Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Falsterbo.
Falu-Iaf.
m
ter Lankasterska methoden na är införd. Sedan
staden Malmö kommit i besittning af tolagen
för strandade och bergade varor, ntgöra
inkomsterna ärligen endast 2 R:dr 16 sk. 2 r:st.
ger-ningsören och burskapsmedel 8 R:dr 25 sk. allt
D:ko. Krog, apothek och läkare finnes icke i
någondera städerne. Borgmästare och fiskal, samt
en pastor äro gemensamma för begge. Söder ut
bar Falsterbo ruiner efter ett slott, och
lemningar af Lybeckarnes fiskebodar vid sjön. Här
hålles en lenlille-fyrbåk till sjöfarandes rättelse vid
farten förbi det farliga Falsterbo-re[vet, hvilket
sträcker sig 1 mil at i sjön, och der många
sjöfarande förlorat lif och egendom. Synnerligast
voro de Engelska sjökaptenerne mest utsatta för
detta missöde. Före 1843, då om
midsommarsaftonen den nya fyren första gången tändes, fanns
på stället blott en kolfyr. Fyrskeppet tillkom
1844. Strandningar på refvet äro numera
sällsynta; ty fyren lyser bela 6 mil ut i sjön.
Falsterbo är mycket besväradt af flygsand, hvilken
med ostliga och sydliga vindar kommer från
hafvet och ständigt ökar de redan förut pä landet
befintliga flygsandslagren. Gatorna äro belt och
hållet öfverhöljda deraf. Vid kyrkan är den mest
hopad tillsamman och bildar på ena sidan om
densamma ett litet Sandberg. Det ser nästan så ut,
som om det vore fara för kyrkan, att i en
framtid blifva alldeles öfverhöljd och gjord
otillgänglig; ty Sandberget vid dess sida tillväxer
beständigt. Stadens öppna platser äro bevuxna med
alm och pilträd, hvilka träds stammar stundom
äro belt och hållet betäckta med sand, så att blott
topparne äro synliga. På de ställen der sanden
nu är mindre besvärlig påträffas stnndom, vid
gräfningar à 2 alnar från ytan, stengator, som
troligen räkna sin tillvaro från stadens
blomstringsperiod i 14:de århundradet. Sydvest från kyrkan
ligga 3 à 4 kullar, hvilka ännu bära namn af
slottet, der ett väl befästadt slott fordom skall
hafva stått och på hvilket drottning Margaretha
ofta uppehöll sig och hennes son Olof dog.
Mid-sommarsdagen brukade bönderne resa till
Falsterbo för att offra; men denna offring har nu till
det mesta npphört. Orsaken till detta gamla bruk
låg i den vidskepliga tron, att den som på
nämnde dag offrade i kyrkan, skulle blifva botad för
sjukdom, i fall han redan hade någon, och
förskonad derifrån under årets lopp, i fall han annars
skulle blifvit blottställd för sjukdom. Att de
ansågo offer till kyrkan kunna förmå något sådant,
låg i inbillningen om Falsterbo kyrkas höga ålder;
ty den tron råder ännu hos allmogen, att kyrkan
stått öfver syndatloden och således varit uppbyggd
fore denna verlds öfversvämning. Falsterbo udde
är den sydligaste delen af Sverige. I Falsterbo
skall äfven hafva varit ett Knuts- och ett S:t
Johannis-gille. Det förras sigill förvaras uti
kyrkan, hvilken, något gammalmodigare byggd än
andra kyrkor, icke är så obetydlig, jemförelsevis
med staden, samt är helgad till minne af S:t
Gertrud. Byggnaderna härstädes äro både sämre och
färre än i Skanör; p& begge ställena likväl upp-
förde for det mesta af klena lerväggar och
korsvirke under halmtak. Adr. Skanör.
Falsterbo, ett jernbruk i lljorteds socken af
Kalmar län. Ägdes på 1760-talet af II. Bauman,
som med mycken kostnad och omtanke iståndsatte
bruket, hvilket var mycket förfallet, då han blef
ägare deraf. Han uppbyggde smedjor, masugn,
mangård, byggnader för arbetare, upprensade
dammar, förbättrade vattendrägtcn, nppgräfde mossar
och kärr, upparbetade Åldebäcks grufva och höll
densamma i gång, anlade flera tusen famnar
sten-gårdar, m. m. och erhöll derföre af konung Adolf
Fredrik assessors namn, heder och värdighet, samt
upphöjdes i adligt stånd af konung Gustaf III år
1788, med namnet Liljenstolpe. Bruket lyder
under Falsterbo gods, har 2 härdar och 600 skeppid
privil. årligt smide af eget tackjern.
Hammarskaften är 6 skepp:d. Skeppar på Westervik och
Stockholm. Bruksstämpeln visar ett sammanbundet
II och B. Ägare: Joh. Tillberg.
Falsterbo-ref. Se: Falsterbo stad.
Faltzburg, Johan von, hette förut FaKz,
och var född i Augsburg, kom år 1628 i
Svenska kansliet, der han slutligen befordrades till
regerings-råd i Pomern och adlades år 1648. Hans
tvenne söner Axel och Gustaf blefvo friherrar
år 1710, då den förre var general-major och
landshöfding i Halland, den senare landshöfding i
Kronobergs län och dog såsom president i
Wis-marska tribunalet. Den förres son, Johan
Joakim, hade varit en af Carl XII:* krigare och
tjenstgjorde vid det af hans farbror anförda
regementet, deltog i alla Carls fälttåg från 1701 till
1709, var med vid Frauenstadt, Ilolofzin, Wiprek
och Pultawa, der han blef fången. Han var då
kapten vid Uplands regemente. Återkom först med
de öfrige fångarne år 1722. Dog 1753 i en ålder
af 67 år, såsom öfverst-löjtnant och R. af S. O.
Falu bergslag. Se: Stora Kopparbergslag.
Falu-hagel. Dessa äro af en förträfflig
beskaffenhet och tillverkas i grufvan, der det smälta
blyet gjutes ned från dagöppningen och hinner i
luften formera sig till korn, som stelna innan de
hunnit bottnen. De som antaga en mera
oregelbunden form, taga en sned riktning och
upphem-tas serskildt till omgjntning. Endast de runda
falla rätt ned.
Falu kelsobrunn, är belägen under Falu
kungsgård och är en ibland de äldsta mineralbrunnar i
riket. Den skall hafva varit känd redan i mera än
100 år, och förmenas blifvit upptagen i doktor
Stal-hofs tid. Allt efter som de ofvan liggande
myrorna blifvit aftappade och sänkte, har vattnets
mineralbalt mer och mer aftagit.
Falu koppargrufva. Se: St. Kopparbergs grufva.
Falu kungsgärd eller lVor, icke långt ifrån
Falu stad, har varit Dala höfdingsäte. Huset ar
längesedan nedtaget. År 1621 ägdes denna gård
af en förmögen bergs-adelsman, Kristoffer
Olofsson, som adlades af konung Gustaf II Adolf och
kallades allmänt i orten Gyllenknoster,
Falu-laf (Licben falunensis), en lafart, hvilken
förekommer på klippor och stenar öfverallt i de nor-
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
