Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frlnoaryd,
Frrltt.
563
dades, d. 26 Maj s. å., kongl. forordningen om
frimästerskap, genom hvilken hvar och en, som
lärt något handtverk, lemnades frihet, att, utan
förbindelser till skrån, antingen nti mästerstyckens
förfärdigande eller annat, och med lika rättighet
som skråmästarne, så väl i anseende till öppna
verkstäder, som hållandet af gesäller och
lärgossar, idka detsamma, sedan han förut anmält sig
hos magistraten och vnnnit burskap. Inemot 8
år, sedan frimästerskapen, hvilka skulle nppbjelpa
handtverkerierna, blifvit antagna i Sverige, eller
år 1726, befanns af samma års persedel-extrakt,
att ibland handtverksvaror af alla möjliga slag,
till 72 tunnor gulds värde, äfven 115 bundtar
skoremmar inkommit till Sverige från utrikes ort;
och fann kongl. kommerse-kollegium, uti dess den
10 Juni s. å. afgifna underdåniga betänkande, i
anseende till allmänhetens klagan öfver
oförsvarliga tillverkningar, sig föranlåtet tillstyrka, att
ingen efter den tiden måtte antagas till frimästare,
som icke 3 till 4 år arbetat som gesäll, "hälst i
annat fall hela landet, samt isynnerhet Stockholms
Stad, med sådane borgare skulle uppfyllas, de där
hvarken gagnade sig sjelfve, eller kunde komma i
det stånd, at de något reelt ibland borgerskapet
kunde ärlägga och bidraga", samt att afsigten med
frimästerskapet varit, att öka antalet af duglige
handtverkare; men icke att hvar och en, som ej
rätteligen lärt ett handtverk, skulle, "till de rätte
mästares kladdande", fä sätta sig ned, och med
"odugligt arbete frustrera dem, som sig af slike ville
betjena." Ändtligen blef, igenom kongl.
förordningen den 20 Juli 1731, frimästerskap belt och
hållet afskaffadt i Sverige, emedan, såsom orden
lyda, "förfarenheten visat, det handtverkerierna.?
npkomst och förkofran, som varit ändamålet af
författningarne om frimästerskap, dymedelst ej stådt
at ärbållas."
■-’rifiiiitry<t, en socken, belägen i norra Wedbo
härad och kontrakt af Jönköpings län och
Linköpings stift, ä mil O.N.O. från Jönköping, 3 mil
frän Ekesjö. Kyrkan är byggd af gråsten. Man
förmodar, att den fordom varit ett hedniskt
tempel; men har i senare tider blifvit tillbyggd. I
denna socken märkes följande säterier: Qvarnstad,
1 j mtl., har af ålder tillhört slägten Pistol.
Hä-steryd, hvars äldsta kända ägare var Philip
Pe-derson Bonde, väpnare 1402 och 1408, samt Svea
rikes råd och man 1435 och 1442. Ifrån honom
ända till lagmannen frih. Christer Bonde har det
varit inom familjen. Efter nämnde friherre kom
det, genom fidei-kommiss, år 1712 till ättegrenen
af Björnö. Hyllan och Dagstorp, de tre
sistnämnde om 1 mtl. hvardera. Grift högar finnes här på
flere ställen. Socknen hör till 3 kl. reg. och bar
667 invånare på 26 J hemman. Dess nreal utgör
8,007 tunnl., af hvilka 430 äro sjöar och kärr.
Adr. Boxholm.
Frische Bliifl’. sjölrälTningen i, emellan Svenska
och Preussiska galererna; de senare blefvo slagne,
nio fartyg och 500 man förlorades. (Se vidare:
Carpelan, Wilhelm.)
Friik» (bergsin.term), betyder i allmänhet metallers
reduktion genom smältning; men isynnerhet blyets
framställning i metalliskt tillstånd otur härdbly
och glete, hvarföre detta äfven får namn af
friskbly, och de dertill begagnade ugnar kallas
friskugnar och friskhärdar.
Frisktlllng kallas en viss afgift uti städerna, som
vid afslutandet af köpebref och undfåendet af
faste-bref betalas till borgmästare och råd i staden.
Fristad för flyende brottslingar ansågo sig
fordom fremmande magters ministrar äga rätt att
skänka, icke blott i sin egen boning utan inom ett
större område. Denna rättighet kallades
qvart^rs-friheten, och gaf anledning till mycken tvist
emellan regeringarne. — Fristad i en annan mening är
den inrättning for en af rikets näringar, jern- och
stålförädlingen, som blifvit gjord i staden
Eskilstuna. Fristaden förlades till Carl Gustafs stads
manufakturverk, hvilket kronan köpte och förenade
med staden Eskilstuna. Inländske arbetare i jern
och stål, samt äfven utländningar fingo tillstånd
att der nedsätta sig, njuta medborgerliga
rättigheter, befrielse från mantalspenningar och från
skråordningens föreskrifter. Gårdstomter anvisades
dem och de uppmuntrades med fri försäljningsrätt
på marknader samt flere förmåner. Det var år
1771 som fristaden inrättades, se härom: Eskilstuna.
Fristad, annex till Borås församling, beläget i
Wedens härad af Elfsborgs län, 1 mil N.N.O. från
staden. Kyrkan skall, enligt sägen, hvilken äfven
bestyrkes af fornlemningar, förut varit belägen vid
Fristads hed, och sedan flyttad till sin nuvarande
plats vid stora landsvägen emellan Borås och
Jönköping. I socknen märkes: säteriet Palorp, 1 mtl.,
med flere underlydande hemman, är väl bebygdt
och har en ovanligt vacker och betydlig skog. Ilar
tillhört slägterna Gylta från hörjan af 1400-talet
till år 1580, sedan Soop, Ryning, Oxenstjerna,
Fehman, Tham och Utfall. Fristads hed,
exercisplats för Elfsborgs kongl. regemente. Socknen
består af 26 £ mtl. och har 842 invånare. Dess areal
utgör 7,521 tunnl., af hvilka 1,235 äro sjöar och
kärr. Adr. Borås.
Fristadius, Olavus Svenonis, biskop i Skara
år 1651, och död derstädes år 1653, i cn ålder
af 65 år. Allt hvad man vet om honom är, att
han, såsom det heter i biskopskrönikan, "styrde
och anstaltade i Stichtet, icke utan någon
beskyld-ning af gerughet."
Frithiofs sa«a. Se: Tegnér, Esaias.
Fritsla, annex till Seglora, beläget i Marks
härad af Elfsborgs län, 2 mil S.S.V. från Borås.
Kyrkan är uppförd af träd åren 1612—1621. Inom
socknen märkes endast Hamslätl, en mindre
herrgård. Socknen består af 14 J mtl. och har 658
invånare. Dess areal utgör 4,467 tunnl., af
hvilka 105 äro kärr och sjöar. Adr. Borås.
Fritt folk, fritt mark. Ett gammalt Svenskt
ordspråk, betecknnnde: der man är alltför fri,
talas ofta alltför dristigt.
Fritt skepp, fritt gods, en sats i allmänna
folkrätten, som gifvit anledning till stridigheter bland
de lärde och krig emellan staterna. Meningen, som
den skall uttrycka, är att en nationsflagg skall af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
