvärdig-hel, inkom ofta för embetssysslor ifrån Wengarn
och vistades dä på slottet. Det var således ej
underligt, att han derstädes erhöll serskilta rum
för sin räkning, hvilka Gngo namn af Eskils
gemak. Konung Gustaf I:s skattkammare bibehöll
sedermera detta namn; emedan herr Eskil förut
bebodt dessa rum. Konungen hade mången
silf-vertacka härslädes förvarad, hvilka skatter konung
Erik XIV, som i detta fall var sin far mycket
olik, sedermera förspillde. Att denna skatt
be-tydligen ökades genom testamenten, bevisas deraf,
att nästan hvarje förmögen bonde, vid sin död,
testamenterade till konungens gemak något silfver,
hvilket sammanlagdt ej utgjorde så obetydliga
summor.
Eskils hälla, belägen vid Dalängsberget eller
Dalängen, öster om Strengnäs, har fordom varit
en offerkälla, dit pilgrimsfärder, blifvit anställde
äfven ifrån fremmande orter; så att den äfven år
1558 i sådan afsigt besöktes af en Engelsman,
W. Molteik. Katbolska sägnen om denna källa
är, att S:t Eskils lik blifvit boret i procession
emellan Strengnäs och Eskilstuna, hvarunder
bärarne hafva tröttnat och stannat med liket vid
nämnde berg för att hvila. När processionen åter
begyntes, har en källa uppsprungit på samma
ställe, och kallades deraf S:t Eskils källa. Under
Lutherska tiden försvann likväl hennes
undergörande kraft emot sjukdomar.
Eskilsiiiessau, firades, såsom ofvannämndt d. 12
Juni, särdeles i Eskilstuna, hvilket ses af följande
ord i Södermani. Kyrkob. XXI Flock: "Bryter man
frijd om Eskilsmässu, i Eskilstunum, böthe Kunung
20 märcker ock Biskuper 20 märcker, firi frid
brutit." Efter och äfven under konung Gustaf I:s
tid förklarades pä denna dag Evangelium af Mattb.
5 kap. samt af episteln till de llebra-er 5 kap.
1 vers iic.
Kshilstorji. annex till Gessie, beläget i Oxie
kontrakt af Lunds stift, mil S. frän Malmö, vid
hafvet. Socknen har 505 invånare och består af
9 mtl. Dess areal utgör 1,643 tunnl. jord. Adr.
Malmö.
Eskilstuna, en uppsiad och år 1772
privilegierad fristad i Södermanland, belägen vid
Iljelmare-ån, ^ mil från dess utlopp i Mälaren, 11 £ mil
från Stockholm, 8^- från Nyköping och ^ mil från
Tborshälla. Ån går midt igenom staden och
finnas deruti anlagda åtskilliga vattenverk, såsom:
kopparhammare, stålbruk, qvarnar och
sämskma-kare-valk. Staden anlades före år 1200 och
erhöll stadsrättigheter af konung Carl X år 1653.
Den indelas uti gamla och nya staden, fristaden
och Carl Gustafs stads bruk, hvilka hafva sina
bestämda gränsor. Ar 1S33 sammanslogs
fristaden med gamla staden, under en gemensam
styrelse, hvilket haft ett välgörande inflytande på
begge städernas förkofran. Ehuru under de senast
förflutna femton åren folkmängden ökat sig, och
staden blifvit mycket bebyggd, såsom en följd af
läne-understöd från manufaktur-diskonten åt
manu-fakturisterne, har allmän välmåga likväl icke
uppkommit, och för närvarande är afsättningen af der
tillverkade arbeten ytterst trög. Jern- och
stål-forädlingen, stadens förnämsta tillverkning och
handel, drifves med fördel och utgör dess
hufvudnäring. De af stadens invånare, som idka
manufaktur-arbeten, äro befriade från
mantals-penningar. och bevillning efter l:sta artikeln af
bevillnings-förordningen. År 1779 förordnades,
att den befattning direktören för fin- och
svart-smidct i riket haft med Eskilstuna fristad,
skulle upphöra och uppdragas åt en på stället
boende af Kongl. Maj:t utnämnd direktör, hvilken
ställdes under kongl. kommerse-kollegii inseende.
Till biträde för direktören, i vissa frisladen
rörande ärender, utnämndes af Kongl. Maj:t cn
ordningsman. År 1824 ställdes fristaden under en af
konungen förordnad direktion, och nämnde
kolle-gii befattning upphörde. Stadens lastage-plats till
Mälaren är vid Thorsballa. Fristaden inrättades
för arbetare i jern-, stål- och metall-förädlingen
och har blifvit sä förenad med uppstaden, att vis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
