Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
G28
Gernlngs val.
Kcrmii.
Gerning| val, gftr ntiriugM qval, med detta
gamla ordspråk betecknas, att den som för länge
väljer emellan olika arbeten, går ofta miste om
födan.
GerningsOre kallades af gammalt den skatt, som
erlades af s. k. gerningsmän (se förut). Dessa,
hvilka ursprungligen voro handtverkare på landet,
idkade fria näringar. Efterhand blefvo de
indrag-ne till städerna. Sten Sture förbjöd guldsmederne
år 1485, att bo på landet, och Gustaf I befallde
1546, alt handtverkarne skulle flytta in i
städerna, likväl med undantag för "menige manns
torff-tvelige gärningzmän." De erlägga ännu
gernings-ören, hvilka dock ej alltid tillfalla kronan, ty
vissa städer äga rätt, att, dels till skiftes med
kronan, dels ensamt uppbära gerningsören af vissa
områden inom landsbygden. Ar 1815 bestämdes,
genom en kongl. kungörelse, gerningsörenas belopp
till högst sexton sk. B:ko för hvarje person, och
på samma gång erkändes de städers anspråk, som
kunde genom gällande resolutioner bevisa sin rätt
till gerningsören; men det missbruk rättades, att
både kronan och städerna på vissa ställen
uppburit gerningsören, så att afgiften blifvit betald
dubbelt. Der sådana dubbla rättigheter finnas, delas
nu afgiften emellan kronan och staden.
GerMiiorir, en ättföljd af läkare, fader, son och
sonson, alla tre anställde vid örlogsflottan. Den
mest utmärkte af dem var den äldre Gersdorfts
son, Liars Adolf, amiralitets-medikus, K. W. O.
och hedersledamot af sundbets-kollegium, född 1748,
död 1814, om hvilken det heter, att han var "känd
och saknad för sina utmärkta insigter och sin
menniskokärlek, äfvensom han var älskad af alla, och
som läkare lycklig och eftersökt."
GersJMbo, bergsmanshammare i Söderberkes
socken af Dalarne, är uppbyggd år 1632 och
stadfästad år 1689. Har 275 skepp:d privil. smide för
2 härdar och 1 hammare.
Uersjttlio, bergsmanshytta i samma socken, är
anlagd år 1589.
Gersouiiis, Carl, var född i Carlskrona, bade
rest utrikes, besökt Spanska hospitalerna i Tunis
och blef år 1795 läkare på stat hos den
derstädes regerande beyens svärfader. Dog på Tabarque
i Tunesiska landet d. 4 Febr. 1810, och
efterlemnade der mycken skuld, i stället för rikedomar,
som han troddes hafva samlat.
Gerss, Jakob Wilhelm, elev af Deprez och
Sundvall, kapiten vid flottans mekaniska stat,
major i flottorna och ständig sekreterare vid de fria
konsternas akademi, född 1784, död 1841. Om
honom heter i Boijes målarlexikon: "Hans
perspek-tiv-lavier, och synnerligen det inre af kyrkor, äro
utmärkte i alla afseenden."
Gerstensklef pä Kinnekulle, håller i längd 600
alnar och har, sammanräknad med rödstensklefvan,
en lodrätt höjd af 7? alnar.
Gerlen, Gustaf Wilhelm von, född i Narva
d. 19 Juni 1679, var en tapper sjöman, såsom
amiralen C. llans Wachtmeister uttrycker sig om
honom. Han utmärkte sig isynnerhet år 1715, då
han som kapiten kommenderade skeppet Nordstjer-
nan emot Danska schoutbynachten Gabel. Blef
amiral och ntnämndes 1738 til) riksråd; men ban
undanbad sig denna värdighet. Död i Carlskrona d.
21 Jan. 1754.
Gertrud, Sit, ett Brabandskt helgon, hvars
åminnelsedag, d. 17 Mars, ännu är en af den Svenska
allmogens bemärkelsedagar. Hon skal) hafva
varit dotter til) en Frankisk konung Pipin och
upp-bygdt ett kloster i Nivelle i Brabant, der hon
varit abbedissa till sin död, d. 17 Mars 661. Hon
kanoniserades af påfven Honorius III. Hennes
dyrkan i Norden infördes troligen af Tyska Hanseater
under unionstiden; men synes ej varit särdeles
utbredd. Likväl finnas i Sverige åtskilliga kyrkor,
helgade till hennes ära, deribland Tyska
församlingens i Stockholm. S:t Gertrud hade tvenne
altaren i Storkyrkan, det ena anlagdt år 1458 efter
hustru Bela af Heina Frome och Hans Hemholdt,
det andra tillhörigt S:t Gertruds gille.
Gertruds gille, Sit, i Stockholm. Dess stnga
var belägen der den nuvarande Tyska kyrkan slår,
och skall hafva hållit 37 £ alnar i längden och 35
i bredden. I denna stuga valdes Carl Knutsson till
konung och Gustaf 1 infann sig der år 1524, med
biskopen i Strengnäs och flera riksråd, jemte allt
stadens borgerskap, att ombyta borgmästare och
råd, emedan borgarena förklarade sitt missnöje
med de dittills varande.
Gertruds kupell i Stockholm. (Se: Tyska kyrkan
derstädes.)
Gerum, annex till Levede, beläget på Gottland|
Fardhems ting, 4 { mil S. från Wisby. Kyrkan,
af sten, skall vara byggd år 1281. Socknen
innefattar endast 5|- mtl. med 196 invånare, på en
areal af 3,495 tunnl., hvaraf 50 äro sjöar och
kärr. Adr. Wisby.
Ceriiin, annex till Hångsdala, beläget i Wartofta
härad af Skaraborgs län, 1 J mil O.S.O. från
Falköping. Kyrkan, byggd af sten, är af okänd
ålder och har fordom varit offerkyrka. Den skall
vara invigd af biskop Sigfrid, omkring år 1020,
och är således en bland de äldsta. I socknen
märkes Haslekàrr eller Håstekàrr, har ett utmärkt
vackert läge vid en stor landthöjd; består af endast
1 J mtl. Abyggnaden är prydlig. En större
trädgård med flere hundrade äkta fruktträd och andra
vackra planteringar omgifver mangården på alla
sidor. — Riksdrotset grefve Pehr Brahe d. y., till
hvars grefskap Wartofta härad bördc, lärer i
Gerums socken planterat en koloni af Tattare eller
Zigenare. Man har anmärkt, att allmogen i denna
socken är mörkare till ansigtsfärgen än den
kringboende, att den fordom varit det ännu mera, att den bar
en synnerlig egenhet i sina seder, och att då någon
från andia socknar flyttar till dem för att bli åbo,
måste den nykomna undergå ett slags reception,
för att införlifvas med Zigenar-horden, medelst
påläggande af aska på hufvudet och ansigtet.
Brodern ordföranden utropar då: "Tattare jag,
Tat-ter du, Tattrar äro vi alla!" Denna sed var ännu
i bruk är 1814. Socknen har 297 invånare. Jemte
annexet Skörstorp har den en areal af 4,281 tunnl.,
af hvilka 125 äro sjöar och kärr. Adr. Falköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
