Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
582 FyrTerksK>horpien.
Fångar.
kallades tumlare; äfven begagnade man granater, som
kastades med banden. 1 och for sjelfva
kastningen af fyrverket brukades s. k. mätare eller
fyr-myssor. Andra inrättningar för afskjntandet voro
tumlekastare, stormstycken och fyrpitsstycken.
Rörande mängden af det begagnade fyrverket erfar
man, af en förteckning på skyttet i riket näst
efter Joban III:s död, att då funnos 35 fyrmyssor
eller stormstycken af koppar samt 3 sådana af jern.
— Första gången fyrverkeri omtalas i äldre
handlingar är under Erik XIV:s tid, då man kände
fyrkulor, fyrkransar, springkulor och konsten att
tillreda gift medelst rök, hvilken uppkom då vissa
fyr-verkeripjeser inkastades i fiendtliga läger och
fästningar. Erik hade också en ganska hög tanke
härom, och skref år 1566, i ett bref till Bertil
Jöransson i Wiborg, "att man icke allestädes
hade sådant fyrverk, som här i Sverige."
Fyrverkare-korpsen kallades förut
raket-korp-sen, och organiserades, enligt kongl. brefvet af d.
24 Okt. 1845, till en arbetskorps, under denna
benämning. I)en tillbör artilleriet, och till tjenstgöring
vid densamma beordras officerare och
underofficerare från artilleri-regementerna, med bibehållande
af de vid nämnde regementer innehafvande löner,
och med rättighet att i denna tjenstgöring nyttja
vederbörande regementes uniform. Jemte öfriga en
sådan korps tillkommande pyrotekniska arbeten,
skall den äfven förfärdiga de för härens behof
erforderliga slagkruts-hufvar. Staten för denna
korps upptager cn utgifts-summa af 4,554 R:dr 43
sk. 6 r:st. B:ko, hvari likväl icke är inbegripet
kostnaden för truppens beklädnad, samt för ved,
lysning, m. m. Organisationen vidtog d. 1 Jan.
1846.
Fyräggare var en rustnings-persedel, tillhörande
krigsfolkets beväpning i äldre tider. Fyräggarens
beskaffenhet är icke närmare känd; man vet blott,
att den äfven benämndes knäfvetspjut.
Fysiografiska Sällskapet i Lund stiftades år
1773, stadfästades 1778, samt utgaf:
Physiogra-phiska Sällskapets Handlingar i Lund, Del. I, st.
1 — 3, Stockh. 1776, och Physiographiska
Sällskapets Magazin, Band. I, st. 1—3, Lund 1781—84.
Fåfängt hiignn gärdesgårdeii när grinden
står tfppen, ett gammalt Svenskt ordspråk.
Fång, laga, hvarigenom man förvärfvar jord,
hus och grund å landet och i staden äro: arf,
skifte eller byte, köp, gåfva och pant. (Se i
öfrigt jorda-balken, 1 kap. 1 §.)
Fånga krabbor säges en person göra, då ban
under rodd sliuter med årån och faller baklänges
i farkosten.
Fångar och Hrono-arbetskarlar. Betraktar
man uppgifterna i Sveriges brottmåls-statistik, så
visa sig förhållanden, hvilka äro i högsta grad
nedslående. Om det äfven torde kunna
antagas, att samhällslifvets utveckling föder en mängd
nya behof, hvilka, för att tillfredsställas,
drifva till brolt, förbrytelser och förseelser, och
således skapa emellan individerne tusende
anledningar och tillfällen till list och bedrägerier, är det
likväl ett bedröfligt tecken, att se antalet af de
i rikets samtlige läns- och stads-fängelser
förvarade menniskor tilltaga i en sådan mängd, att dä
fångarnes antal år 1835 utgjorde 12,431
personer, hade det efter 10 år, eller år 1844, stigit
till 19,871 personer, eller mera än 50 proc. Af
dessa personer voro fängslade:
År 1835. År 184$.
för undergående af ransakning eller
fängelse vid vatten och bröd .... 7,290. 11,462.
för undergående af s. k. enkelt
fängelse, i brist af ådömde vites-
eller ensaks-böter............ 1,686. 1,863.
i afvaktan på anställning vid
krono-arbetskorpsen, sedan de, i brist af
laga försvar, blifvit till allmänt
arbete dömde............... 138. 460.
såsom tilltalade för försvarslöshet
och olofligt kringstrykande .... 2,741. 5,720.
for undergående af ådömd bysättn:g 576. 366.
Härvid bör likväl ihågkommas, att samma person
kan, uti det uppgifna fång-antalet, vara mer än en
gång beräknad, i händelse personen af en eller
annan orsak blifvit från ett till annat häkte
förflyttad. Antalet af dem, som, vid slutet af hvarje år,
från och med 1835 till och med 1844, varit uti
rikets samtlige fästnings- och straff-fängelser samt
allmänna arbets- och korrektions-inrättningar
förvarade, eller vid pionier- och
krono-arbets-korp-serne anställde, visar följande förhållanden:
Vid slutet af åren
Mankön. 1835. 1840. 1843. 1844.
Vid Carlskrona fästnings-
fängelse ....................109. 130. 161. 157.
Carlstens d:o................125. 173. 181. 179.
Christianstads d:o..........64. 95. 81. 79.
Ny-Elfshorgs d:o..........76. 100. 140. 132.
Gölheborgs d:o..............21. — — —
Landskrona d:o..............194. 223. 212. 223.
Waxholms d:o..............52. 53. 2. 1.
Malmö fästnings- o.
korrektions-fängelse..........730. 861. 969. 914.
Stockholms södra
korrektions-inrättning............624. 714. 672. 571.
Pionier-korpsen............309. 291. — —
Krono-arbetskompanierne 386. 387. 1167. 1595.
Summa 2690. 3027. 35S4. 3851.
Qvinkön.
Vid Stockholms norra
korrektions-inrättning ... 244. 328. 315. 329.
Norrköpings d:o............155. 197. 205. 223.
Götheborgs d:o . . _________64. 89. 107. 107.
Summa 463. 61’i. 627. 659.
Summa 3153. 3641. 4211. 4510.
Totalsumman af de serskildta slags fångar, hvilka,
från och med år 1835 till och med 1844 blifvit
förvarade uti rikets samtlige fästnings- och
straff-fängelser samt korrektions-inrättningar, eller varit
vid pionier- och krono-arbets-korpserna anställde,
äfvensom af de personer, hvilka, i afvaktan på
deras försändning till nämnde inrättningar eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
