Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
550
Fredrik I»
Fredriksberg.
Fredrik I, konung af Sverige och landtgrefve af
Ilessen-Kassel, son till landtgrefven Carl, föddes i
Kassel d. 28 April 1676. Såsom arfprins gick han
i Holländsk tjenst, bivistade hela Spanska
arfföljdskriget och anförde Holländska trupperna intill
fredsslutet. Ar 1715 öfvergick han i Svensk tjenst, då
han samma år, d. 24 Nov., förmäldes med Carl XII:s
yngsta syster, Ulrika Eleonora. Carl lärer icke
hafva varit särdeles benägen för detta äktenskap,
emedan han på hennes bröllopsdag förtroligt
yttrat till någon af sina omgifningar, att hans syster
den aftonen dansade bort Svenska kronan. Efter
Carls död lofvade Fredrik, som då var
generalissi-mus öfver hären, på sin gemåls vägnar, att om
bon blefve Sveriges drottning, skulle hon afsvärja
enväldet. Då hon kröntes fick han titel af kongl.
höghet. Alla möjliga medel användes likväl för
att flytta kronan på hans hufvud, och detta
lyckades slutligen. Den 22 Mars år 1720 öfvergick
han från reformerta till Lutherska läran och blef
d. 24 af ständerna väld till Sveriges konung. Han
kröntes d. 3 Maj, sedan han dagen förut
undertecknat en regeringsform, hvilken betydligt
inskränkte konungamagten och gjorde konungen till
föga annat än en president i en aristokratisk
republik. Det syntes likväl för Fredrik mera hafva
varit fråga oin konunga-värdighetens yttre glans,
än dess egentliga välde. Vällefnad och nöjen
vo-to hans svaga sida. Han älskade med passion
jagt och fruntimmer, och det påstås att han med
egen baud nedlagt 200 björnar. Regeringen
lemnade han åt rådet. Det enda märkliga under hans
styrelse, som kan sägas tillhöra honom sjelf, var
upplifvandet af Serafimer-orden, samt stiftelsen af
Svärds- och Nordstjerne-ordnarna på hans
födelsedag 1743. Efter sin faders död, år 1730, blef
ban äfven regerande landtgrefve i Ilessen-Kassel,
dit hnu följande året företog en resa, och der ban
qvardröjde fråu Maj till November. Under de
sista tre åren af sin lefnad var han rörd af slag,
minnesslö och ur stånd att gå. I detta tillstånd
lefde han till d. 25 Mars 1751, då han afled
barnlös. Det svaghetstillstånd, hvari han förfallit på
ålderdomen, begagnades af åtskilliga att väcka
stämplingar och intriger mellan konungen och
thronfölja-rcn Adolf Fredrik, eller rättare, emellan det
gamla och det unga hofvet. Bland andra var en
Engelsk läkare, Alexander Blackwell, år 1740
inkommen i riket, hade vunnit insteg bos Fredrik
och fått i förläning en kungsgård, för att
anställa försök i landthushållningen. Denne sades hafva
fått anbud från England på 1,400,000 gulden, om
ban kunde åstadkomma en förändring i
arfföljds-ordningen i Sverige. Han skall då lfafva erbjudit sig
åt konungen att förgifva kronprinsen; men den
gamle monarken, som dels afskydde förslaget, dels
trodde det vara en snara, omtalade det för sin gunstling,
presidenten Broman, hvilken genast angaf Blackwell.
Denne undergick tortyr, bekände sitt brott och
afrättades. Det uppgifves, att grefve Tessin skulle hafva
utskickat sin kammartjcnare, hvilken skrifvit brefven
till Blackwell, i afsigt att åstadkomma
misshälligheter emellan konungen, kronprinsen och ständerna.
Fredrik, son af Christian I, blef, efter Christian
Tyranns afsättning, konung i Danmark, och
lemnade vid sin död, år 1533, kronan i arf åt sin
son Christian III.
Fredrik, Carl XI:s tredje son, var född i
Stockholm d. 27 Sept. och död d. 12 Okt. 1685.
Fredrik Adolf, konung Adolf Fredriks tredje
son, född på Drottningholm d. 7 Juli 1750, fick
titel af hertig af Östergöthland, och blef chef for
Westmanlands regemente. Ett välvilligt hjerta och
smak för konsterna tilläggas denne prins,
hvaremot han afhöll sig från all inblandning i
politiken. Han var aldrig förmäld. En försvagad
helsa tvang honom att under de sista åren af sin
lefnad besöka varmare luftstreck, och han dog i
Marseille år. 1804.
Fredrika Dorothea Wilhelmina, dotter till
arfprinsen af Baden, Carl Ludvig, född d. 12
Mars’1781, förmäld d. 31 Okt. 1797 med Gustaf
IV Adolf, från hvilken hon blef skiljd år 1812,
till följd af en bland dessa besynnerligheter, som
utmärkte den fallne konungen. Afled i Lausanne
d. 25 Sept. 1826.
Fredrika, en socken, belägen i Lappmarkens
fögderi af Westerbottens län, Ångermanlands
nordvestra kontrakt af Hernösands stift, 12 mil V.N.V.
från Umeå. Socknen, ett Lappmarks-pastorat, består
af 15 mtl. med 754 invånare och är belägen
omkring Lögde-ån emellan Ångcrman-elfven och
Stö-tings-fjället, samt håller i längd 7 £ och i bredd
6 £ mil. Den hörde förut till Åsele och blef först
år 1797 en serskild församling. Den förste
predikanten härstädes var Jonas Ångman. Dess areal
utgör 170,000 tunnl., af hvilka 20,000 äro kärr
och sjöar. Adr. Umeå eller Sollefteå.
Fredrika kyrka. Se: Hdrberga, socken.
Fredriksberg, en sätesgård i Döderhults socken
af Kalmare län, består jemte underliggande
hemman af 17 mtl. Den kallades förut Solberga oeh
låg på annat ställe; men sedan frih. P. F. v.
Hegardt inköpt det omkring år 1760 och hit
förskaffat säterifrihet, uppbyggde han det på annat
ställe och gaf det namn efter sig. Det tillhörde
sedermera bergsrådet Cederbaum och derefter
ryttmästaren med samma namn. Vid gården finnas 2:ne
trädgårdar, med 150 fruktbärande träd af utmärkt
godhet. Här är äfven ett icke obetydligt
bibliothek i åtskilliga vetenskaper, och ett af de
betydligaste enskildta mineral-kabinett, samt flere
svarfvade arbeten af fältmarskalken Stenbock. Der
gainla Solberga legat växer örten mannablod.
Fredriksberg och Annefors, i Säfsens eller
Säfsnäs socken af Stora Kopparbergs län, utgöra
tillsamman ett stort jernbruk, det förra, anlagdt
år 1729, det senare år 1737 af II. O. Ström.
Bruket har 5 härdar och 3,266 skepp:d 13 lisp:d
priv. årligt smide af eget tackjern, hvaraf
hammarskatten utgöres med 32 skepp:d 13 lisp:d 7
marker. Af ämnesjern, som får efter behag
ut-smidas emot en rekognitions-afgift af 24 sk. B:ko
per skepp:d, verkställes för 1 plåthärd, t stålugn,
2 ässjor, 1 plåt-, 1 stål- och 6 spikbammarc pà
3 manufakturstockar, förädling af plåtar, stål och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
