Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fryksta].
IraxodSR.
567
Vryksrial, ett härad i Wermlands län. Det bar
fått sitt namn af sjön Fryken, hvilken går midt
igenom häradet. En berättelse fortlefver, att den,
som först rådt deröfver, varit en vid namn Thore,
efter hvilken gärden Thoresby, i Frykens norra
ända, skall blifvit uppkallad, och hvilken skall hafva
varit en jälte, som blifvit begrafven i ett af
stenkumlen invid Fryken. När ett af dessa omkring
1770 nppgräfdes fann man 7 qvarters långa
ben-pipor efter en menniska, och andra i jemförelse
dermed. Häradet innefattar S socknar, nemligen:
Sunne, Östra Emtervik, Vestra Emtervik,
Gräsmark, Fryksände, Hvitsand, Östmark och Lysvik,
hvilka tillsammans omfatta vid pass 35 qvadr.mil
och utgöra 145 hemman, som bebos af 29,093
personer. Häradet utgör en ansenlig dalsträckning
på ömse sidor om Frykselfven och dess trenne
armar (se: Frykselfven), hvilka äro häradets
förnämsta vattendrag; hvarförutan bär finnas många
insjöar. Marken är till en stor del bergaktig och
ganska skogrik; men äfven på många ställen jemn
och odlingsbar. Landet är likväl på långt när ej
ännu uppodladt, ehuru spannmålsodling och
boskapsskötsel äro inbyggarnes förnämsta näringsfång. I
förening med Elfdals härad utgör norra delen af
detta härad en domsaga och ett fögderi; men den
största delen tillbör Mellansysslets fögderi och Kihls
domsaga. Häradets areal utgör 536,638 tunnl.,
af hvilka 56,800 äro sjöar och kärr.
Frykarial, ett kontrakt af Carlstads stift, i
Wermlands län. Det innefattar följande socknar och
an-nexer: Sunne med Öst ra Emtervik, Vestra
Emtervik och Gräsmark; Fnksände med Lysvik,
Östmark och Hvitsands kapell, samt Brunskog med
Böda och Magneskogs kapell, hvilka utgöra 3
pastorat, hvaraf 1 hör till 1 kl. reg., 1 till 2 kl.
reg. och 1 till 2 kl. konsist., och hafva
tillsammans 38,540 invånare.
Frykaelfven, en ansenlig ström i landskapet
Wermland, bildas af strömmarne Ljusnan, Wiggån
och Hogde-elfven, hvilka falla i insjön Öfra
Fryken , hvarefter den förenade strömmen vid sitt
utlopp ur Nedra Fryken kallas Frykselfven, hvilken
slatligen faller i sjön Wenern, under namn af
Nors-elfven. Dess längd är 16 mil.
Fryknell, Kin v, kyrkoherde i Wäse härad och
kontraktsprost, härstammande ifrån en gammal
Wermlands-slägt, var en af sin tids mest
utmärkte predikanter, samt väckte, såsom sådan,
prinsessan Ulrika Eleonoras uppmärksamhet, då han
predikade för henne, under det hon besökte sin
sårade gemål, när han år 1716 låg sjuk i Åmål.
Såsom riksdagsman gjorde han en motion om
fröken Taubes aflägsnande, hvilket ännu mera ökade
drottningens välvilja för honom, och hon förärade
bonom guldmedaljer, ander sken af det nöje bans
predikningar i Åmål skänkt henne. Blef blind på
ålderdomen och dog, nära 67 år gammal, 1751.
Frykaänrte, en socken, med Lysvik, Östmark och
Hvitsands kapell, belägen i Fryksdals bärad och
kontrakt, Wermlands län och Carlstads stift, 10^
mil N.N.V. från Carlstad. Socknen utgjorde förr
ett annex till Sunne pastorat. Ilär märkes: Bada,
Tharsby och Weslanvtks gårdar, hvilka af ålder
varit stora hemman och baft rika bönder till åboer.
Skansbron förvarar namnet efter något krig i
fordna tider. Ölby och Thorsby bruk, anlagde 1693,
Waytjofors, plåt- och kniphammare, Åsleby och
Nedre Bada bruk, anlagde 1692. Socknen bör till
2 kl. reg. pastorat, har 5,720 invånare och består
af 17| mtl. Jemte Hvitsands kapellförsamling
håller den en areal af 195,904 tunnland, af hvilka
10,800 äro sjöar och kärr. Adr. Carlstad.
Fryxell, Anders, sooson af Elav Fryksell och
son till prosten och kyrkoherden i Hesselskogs
pastorat på Dalsland, föddes i dess prestgård d. 7
Febr. 1795, blef år 1813 student, prestvigdes år
1820, och antogs s. å. till lärare vid
Djurgårds-skolan i Stockholm, erhöll magister-graden 1821,
förflyttades till kollega vid Maria högre
lärdomsskola 1822, till rektor vid nya elementarskolan i
Stockholm år 1827, sedan till rektor vid
ofvannämnde Maria skola, erhöll professors namn år 1833
och befordrades till kyrkoherde i Sunne pastorat
af Carlstads stift år 1835, prost först öfver
Fryk-dals och sedan Elfdals kontrakt, R. N. 0., en af
de aderton i Svenska akademien, samt ledamot af
vitterbets-akademien. Han gjorde sig först känd
genom åtskilliga stycken åren 1819 och 1820,
införda i Kalender för Damer, deribland en novell:
Brott ock försoning; men hvad som isynnerhet
förskaffat honom ett utmärkt rum bland vår tids
skriftställare, är hans Berättelser ur Svenska historien,
hvilka började utgifvas år 1823, och nu
hunnit till och med Carl Gustaf. För öfrigt har ban
skrifvit: Förstag titi enhet och medborgerlighet i de
allmänna undervisningsverken; Svensk Spräklara;
Karakteristik öfver tidtn och de utmärkta handlande
personerna uti Sverige frän 1592—1600, en skrift,
som vunnit priset i Svenska akademien 1830; Om
aristokrat-för dom andel i Scenska historien, m. fl.
Hans yngste broder,
Fryxell, Olof. född d. 29 Sept. 1806, magister,
bat. pred. vid kongl. Svea artilleri. Författare af:
De Bergtagne och Brunkebergs slag, hvilka begge
blifvit- belönta af Svenska akademien;
Metamorpho-serna; Fohliska Sånger; Om Lag och Evangelium i
politiken; Natt och Dag; Dag och Natt; o. s. v.
Frttctt ocli Hirn, nätter in» neen till ära,
ett gammalt Svenskt ordspråk, betecknande: att
den som gerna låter undervisa sig, vinner
derigenom kunskaper och beder.
Frngodng. Samma söndag sista profpredikan
hålles och efter dess slut, låter valförrättaren
kungöra församlingen, att han åtta dagar derefter
infinner sig i kyrkan, för att, efter gudstjenstens
slut, lagligen förbereda det val till återbesättande
af ledigheten, som skall hållas tredje söndagen
efter sista profdagen. Nästföljande söndag kallas
frågodag, emedan församlingen då bör tillfrågas i
åtskilliga för valets lagliga förrättande vigtiga
omständigheter; och infinner sig å frigodagen
antingen valförrättaren sjelf eller någon annan, den han
dertill äger förordna; blifver valnotarien jàfvad,
utnämner valförrättaren på stället en annan. På
frigodagen bör efterhöras, samt församlingen tillkännagif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
