Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eabriks-fattlg-kassatli
fabrillus.
•157
af 3,124,091 skp. tobak och snus, ansedde i värde
till 877,911 R:dr, samt sysselsatte 711 personer.
Af oförädlade tobaksblad och stjelkar införtullades
2,979,974 skp. och af karfvad och spännen tobak
samt snus 42,662 skp., jemte 318,917 cigarrer.
Utförseln af dylika inom landet tillverkade varor
uppgick till 210,175 skp. tobak och snus, saint
8,750 cigarrer. Den betydligaste tillverkningen
ägde rum vid Th. A. Aspelins fabrik i Stockholm,
hvarest den uppgick till 539,963 skp. Är 1844
utgjorde dessa fabrikers antal 85 st., sysselsatte
916 personer, och åstadkommo en tillverkning af
1,53b,355 skp. diverse sorter tobak, hvaribland
cigarrer, samt 2,401,635 skp. snus, värderade till
1,138,842 U:dr. Största tillverkningen lemnades
från Th. A. Aspelins fabrik i Stockholm, och
dernäst från J. F. Ljunglöfs, i samma stad. Samma
år införtullades 3,032,364 skp. blad och sjelkar,
samt 23,038 skp., hvaraf 8,042 skp. cigarrer,
spunnen och karfvad tobak samt snus. Utförseln
understeg betydligt 1834 års, och utgjorde blott
89,2 70 skp.
Bland här upptagne industri-grenar utmärker sig
isynnerhet klädestillverkningen under nieranämnde
tidrymd, såsom den förnämsta, i hänseende till
värdet deraf, och dernäst
socker-raflinerings-vcr-ken. Slutligen torde böra nämnas, att kongl.
kom-merse-kollegiuin år 1844 utfärdat tillståndsbref för
icke mindre än 202 åtskilliga fabriks-anläggningar.
— Sammantagna tillverkningarne vid alla öfriga
fabriks- och manufaktur-inrättningar af
mångfaldigt slag, men hvilka äga mindre omfattning,
kunna, för alt undvika vidlöftighet, bär ej serskildt
upptagas. Är 1834 uppgick antalet af dessa
inrättningar och verkstäder till 1,026 stycken,
hvilka sysselsatte 2,483 arbetare och åstadkommo
tillverkningar, i värde uppgående till 799,385 R:dr.
Är 1844 steg antalet af dessa inrättningar till
1,183 st., hvarvid användes 3,081 arbetare och
uppgick värdet af tillverkningarne till 916,270 R:dr.
Beträffande dernäst Y&fveri-tiäringeii,
betraktad såsom föremål för den enskildta busflilen,
jemte andra hus-slöjder, och utöfvad i enskildta
hushåll inom landet, uppgick den år 1834 till
6,081,852 alnar ylle-, bomulls- och
linneväfnaden hvarförutan tillverkades 1,461,073 alnar band,
742,921 st. dukar, samt 36,209 st. västtyg,
täcken, mössor och tröjor. Iläraf tillverkades ensamt
inom Elfsborgs län 4,098,422 alnar väf, jemte alla
de sistnämnde 6 väfnads-sorterne, och återstoden
inom rikets öfriga landskap. Är 1844 var
tillverkningen nära fördubblad, och utgjorde då i
Elfsborgs län 8,328,848 alnar diverse väfnader,
528,231 alnar band, 683,617 st. dukar, 8,029 st.
täcken, tröjor och mössor, samt 4,700 par
strumpor och vantar. I rikels öfriga landskap
åstadkoms en tillverkning af endast 2,888,410 alnar,
hvaraf 2,200,000 alnar diverse linneväfnader i
Helsingland, eller tillsammans 11,217,258 alnar, och
således 5,135,406 alnar mera än är 1834. (Se
äfven Slöjder.)
Vttbrika-rntllg-knmian i Stockholm. Denna kassa,
inrättad år 1758, njuter i allmänhet hälften af för-
verkad! gods, böter som ådömmas för ostämplade
inrikes fabrikstillverkningar, en serskild afgift till
densamma vid fabriksvarors afstämpling, samt
arbets-förtjenst, vara och verktyg, då fabriksgesäll arbetar
utan lof för andra, eller för sig sjelf. Af denna kassa
bekostades år 1842 underhäll Tör 90 personer å
fabriks-societetens fattighus; hvarjemte understöd
tilldelades 267 behöfvande, som ej voro å
fattighuset intagna. Jemte fastigheter till ett värde af
16,500 K:dr, ägde denna kassa i kapital 74,458
R:dr. Dess inkomster voro 9,135 It:dr och
ut-gifterne 9,637 R:dr B:ko.
Fnbrikn-oinbiitlfliiian. Ä de orter, der
fabriker äro inrättade, äga fabriks-idkare rättighet att
förena sig om antagandet af en ombudsman,
hvilken derefter förses med förordnande af
justitiekansleren och njuter lika skydd med stads- och
landsfiskaler. Han äger äfven rättighet, att, i
likhet med dessa, beifra förbrytelser mot
författningen om lurendrägeri och tullförsnillning, samt
fritt tillträde till packhus och andra
bevakningsställen, jemte rättighet till handräckning af tall—
betjente.
Enbritius, I.iirtvig. Denne man tillhör så vida
Svenska historien, som han under senare delen af
sin lefnad varit i Svensk tjenst och i Sverige
slutade sina dagar. Till härkomsten var ban
Holländare och född på den Brasilianska fästningen
Oranien, d. 11 Sept. 1648. Hans lefnadshändelser
skulle kunna gifva anledning till en intressant
roman, eller rättare, de äro intressantare än
mången sådan, emedan deras grundämne är sanning.
Efter faderns död, hvilken var medic. professor i
Leyden, gifte modern sig med major Beem,
hvilken gick i Rysk tjenst såsom artilleri-öfverste,
hvarvid F. åtföljde sin stjuffader och blef hans
adjutant. Tillfångatagne efter en trälfuing med de
upproriske Kosackerne, blef Beem nedgjord,
äfvensom de öfrige Ryske officerarne; men F.
räddades genom trohet och fintlighet hos sin
ordon-nans. Efter en mängd äfventyr, mera än en gång
såld till slaf, friköpt, sväfvande i ständiga faror,
men ständigt frälsad ur dem, koin han tillbaka till
Ryssland, befordrades till kapiten, sedan till major
vid Hamiltons regemente och år 167 5 till
öfverstlöjtnant; men ledsnade vid Ryska tjensten, fick,
ej utan svårighet, afsked derur och begaf sig till
Stockholm, för alt ingå i Carl XI:s. Hit anlände
ban år 1677. När Carl fick böra omtalas hans
skiftande öden och deraf erfor att han varit i
Persien, kände förhållanderna derstädes, äfvensom
Österlandets seder och bruk, och vore väl
hemmastadd i Ryska språket, tillbjöd han honom, att,
såsom sitt sändebud, afgå till Persien, för att
med detta land knyta en handelsförbindelse, hvars
ändamål var, att draga den Persiska silkeshandeln
öfver Ryssland till Narwa. Fabritius var genast
färdig bärtill, samt erbjöd sig att af egna
medel gå i förskott för kostnaderna, emedan
bestridandet af dem utgjorde största svårigheten.
Fabritius hade nemligen nyss fått ett arf af 180,000
gulden, och det var således ej behofvet, ulan
last för resor och äfventyr, som förmådde ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
