- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
597

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Förin jradare-kaininarc.

Förord.

597

omyndiges fränder. Fordra de icke ärlig
räkenskap, måste han hvart tredje år tillställa dem en
sådan. Deremot är förmyndare berättigad till
arfvode, hvarje tjugonde penning af den årliga
inkomsten, samt resekostnader och lön for
erforderlig betjening. Likväl får ej kapitalet minskas för
sådana ändamål.

VOrniyail»re>kainuiare inrättades i Stockholm
år 1667 för Stockholms borgerskap, med
rättig-bet äfven för andra hufvudstadens och äfven
landets invånare att sig deraf begagna. Denna
förmyndare-kammare är förenad med
justitie-kolle’1-gium af Stockholms magistrat. Det åligger
densamma, att bevaka förmyndares tillsättande i
sterb-bus, eller i nödfall sjelf utreda sterbhuset genom
curatores ad Iitem. Omyndigs fasta egendom får
icke försäljas, utan justitie-kollegii pröfvande, och
kollegium bevakar värden af de omyndiges
penningar, indrifvandet af räntor och kapitalernas
utsättande med möjligaste största säkerhet och
fördel. Förmyndare-kammaren äger att tillse, det
enkling och enka ej träda i nytt gifte, utan
föregående afvittring, och slutligen är justitie-kollegium,
såsom förmyndare-kammare, domstol i tvister om
förmynderskap, arf, afvittring, testamente, m. m.,
hvilka höra under stadsrätt.

Förmyndare-regeringar. Dessa hafva i
Sverige, såsom i andra länder, varit af större eller
mindre märkvärdighet, af mer eller mindre
välgörande beskaffenhet för landet. Den första
egentliga förmyndare-regeringen var Birger Jarls för
sin son Waldemar; men hvilken kan betraktas
såsom en sjelfständig styrelse, anförtrodd åt Birger,
som var verklig konung i allt utom till namnet.
Rätteligen torde Torkel Knutsson kunna anses för
den förste konunga-förmyndare, i den bemärkelse
man vanligen faster vid detta ord, d. v. s. att hans
befattning upphörde, såsom andra förmyndares, när
pupillen hunnit till myndiga år. Den andre var
Slätts Kettilmundson, hvilken förde regeringen, tillika
med rådet, under Magni Smeks minderårighet.
Sedan förekommer ingen förmyndare-styrelse förr än
under Christinas minderårighet, från 1632 till 1644.
Denna förmyndare-styrelse torde, näst Torkel
Knutsons, vara den ärofullaste i Svenska historien. Mera
tvetydig är den under Carl XI:s minderårighet, från
1660 till 1672. (Se: De la Gardie, Magnus
Gabriel.’) Carl XII var icke 15 år då hans far dog,
och han ställdes under förmynderskap af sin
farmor, jemte fem de äldste kongl. råden, Bengt
Oxenstjerna, Christoffer Gyllenstjerna, Fabian Wrede,
Lars Wallenstedt och Nils Gyllenstolpe; men
denna förmyndare-regering räckte endast till d. 27
Nov. ». å. Den sista förmyndare-regeringen var
hertig Carls, sedan konung Carl Xlll:s, för sin
brorson Gustaf IV Adolf, från den 29 Mars 1792
till d. 1 Nov. 1796. (Se: Reuterholm, Gtula/
IV Adol/.)

Fttr manorätt i konkurser beror på innehafvande
•f pant eller hypothek, och består i rättigheten
•tt, ur den gäldbundna egendomen, af panten erhålla
sin fordran betald, framför och med åsidosättande af
•btlra borgenärer. Sidan förmänsrätt åtnjutes af

dem, hvilka innehafva lösa panter, eller, som
låtit utmätning för sin räkning äga rum; vidare af
bypotheks-innehafvare och ibland dessa enligt en
viss ordning. Det gifves dessutom fordringar,
hvilka, i och för sjelfva sin grund eller sättet huru de
uppkommit, gifva innehafvaren förmånsrätt.
Sådana äro begrafnings- och bouppteckningskostnad,
inberäknad de fattiges procent af summa inventarii,
sjukvård, läkare-arfvode under gäldenärens sista
sjukdom, tjenares löner under senaste året, m. m.
Dessa och flera andra dylika slag af fordringar
hafva företräde framför inteckningar och
omyndiges arf, hvilka innestå hos förmyndare, kyrkors
och fattig-inrättningars fordran hos sina
föreståndare, o. s. v.; men dessa senare fordringar hafva
dock i sin ordning förmånsrätt framför vauliga
sknl-debref m. m., och böter komma sist i ordningen.

Förning. Så benämnas de tillskott, merendels
bestående af finare matvaror, som gästerna medhafva
på landsbygden till ett gästabud. I flere socknar
af Dalarne förtärer hvarje gäst vid bröllopet sin
egen medförda förning, och undfår af värdsfolket
ingenting annat än nödiga dryckesvaror. I
Dalsland kallas detta tillskott: Fornkorg. I Bohus län
kallas förningen [ön eller forne (af Isl. fornoffer),
och lemnas af hvarje hus som bjudes. Den består
der merendels af 6 stora brödbullar och 2 ostar,
ntom det finare bakverket eller "kleningen." Der
som öfverlemnar fornet, trakteras rikligen ocl
återsändes med halfannan brödbulle och en haf
ost af hvad den sjelf medfört. De yngre karlarie
måste dessutom vid bröllop, på de flesla stüllm,
gifva en gåfva i penningar från 3 till 10 Rdr
och derutöfver, hvilket bär namn af brudskink.
På några orter underrättas gästerna vid
bjudiin-gen, huru länge gästabudet varar, derefter
for-nets och brudskänkens värde lämpas; på a/idra
orter, såsom på Tjörn, ar en starkt kanelkrjddad
risgröt, som af värdinnan inbäres, en höflig men
aldrig missförstådd påminnelse att gästerna böra
afresa; hvilket ock verkställes genast efter
förtärandet af gröten.

För ogjord gerning» bUten ofttdt TH,
motsvarar det gamla Svenska lagstadgnndet: liUtt tir
ined Ingo btitt, ett gammalt Svenskt ordspråk.

Fttrord vid äktenskap, skall göras skriftligen och
styrkas med tvenne vittnen, innan vigseln sker,
då man eller qvinna, om hon är enka, eller
giftoman å brudens vägnar, vill före äktenskapets
ingående göra ett sådant förord. Detta får ej äga
rum om annat än makarnes giftorätt, eller till
förfång för dem, som vid den tiden hafva bättre rätt
till egendomen. Det skall af presten bestyrkas,
med hans underskrift, före vigselförrättningen, och
ingifvas till rätten i den ort der makarne bo, på
landet å nästa ting, och i staden inom åtta dagar
efter vigseln. Är denna förrättad i annan ort, så
att denna lagföljd ej kan ske, då skall förord
inom nämnde tid företes bos ritten i vigningsorten,
och sedan, di makarne kommit till boningsorten,
ingifvas inom en månad i stad, och å landet inom
det ting, som infaller nast efter tre månader.
Förfares ej så med förord, är det kraftlöst. Göras

76

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0601.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free