Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Foliuin.
Folherna.
529
rium och de missöden, hvilka deraf uppkommo for
honom. Han var född i Kalmar år 1664, blef
theol. licenciat i Giessen 1696, och två år senare
lektor i logik och fysik vid Kalmar gymnasium.
Redan då ansågs han misstänkt såsom "Ilallensis,
Pietist, Spenerian1"’; men för hans ovanliga lärdom
kunde konsistorium ej undgå att rekommendera
honom. Han råkade snart i tvist med detsamma och
sökte derföre professors-platsen i Pernau, hvilken
ban äfven erhöll. Jemväl här råkade han snart i
stridigbeter, då han, enligt Speners satser,
yrkade på en verksammare kristendom. Då Pernau
blef intaget af Ryssarne år 1710, flyttade ban
till Stockholm, sökte här sprida sina satser,
anklagades för irrlärighet, sattes under ransakning
inför en serskildt förordnad kommission och
inmanades i häkte, samt afsattes år 1718 från både
prest- och professors-embetena. Följande året,
vid drottning Ulrika Eleonoras kröning, befriades
ban likväl från fängelset, der han suttit i 5 år,
erhöll 1723 en ringa pension och dog 1729 på
en liten gård, Iljerpegården, i Asarums socken,
nära Carlsbamn, hvilken han fått med sin hustru. Han
var en rättskaffens man j men beskylldes för
någon envishet. Har utgifvit åtskilliga skrifter, dels
vers, dels prosa, i andliga eller politiska ämnen.
Foliuui kallas tunna blad af metall, och anbringas
på undre sidan af oäkta stenar vid deras
infattning, äfvensom till beläggning af speglar. Till
det förra ändamålet begagnas hufvudsakligen tunnt
slagen försilfrad messing, s. k. hvit (Iitlermessing,
och vanligen på ytan öfverdragen med någon
genomskinlig färg; till det senare deremot tunnt
ut-valsadt tenn, s. k. tennfolium, spegelfolium eller
staniol.
Folke Filbyter är den förste man i vår historia
påträffar med namnet Folke, och hvilken sålunda
skulle kunna anses för den mägtiga
Folkunga-ättens stamfar. Man har annars velat göra bonom
till Fransman (Fulco), hemma frän Anjou, och
hans gemål skall hafva blifvit förmäld med Filip
August, af hvilket hustrubyte han fått tillnamnet
Filbyter. Han sjelf har varit hedning; men hans
söner antogo kristna läran. Den yngste af dem,
Ingevald, blef fader åt
Folke (len Tjocke, hvilken vanligen betraktas
såsom ättens stamfar. Han var rikets jarl under
konungarne Inge den äldre, Filip och Inge den
yngre, således vid slutet af år 1000 och början
af 1100-talet. Han beskrifves såsom en rik och
mägtig man, hvilket är högst sannolikt, när man
erinrar sig icke blott hans höga embete, det ban
bibehöll under tre konungars regering, utan
äfven att han var måg åt konung Knut den Helige
i Danmark.
Folke eller Folko Jarl den [nge, bvilken
kallas Dux Golhorum, var jarl hos konung
Sverker II. Efter träffningen, eller, som man
kallat det, mordet vid Elgarås och slaget vid
Kungslena, började han uppresningen emot
konungen till förmån för prins Erik Knutson; men
stupade segrande i slaget vid Gestilren. Denna
uppgift är heiiflad från Sber. Rosenhane. Vanligen
omtalas han såsom tillhörande Sverkers parti och
slagen på ofvannämnda ställe, tillika med konungen.
Folke, son till riddaren Johan Engel, erkebiskop
i Upsala från år 1267 till sin död 1276. Under
hans tid skedde flyttningen från Gamla Upsala till
Östra Aros, då Erik den Heliges ben d. 24 Jan.
1273 ined många ceremonier buros till sistnämnda
ställe och nedsattes i den nya domkyrkans chor.
Ilan föranstaltade äfven, att de fyra kanikplatserna
i domkyrkan ökades med åtta, så att antalet blef
lika med apostlarnes.
Folke eller Folkinus, den andre biskopen i
Åbo, från år 1181, hade förut varit kanik i
Upsala och fick till medhjelpare en Norsk munk vid
namn Nikolaus, emedan han sjelf icke förstod
Finska språket.
Folke Algotsson Grip, Westgötha-lagmannens
son, hade förälskat sig i Svantepolk Knutssons
dotter, den sköna Ingrid, hvilken var förlofvad
med Danska riksdrotset David Torstenson. För att
undgå delta äktenskap, samtyckte Ingrid alt låla
bortföra sig af sin älskare och (lydde med honom
till Norrige, der de vigdes. Konung Magnus
Ladulås tog saken mycket illa, och beslöt att strängt
bandhafva sin nystiftade lag om qvinnofrid. Han
straffade den brottslige med evig landsflykt och
40 marks böter, insatte hans far och ena bror i
fängelse och den andre, biskop Brynolf i Skara,
hade mycken olägenhet deraf. (Se vidare:
Brynolf eller Bryngel.)
Folke Larsson i Brink, var under-lagman i
Södermanland frän 1422 till 1442, och har, som
sådan, utfärdat åtskilliga dombref, samt beseglat ett
rörande den aflidne Bo Jonsson Grips skuld till
Strengnäs domkyrka.
Folke llirgersson, en son till Birger Jarl i
Brosa, blef sjelf jarl under konungarne Johan I och
Erik XI. Han beskrifves såsom en man af förtjenst
och redliga tänkesätt, bvilken sökte på en gång
hämma de andliges och sina egna slägtingars
tilltagsenhet. Då Knut den Långe uppreste sig och
lyckats för en tid bemägtiga sig väldet, blef Folke
afsatt och dog 19 år derefter, eller år 1248.
Folkerna, socken och konsist, past. af 2 kl. i
Hedemora kontr., Westerås stift, St. Kopparbergs län,
Näsgårds fögderi, förekommer af ålder under flere
(rån nuvarande uttalet mer eller mindre skiljaktiga
benämningar, såsom Folkör, Folkyrio, Folkerne,
m. m. Härledningen är oviss. Svårligen kan man
antaga den, som Hulphers tvekande föreslår, af det
gamla Fjol eller Fol, hvilket i sammansättning
betyder myckenhet, och Tjern eller Kärn, då det skulle
beteckna, att socknen är uppfylld af små sjöar
eller kärnar. Detta passar ej in på häradsnamnet
Folkare, som utan tvifvel har samma upprinnelse
med socknenamnet. Största längden mellan
Garpenberg och Vestra Fernebo är ungefär 2 mil;
största bredden mellan By och Grytnäs 1 | mil.
Arealen uppgifves vara 1,698 qv.-mil land eller
omkring 43,786 tunnland och 0,194 qv.-mil sjöar.
Af dessa senare finnas öfver 40. Den största bland
dem är Bäsingen, belägen 235^— Svenska fot
öfver hafvet, -| mil lång och { mil bred. Dal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
