Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ful I a är.
Funck.
577
FullsÄr. Enligt landskapslagarne ansågos i
allmänhet de sår vara fullsår, der, såsom
Östgötha-lagen säger, rskær uddær ok seg, thorf uidh lin
och l»ki, spik ok spiær", det är, der det
egg-hvassa vapnet skurit in och till sårets helande
erfordrades att, såsom botemedel använda feta saker,
linne och läkarehjelp, hvarföre, dä dessa
kännetecken inträffade, såret var fullsår, chvad det var
större eller mindre, ben blifvit krossade eller icke.
Såsom en serskildt art af fullsår omnämnes
hul-saar, sår som inträngt i bröst- eller
bukhålligbe-ten. Enligt Westgötha-lagen var såraboten för
fullsår 9 mark; enligt Östgötha-lagen 40 mark,
hvarjemte den tillägger, att den brottslige, om
han ej behörigen ville bjuda böter, skulle,
likasom i fråga om dråp, "fridhlös farä ok hans bo
skiptis."
Fulltofta, en socken, med Östra Espinge,
belägen i Frosta härad och kontrakt %f Malmöhus län
och Lunds stift, mil N.O. från Lund. Ilär
märkes: Fulltofta, 3 mtl. frälse-säteri, är
fidei-kommiss, jemte egendomen Trollenäs, för äldsta
manliga arfvingen af Trolleska ätten, har obetydliga
byggnader; men för öfrigt stort utsäde, mycken
och god åker och äng, stora bok- och ekskogar,
samt patronats-rätt till Fulltofta pastorat.
Innehafves för närvarande af löjtnanten frih. N. Trolle;
39 mtl. frälsehemman, utom många torplägcnheter
och vattenqvarnar lyda under denna egendom, som
på denna orten icke är ibland de obetydligare.
Nunas, 2 mtl., Haggenäs, mtl., Ludvigsborg,
l| mtl., m. fl. lägenheter. Socknen hör till 2 kl.
alternativt regala och patronela pastorater. Den
består af 25 mtl. och har 965 invånare. Dess
areal utgör 9,165 tunnl., af hvilka 1,828 äro sjöar
och kärr. Adr. Hörby.
FnllUtia, annex till Forsbem, beläget i Kinne
härad af Skaraborgs län, 3 mil V.S.V. från
Mariestad, 2^ mil N.N.O. från Skara, vid Kinnekulle,
j. mil från Wenern. Kyrkan är af okänd ålder.
Socknen består af 16£ mtl. med 492 invånare.
Dess areal utgör 4,76? tunnl., af hvilka 10 äro
sjöar och kärr. Adr. Mariestad.
Fulu-elf är en del af Vestra Dal-elfven.
Funbo, en socken, belägen i Rasbo härad och
Waksala kontrakt af Upsala län och stift, 1 j mil
ö. från Upsala. Ilär märkes: Halieqved, med
åtskilliga mindre säterier i sambruk, 7} mtl., vid
Funbo-sjön, skall hafva tillhört Uplands-lagmannen
Tborgny; var fordom kungsgård, men blef af konung
Johan III gifven åt en Ryss, Josef Mischitisch
Se-minsky, bvilken gåfva stadfästades af konung
Sigismund. Då Seminsky återvände till Ryssland, erhöll
han hertig Carls tillstånd att sälja gården till hertig
Gustaf af Sachsen för 1,000 Rdr. Hertigens son,
qvartermästaren Magnus Ruthencrantz, sålde
godset, med Gustaf II Adolfs tillåtelse, år 1629 till
öfverst-löjtnanten Axel Duva)!. Det äges nu af
ryttmästaren F. Rjörkenstam. Gotarne, har tillhört
Edenbergska slägten. Marieelund, med Sktillero och
Söderby, 7{ mtl., vid sjön Gorren; bofkansleren
Chesnecopherus skref sig till denna gård, som
sedan ägdes af öfverste Forbes och derefter af en-
kefru Silfverstedt, tillhör nu enke-frlherrinnan v.
Duben, född frih. Sture. År 1843 inrättades här
ett s. k. Meyeri, der smör och särdeles ost
fabriksmessig! tillverkas. Löfsta, 6 mtl., äges af
enke-grefvinnan Cederström, född Wrangel.
Broby, Åygeby och Halmby, äges af guldsmeden
Hellman i Upsala, m. fl. smärre egendomar. 1
socknen finnes många runstenar, såsom i kyrkan,
kyrkodörren och muren, vid Skällerö, Löfsta, Brunby,
Åkerby, m. fl. lägenheter. Kyrkans byggnadstid
är obekant, går dock ganska långt tillbaka, helst
den redan omkring 1443 blifvit utvidgad och
tillökt. Å Gråmunkehöga bys gärde synes en
ansenlig ättehög. Förra hälften af byns namn
häntyder på möjligbeten af ett derstädes fordom
befintligt Fransiskaner-kloster, hvarom en dof sägen
ännu hviskar, dock spåras förgäfves efter
lemningar af en sådan byggnad. Sannolikare är, hvad
en annan sägen förmäler, att byn hört umler
något Gråbrödra-kloster i Upsala. Ett stycke af den
öfver Gråmunkehöga ägor åt Rasbo löpande
häradsvägen samt ett derintill beläget torp äfvensom
den å vägens ena sida befintliga skogstrakt, som
å den andra fordom sträckte sig äuda ned till
Funbo-sjön, bär namnet Brudgatan, till äminuelse
— enligt en dunkel sägen — af en å berörde väg
under näfrättens tider blodigt bortröfvad brud, då
hon, omhvärfd af sin skyddsvakt, färdades till
kyrkan för att vigas, hvilket det öfvermägtiga väldet
förstod alt afböja. Sägnen, ehuru nu mera
sväfvande, oredig och fragmentarisk, utvisar äfven å
berörde trakt en plats, der, vid qvinnoröfveriet,
mord skall hafva blifvit förüfvadt. Socknen hör till
2 kl. konsist, pastorater och innefattar 54 { mtl. med
1,200 invånare. Dess areal utgör 1 1,595 tunn).,
af hvilka 600 äro sjöar och kärr. Adr. Upsala.
Funck. Af denna ätt, hvilken, lik så många
andra af dem som blifvit frejdade i vår historia,
härstammar från Tyskland, och en Thoma» F.,
köpman i Stockholm, samt ägare af Löfås,
Garpenbergs och Skilås bruk under första hälften af
1600-talet, hafva isynnerhet följande gjort sig
mera bekante:
Funck, Thomas, var i början militär,
utmärkte sig i slaget vid Klissow och vid belägringen
af Thorn, samt befordrades till öfverste vid
Södermanlands regemente år 1710. Nu trodde sig Carl
hos honom finna lämplighet för diplomatiska värf,
hvarföre han använde honom i åtskilliga sädana,
och afsände honom 1711 som envoyé till
Konstantinopel. Här lät han af stor-viziren och mufli
förleda sig, att, utan sin herres befallning, lemna sin
post, och resa till Turkiska lägret, der ban
trodde sig bättre kunna tjena konungens sak; men då
detta icke lyckades, erfor han i stället Carls
missbag öfver detta förhastande. Han återfick likväl
snart hans ynnest, använde alla bemödanden att
godtgöra sitt fel och tjente konungen med lika
mycken trobet som skarpsinnigbet. Vid
kalabaliken blef han insatt i fängelse, hvarifrån han
likväl snart befriades, och skalle följa Carl till
Demotika; men dog i en hetsig feber år 1713,
ungefär 50 ir gammal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
