Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Froste.
Frans toilett.
565
Skarhult. Af dessa 13 pastorater äro 1 reg. 2
kl., 3 reg. 3 kl., 1 alternativt reg. och patr. 3
kl., 1 konsist, och patr. 3 kl., 2 patr. 3 kl., 3
konsist. 2 kl. och 2 konsist. 3 kl., och hafva
tillsammans 21,487 invånare.
■Tröste eller Jokul, son till Kare, den femte af
de Fornjortherske sagodrottarne.
Frosterna, Henrik, känd genom sitt verk:
Inledning till Svenska Krigstagfarenhelen, hvilket
utkom ären 1765 och 1770. Dess första anledning
var behofvet att gifva den unge Lejonhufvud, hvars
informator han blef, någon kunskap i
militär-lag-stiftningen. Det emottogs med mycken välvilja af
1760 års ständer. F., som då var juris licentiat,
blef sedan juris doktor, och år 1771 logices et
metapbysices professor i Upsala; men dog år 1773
den 9 Maj i rötfeber, icke fullt 46 år gammal.
Frustfjliril (Geometra eller Acidalia brumata), en
nattfjäril af ljust eller mörkl askgrå eller grågul
färg, med stora svartbruna ögon och fina trådlika
antenner af kroppens längd. Hannen, af £ till
4-tums längd och 1 J å 1 y tums bredd emellan
vingspetsarne, har stora breda vingar; honan deremot
antingen alldeles inga eller ock endast ett par små
vingstumpar, samt är endast ^ tum lång. De
förekomma allmänt i November och December
månader, då hannarne flyga omkring om aftnarne för
att uppsöka honorna och para sig med dem,
hvilka uppehålla sig dels på marken, dels på
trädstammar, o. dyl. Ofta träffas dessa senare
krypande på snön eller isen i mildt väder, hvarvid de
stnndom, då köld hastigt inträffar, fastfrysa,
hvaraf de dock icke lida något, ulan qvarhållas endast
till dess töväder infaller, och fortsätta sin
vandring till något träd eller buske, for alt der
uttömma sina ägg, hvilka äro så talrika, att
underlifvet blir släpande af deras tyngd. Äggen äro först
gröna, sedan röd- eller brunaktiga och utkläckas
af solvärmen om våren. Larven är, såsom
fullväxt, 1 tum lång, med brunt hufvud och grönrandad
kropp, förekommer stundom i otrolig mängd på
löf- och fruktträd, hvilkas bark samt blad- och
blomknoppar de uppäta, till dess alt de i slutet af
Maj krypa ned i jorden, för att forpuppas nti ett
hus, som de tillredt af moll och silkestrådar.
Puppan är gulbrun och i gumpen försedd med 2 uppåt
krökta spetsar, och först om vintern eller
efter-bösten, sedan frostnätterna börjat, framkommer den
fulländade fjärilen. I anseende till den skada
lar-verne tillfoga träden söker man på allt sätt att
ntrola dem, eller hindra inseklens äggläggning uti
träden, hvilket sker bäst på det sätt, att
trädstammarna om hösten omlindas med cn bred skinn-
eller näfver-remsa, bestruken med fogellim eller
tjära, hvaruti de vinglösa honorna fastna, då de
skola begifva sig upp i träden.
Frostvlken, annex-församling till Fölinge,
belägen i Jemt lands norra fögderi, 16 mil från
Östersund och 14 till 15 mil från moderkyrkan.
Församlingen har ständig kapell-predikant sedan ir
1842, hvarföre ock gudstjenst der hålles
ordentligen. Nya kyrkan är invigd 1839. Den gamla står
änou qvar och hålles der gudstjenst 2 till 3 gån-
ger om året; den är belägen omkring 2 mil från
den nya kyrkan. Socknen skall ensamt i längden
utgöra 15 mil och har 580 invånare. Socknens
areal och mtl. inbegripes i modersocknens. Adr.
Östersund.
Fruberget, i Vester-ilanninge socken af
Södermanlands län, 31 mil frän Stockholm, vid Häringe
gods. I detta berg finnas flere rum, liksom
kamrar. Det skall erhållit sitt namn deraf, att
en frn, som antagit kristendomen, vid denna
läras införande i Sverige, undflytt förföljelsen och
dolt sig i en af grottorna, som ännu är
bibehållen; men hon blef röjd genom en tupps galande,
den hon hade med sig, och mördades.
Frug&rd, säteri, i Näs socken af
Westergöthland, består af 10£ mtl., är beläget 1 mil från
Halle- och Hunneberg, 2 mil från Wenersborg,
utmed sjön Wenern. Vid gården finnes
lastageplats. Skogen består af omkring 1,600 tunnland
barrskog, inägorna af 310 tunnl., hvaraf 200 åker.
Egendomen har ett utmärkt vackert läge,
raan-gårdsbyggnader af sten, samt trädgårdar; 16 torp
lyda härunder. Säteriet har tillhört slägterne
Oxenstjerna, Bååt, Bjelke, Zelow och B. B. v. Platen.
Frukta Ciud gör landet tryggt, är ett Svenskt,
gammalt talesätt.
Fru mer le, Caleb de, en af Carl XII.s
följeslagare, under alla hans fälttåg, från och med år
1700 till Pultawa, derifrån till Bender, tillbaka
till Stralsund, under hvars belägring han blef
sårad, adlades, blef år 1736 chef for Kalmar
regemente, och dog 1738 barnlös, 68 år gammal, då
bans ätt utgick med bonom.
Fruinerie, mauritz, son till inspektören vid
amiralitets-krigsmanskassan, Clas Elias Frumerie
och Sofia Marg. Stjerngranat, kongl. medaljör,
led. af de fria konsternas akademi år 1839, en
utmärkt och flitig medaljör, som riktat Svenska
medaljsamlingen med 82 stycken större och
mindre medaljer, hvaribland företrädesvis må namnas:
kröningsmedaljen öfver konung Carl XIII och
drottning Hed v. Eleon. Charlotta år 1809, medaljen
öfver jubelfesten till åminnelse af Lutherska
reformationen, bekostad af rikets ständer år 1818;
medaljen öfver Carl XIII:s död af frimurare-orden;
dito öfver öppnandet af Södertelge kanal år 1819;
dito öfver arfprinsarne Carl, Gustaf och Oskar år
1829 på rikets ständers bekostnad; dito öfver kongl.
nkademien för de fria konsternas l:a jubelår 1835,
alla vittnande om en säker hand och nitiditet i
utarbetningen. Född den 18 Maj 1775. Ar 1837
uppmuntrades F. med den på kongl. akademiens
for de fria konsterna stat uppförda medaljörslönen.
Fruns toilett (äfven benämnd: Fruns servis), en
pantlek med sång, bekant i de (le||a Svenska och
Finska landskaper och äfven i Frankrike.
Sällskapet sitter i en ring uppå stolar, hvilka äro till
antalet en mindre, an de i leken deltagande. En
hvar tager sig namn af olika delar, hörande till
ett fruntimmers toilett och omgifning, såsom: ring,
halsband, klädning, kamm, näsduk,
kammarjungfru, man, o. s. v. Den, för hvilken ingen stol
finnes, går inom ringen och säger: rFrun vill baf-
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
