Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Franck.
Franalakl dag.
543
från sina band; men förgäfves. Härvid nppstår ett
förfärligt buller och larm, hvilket menniskorna kalla
jordbäfning. Så skall den brottslige Loke
förblifva intill verldens sista dag (Ragnarök).
Franck, Joliun, medicine-professor i Upsala
från 1628 till 1661, då han erhöll tjenstledighet,
och dog sex månader derefter, 71 år gammal. Han
föddes i Stockholm, der fadern var handlande,
bildade sig vid Tyska universiteter och studerade
isynnerhet botanik; men äfven anatomi. Begge
vetenskaperna hade han likväl svårt alt få utöfva
i Upsala, emedan der icke fanns någon botanisk
trädgård, på hvars anläggning han ofta yrkade,
och emedan der var stor brist på subjekter för
obduktioner, i anseende till folkets fördomar
deremot. Klan nödgades anatomisera hundar och svin,
och begära styrelsens handräckning till skydd mot
menighetens ovilja mot anatomen, hvilken man
ansåg för en bödel. Icke heller var medicinens
studium särdeles begärligt, så att ganska få
bivistade föreläsningarne. F. beskrifves för öfrigt såsom
en man af gamla verlden, hvilken gick nära nog
soldatklädd; men likväl var angenäm i umgänge.
Ilar utgifvit tvenne skrifter i botaniken, en på
Tyska och en på Latin, samt ett: Collegium
Phi-lotophicum cum Diis monlanis; thet dr F.lt lustigt
och ljufligt samtal emellan the förnemste och edlaste
Berggudar, och en hög för faren Philosopho,
Zamolzi-des benämnd.
Frankfurt an der Oder eröfras. Detta skedde
noder Gustaf II Adolfs befäl, palmsöndagen, den
3 April år 1631. Sedan Svenskarne förmiddagen
hållit gudstjenst, öppnade de middagstiden elden
från ett batteri af 12 kanoner och företogo
derefter stormningen, hvilken lyckades, ehuru icke
ulan motstånd, så att de blå och gula
regemen-terna allena förlorade 800 döde. De kejserlige
deremot förlorade mellan 2 à 3,000 man i
stupade och drunknade, 800 fångar och 80 kanoner,
utom en mängd krigsförråd. Staden lemnades till
tre timmars plundring, hvilken gick för sig otan
särdeles våldsambeter.
Franaliaunuar, ett jernbrok i Hassela socken af
Gefleborgs län, har 6 härdar och 3,600 skepp:d
privil. årligt smide af fget tackjern, hvarföre
erlägges 36 skepp:d i hammarskatt. Spik- och
knip-bammare finnes äfven här; men begagnas
egentligen blott för bosbehof. Skeppar på Stockholm.
Ägare: W. F. Tersmeden. Braksstämpeln: F: H:
inom en cirkel.
Franalakaner, eller mnnkar af S:t
Fransiski-or-den, kallades vanligen gråbröder, gri-, barfote- och
tiggare-munkar, samt minoriter. Desse munkar
anlände hit till norden redan uti konung Erik Läspes
tid, omkring år 1232, hvarefter de erhöllo
rikligen begåfvade kloster, likväl icke annorstädes,
än i städerna; ty på landsbygden har man icke
funnit att de haft några. I Svea och Götha rike,
Lands stift inberäknadt, ägde de 19 kloster, och
{ormenar Johannes Messenius, att deras första
her-berge varit ati Enköping. De hafva sitt namn,
Fransiskaner, efter Frans eller Fransiskas af Assisi,
född i Assisi i Umbrien, år 1182. Enligt någTes
uppgift var han bagare, enligt andra köpman,
och derefter krigsman, hvilken, på grund af en
dröm, sålde det ringa han ägde, iklädde sig
munk-drägt och omgjordade sig med ett tåg. Sedan
ban dragit till sig en mängd anhängare, stiftade
ban en orden, hvilken 1223 stadfästades af
påfven, och hvars förnämsta löfte var fattigdom. De
idkade äfven studier, och hade derföre ansenliga
bibliothek samlade i sina kloster. Uti Stockholm
ägde de Gråmunkaholms kloster, vidden na varande
Riddarholms-kyrkan. I Upsala hade de ett
kloster, anlagdt långt innan erkebiskops-sätet fly
Hades ifrån Gamla Upsala till det Nya, och lärer
blifvit förstördt af vådeld år 1542. I Enköping
lärer deras kloster blifvit anlagdt i Erik Läspes
tid; men blef ej fullständigt förr än 1272. Det
kallades Tröggö, och var rikligen begåfvadt.
Sedan munkarne öfvergifvit det, lät konoog Gustaf I
inreda det till hospital för spetälska, och någon
tid derefter till krutbus. Orten, der klostret stått,
kallades sedan Munkesund. 1 Linköping byggdes
Fransiskaner-klostret af konung Magnus Ladulås
år 1278. Det var beläget der nu biskopsgården
ligger, hvars gamla stenhus äro qvarlefvor af det
rika och stora klostret. Efter reformationen stod
klostret öde tills det afbrann år 1546. I Söderköping
lärer deras kloster blifvit bygdt omkring år 1254,
och riktades genom frikostiga skänker. Det förföll
efter reformationen, så att nu knappast något spår
finnes deraf. Tiden då Jönköpings kloster anlades
är ej känd, men det omnämnes redan på 1200-talet.
Konung Gustaf I lemnade det, jemte dess
inkomster, år 1529, åt gardianen, med tillåtelse att
idka det vanliga munktiggeriet; men med vilkor, att
ban skulle erlägga till konungen en viss afgift,
flitigt predika den rena Evangeliska läran i
hospitalet och försörja de få gamla munkar, som anno
funnos qvar i klostret. Alla spår efter detta kloster
äro försvunna. Gråmunkeklostret i Wisby,
grundadt på 1200-talet, var äfven rikt begåfvadt;
men plundrades och brändes af Lybeckarne år 1509.
Det i Skara kallades S:t Catharinas kloster, ägde
många gårdar och var ofta ihågkommet i
testamenten. Nyköpings kloster tillhörde äfven
Fran-siskanerne, var helgadt åt S:t Anna och ägde stor
förmögenhet. Bland klostren i Arboga ägde ock
Fransiskanerne ett, hvilket stiftades år 1285. Det
i Lund anlades år 1231, kallades S:t Peders
kloster och lärer varit det första af denna orden bär
i norden, så att det blef moderkloster för alla de
andra. Äfven i Wexjö, Malmö, Trelleborg och
Halmstad funnos Gråbrödra-kloster; men de
hvarken voro eller blefvo gamla, utan inreddes snart
till bospitaler. Fransiskanernes förmän kallades
gardianer eller costodes, Dominikanernas priores;
men Cisterciensernes och Bernhardinernes prunkade
med abbot-namnet.
Franalakl dag, Mit, firades den 4 Oktober. På
denna dag predikades, före och efter
reformationen, evangelium af Mattb. II Kap. ifrån 25 vers.
och vidare. Episteln var 6 Kap. tiU de Galater,
v. 14 o. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
