Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
556
Frldened.
frlei.
ja dess fureskrifter, att hon på sotsången skänkte
all sin egendom åt de fattige. På den tiden
ansåg man det likväl i Norden fur skam att vara
fattig, hvarföre ingen fanns, som kunde eller ville
emottaga hennes gåfva. Denna måste således
skickas lill Bremen, der afnämare till de rika
allmosorna funnos i mängd.
Frideued, annex till Fröjered, beläget i
War-tofla härad af Skaraborgs län, 1 £ mil V. från
Hjo. Kyrkan, af sten, är ombyggd år 1805 och
har tvenne torn. Häri socknen märkas: Djurahatt,
• mtl. säteri, samt militiæ-boställena Tjustorp och
Wöbjörnstorp. Socknen har 459 invånare. Dess
areal utgör 5,392 tunnl., af hvilka 70 äro sjöar
och kärr. Den består af 12 | mtl. Adr. Sköfde.
FridkullH. Se: Margaretha, Inge d. ä:s dotter.
Fridlerstml, en socken, med Sillhöfda kapell och
Rödeby, belägen i Medelstads härad och kontrakt
af Blekinge län och Lunds stift, mil N. från
Carlskrona. Sjöborg, i dess "Utkast till Blekings
Historia", berättar att "ej långt ifrån byn
(Frid-lefstad) är på en äng en höjd, kringsatt med
uppresta stenar. Delta ställe kallas Fridteifs graf.
Hvem denne Fridleif varit blir svårt att säga; men
med största trovärdighet kan påstås, att han varit
antingen regent, eller åtminstone en man af stort
anseende. Man vet, att flere regerande herrar af
det namnet Fridleif funnits i Danmark; men man har
sig icke bekant om en af dessa haft sitt bof på
denna ort. I socknen felas icke minnesmärken efter
gamla byggnader, hvilka, jemte namnet, kunna
antyda, att Fridleif bär varit bosatt. Mer eller mindre
märkvärdiga ruiner anträflas på flere ställen inom
socknen." Fridlefstads kyrka är en ganska gammal
stenbyggnad utan torn. Den har varit helgad åt
den helige Martin. Socknen hör till 1 kl. regala
pastorat och består af 54£ mtl., samt har 4,280
invånare. Dess areal utgör 37,191 tunnl., af
hvilka 3,520 äro sjöar och kärr. Adr. Carlskrona.
Fridshrott kallades brott emot den allmänna
säkerheten och freden i landet, och emot dessa brott
stiftades Birger Jarls fridslagar om hemfrid,
qvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid. Ur denna
lagstiftning uppkom begreppet om edsöre, hvilket,
ehuru efterhand förändradt, likväl ännu qvarstår i
vår gällande lag. Straflen för fridsbrott äro olika
efter omständigheterna. Qvinnans kön, kyrkans
helighet och rättegångsortens höga bestämmelse att
vara det ställe, der rättvisan bäfdas, hafva gjort
dessa ställen fridlysta, framför alla andra. (Se
vidare: Edsöre.)
Fridskyss. Bruket att med kyssande och
uttrycket "frid vare dig!" helsa hvarandra, är urgammalt
i Osterlanden. I anledning af Pauli, måhända på
denna Österländska sed grundade tillsägelse, att
helsa hvarandra med en helig kyss, uppkom
bruket inom den första kristna församlingen, att
efter böner, efter gudstjenst och isynnerhet efter
begåendet af den heliga nattvarden, gifva
hvarandra fridskyssen (osculum pacis eller endast pax). Då
detta gaf anledning till missbruk, kysste man i
stället en liten tafla af silfver, som äfven kallades pax
(egentligen oscutatorium), hvilken af presten
lemnades åt hvar och en af de närvarande att kyssa.
Man kysste på samma sätt äfven bibeln och
isynnerhet messeboken. Att kyssa de heliga figurer
man såg på taflan eller boken kallades äfven att
kyssa pacem, gifva fridskyssen. I den Grekiska
kyrkan bibehålles ännu, vid vissa högtider, såsom
vid påskhögtiden, det ursprungliga fridskyssandet.
Fridsleif (mythol.), ett skönt, konstigt arbetadt
harnesk, förfärdigadt af utmärkt skicklige dvergar.
Det hörde till de tre klenoder, hvilka Rolf Krake
utbad sig, då han skulle hjelpa sin stjuffader,
konung Adils, i striden mot en Norsk konung.
Fridygn. Vid erläggandet af tionde bestås
bergsmännen trenne sådana dygn; men när masugnarne
måste ånyo uppmuras beviljas både bruksidkare
och bergsmän 10 fridygn.
Friel, annex till Tun, beläget i Åse härad af
Skaraborgs län, mil O.N.O. från Wenersborg, 2i
mil V.S.V. från Lidköping, vid Wenern. Kyrkan,
liten, mörk och nedsjunken i jorden, är af okänd,
men hög ålder. Nära Frielsby, i ängen vid
Wenern, upptogs, för omkring 50 år, sedan en
kopparflaska, uti hvilken lågo 2:ne guldringar, spetsen af
en värja samt aska och ben. Socknens
hemmantal är 10 | hemman. Den har 466 invånare pä en
areal af 3,124 tunnland, af hvilka endast 10 äro
kärr och sjöar. Adr. Lidköping.
Fries, Kilas, född d. 15 Aug. är 1794 i
Femsjö socken af Wexjö stift, der fadern var prost
och kyrkoherde. Hans håg för naturalhistorien
utvecklade sig ganska tidigt, och ännu innan han
blifvit student, kände han alla växter i sin
hemort. Vid 20 års ålder blef han magister, fick 10
år senare professors titel och ännu tio år
derefter, eller 1834, blef han verklig professor i den
praktiska ekonomien. R. N. O., ledamot af
vetenskaps-akademien. Han är en af icke blott
Sveriges, utan Europas nu lefvande störste
vetenskapsmän och naturforskare. Han har gjort sig ett namn
isynnerhet genom sina skrifter om Lafvarne och
Svamparne, hvarförutan man har af bonom: Flott
Hallandica, Flora Scanica, Botaniska Utflygter, m.
fi-Fries, lie ngt Fredrik, en slägting till den
föregående, föddes d. 24 Aug. 1799 i Helsingborg,
der fadern var stadsfysikus. Denne aktade och
allmänt saknade vetenskapsman har gjort sig ett
namn genom sitt arbete öfver Svenska fiskarne,
resultatet af hans fleråriga resor och forskningar,
och hvilket arbete, försedt med planscher, ritade
af W. von Wright, anses för det mest fulländade
vetenskapen har i denna väg att uppvisa. En stor
och obestridlig förtjenst har Fries äfven genom
ordnandet af vetenskaps-akademiens museum, hvars
intendent han var, och hvilket han på sitt sätt kan
sägas hafva skapat, emedan det först genom
honom erhöll sin rätta tillgänglighet och
användbarhet. Fries dog i Stockholm d. 6 April 1839.
Ständerna anslogo år 1840 en pension åt den aflidnes
enka och barn. Hans förnämsta efterlemnade
skrifter äro, utom det ofvannämnda arbetet om
Svenska fiskarne: Beskrifning öfver nya insekter /f"1"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
