- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
590

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

590

FHrs.

Flintaingar.

sjön, Snogeholmssjön och Ellestasjön betydligast.
De ansenligaste sätesgårdarne äro Söfdeborg och
Öfvedskloster.

FHrs, ett kontrakt af Lands stift innefattande
följande socknar och annexer: Wanstad med Tolånga,
Rödinge med Ramsåsa, Söfde med Blentarp’,
Ills-torp med Björka, Löfvestad med Fogeltofta,
Öf-ved, Brandstad med Åsum, Frenninge med
Woll-sjö, Womb med Weberöd, Kärrstorp, somt
We-sterstad med Östraby. Dessa 20 socknar höra alla
till Malmöhus län, utom Fogeltofta och en del af
Östraby, som tillhöra Cbristianstads län. De bilda
11 pastorat, af hvilka 2 äro reg. 3 kl., 2
konsist. 2 kl., 4 konsist. 3 kl., 2 patron. 2 kl. och
1 patron. 3 kl. samt hafva 20,700 invånare.
Fänkning kallas den operation, hvarmedelst
tackjern förvandlas till smidigt eller stångjern, och
hvarvid en del af dess kolhalt bortbrännes, på
bekostnad dels af blästerluftcns dels af jernoxidulens
svre uti den s. k. färskslaggen.
FUssberg, en socken med Kållered, Röda,
Frölunda och Askim, belägen i Askims härad af
Götheborgs och Bohus län, södra kontraktet af
Götheborgs stifts domprosten, J mil S.S.O. från
Götheborg. Kyrkan, af gråsten, är mycket gammal
och tillbyggd år 1690. Tillika med prestgården
härjades och plundrades den af Danskarne år 1577.
1 kyrkan finnes en synnerligen märkvärdig graf,
hvarest lagläsaren i Elfsborgs län And. Torkelsson hvilar,
jemte sin hustru. I socknen märkas: Lunnagärd,
ett hemman kr. skatte, med vackra åbyggnader, af
hvilka de flesta äro uppbyggda af landtmätaren
Åstrand. Efter honom köptes det af amiral de Frese,
hvilken sålde det till grosshandlaren D. Mitchel,
hvilken härstädes låtit anlägga vackra trädgårdar.
Nämnde Mitchel ligger begrafven vid en kulle på
gårdens ägor. Efter honom köptes stället af framl.
John Hall. Sedan af kamreraren Winberg, och
tillhörde derpå bandianden Jacobssons enka. Åby
frälsegård, hemman. Har tillhört direktör
Hol-terman, karnmarjunkar Ulfsparre, bryggaren
Lei-ditz och grossb. Paul Melia. Gunnebo, 1 mtl.
frälse, £ mil från Götheborg, har ett utmärkt
vackert läge och 4 större trädgårdar. Ilar
tillhört John Hall. Är anmärkningsvärdt för de
gästers skull, som här vistades år 1808: konung
Ludvig XVIII:s gemål, drottningen af Frankrike, Marie
Josephine Louise af Savoyen, hvilken, tillika ined
hertiginnan af Angouleme, Marié Theresia
Charlotte, anländt till Götheborg, för att begifva sig
till England. (Om dessa furstinnor jemte flere
personer af den landsflyktiga kongl. familjen, se
Götheborg). Öfverstinnan Marianne Ebrenström (se
detta ord), hvars man då var kommendant i
Götheborg, tillställde, tillika med flere andra
fruntimmer, en gouté på Gunnebo, hvars ägarinna,
enkefru Hall, då var frånvarande. Man ville för den
kongl. familjen visa stället, som då var i sin
naturliga fägring och förskönadt genom de begge
namnkunnige konstnärerne Desprez och Sergéll.
Gunnebo är nu mera blott en ruin af hvad det
fordom varit. Lagklarebäck, landtegendom, J mtl.
frälse, är väl bygdt, har utmärkt vackert läge,

stora trädgårdar, drifhns, löfskog och fiske. Det
tillhörde 1830 grossh. N. F. Wahlberg. Mölndals
manufaktur-verk, privilegieradt år 1823, tillhörigt
handelshuset Ludendorff, Ungewitter (l komp.
Möln-daln, en större by, bebodd af 7 till 800
personer, är märkvärdig för dess vattenfall och mänga
inrättningar. Här finnes 31 qvarnar, 3
oljesla-gerier, bomulls-fabrik, tillhörig grosshandlaren G.
F. Henning och Göthiska förbundets /riskola, i
hvilken öfver 100 barn undervisas. Skolhuset är
skänkt år 1824 af öfvcr-direktör Norberg. I
socknen finnes dessutom ett stort skolhus, skänkt år
1782, tillika med ett kapital af 500 R:dr, af
direktör Ilolterman. Socknen är prebende-pastorat
af 1 kl. Den innefattar 50 £ mtl. och har 2,190
invånare. Dess areal utgör 11,919 tunnl., af
hvilka 520 äro sjöar och kärr. Adr. Götheborg.

FHsteilunt kallades, enligt Olaus Magni, den
fordna plägseden vid brudvigsel, att, under ringens
påsättande, de närmast brudparet slående ogifta
männen slogo hvarandra med knytnäfven på
ryggen för att befästa akten, i likhet med det som
brukade iakttagas vid en riddares dubbning.

Fästeiiciiiiing. Se: Städsel.

Fästiug (Ixodes), ett slägte af (le spindelartade
djurens (Arachnidæ) fjerde ordning. De
dithörande djuren äro i vanligt tillstånd ganska små; men
då de hafva öfverflöd på näringsmedel uppsvälla
deras måge till många gånger större rymd och
liknar ett bär, hvartill djurets öfriga kropp utgör
likasom fraktfästet. Deraf märkas hos oss
isynnerhet Fdrfästingen (I. ovinus), hvilken uppehåller sig
på får, i hvars bud den borrar sig fast och suger
sig ful^ med blod, är till färgen gråsvart, eller
röd, och blir, då den uppsvällt, stor som ett enbär.
Hundfästing eller flott (1. caninus), hvilken egentligen
uppehåller sig på hundar, men, likasom den
föregående, äfven angriper menniskan, är något mindre
än denna och grå till färgen, samt liknar en liten
ärl, sedan den sugit sig full af blod.

FUstningafä. Se: Brudköp.

Fästningar funnos i Sverige ifrån medeltiden, då
magnaterne i riket befästade sina slott och
utverkade åt sig i privilegierna rättighet dertill. Dessa
befästade slott byggdes vanligen i fyrkant, med
rundlar och torn i hörnen, samt, isynnerhet från
konung Erik XIV:s tid, med ett slags bastioner eller
s. k. pastejer. Dessutom begagnades en art fasta
staketer eller plankverk, hvilka stundom funnos flera
till antalet, det ena utanför det andra. Innanför
fästningarne brukades s. k. bolverke, af
sammanfogade väggar, der mellanrummet fylldes med hårdt
hoppackad jord. Någon serskildt ingeniör-korps
fanns ännu ej på Gustaf II Adolfs tid. Man hade
den tiden emot Danmark gransfästningarne Kalmar,
Elfsborg och Jönköping; emot Ryssland: Kexholm,
Nöteborg, Ivangorod, Dorpt, Nyhusen; emot
Polen: Riga, kockenhusen, Neumunde, utom smärre
befästade slott i Lifland eller så kallade Hus.
De Preussiska sjöstäderna voro äfven befästade,
och Waxholm fanns redan då. Norrköping hade
Johannisborgs fästning, och Nyköping var ej heller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free