Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Glftoinan.
Gillberg.
637
Hvaraf ibland
Ridderskapet och adeln 57. 77. 75.
Presteståndet..... 91. 98. 90.
Ståndspersoner .... 382. 409. 396.
Borgareståndet .... 509. 507. 506.
Bondeståndet..... 13,070. 13,071. 13,223.
Alla andra...... 8,510. 8,529. 8,877.
Och emellan
Förnt ogift...... 18,197. 18,318. 18,994.
Enkling och ogift . . 2,301. 2,308. 2,204.
Ogift och enka .... 1,405. 1,376. 1,272.
Enkling och enka. . . 716. 689. 697.
Häraf synes, att enka icke varit så benägen till
omgifte, som enkling, emedan desse senares antal
öfverstigit de förras med 2,760, under loppet af
nämnde trenne är. Af de under dessa år
in-gångne 68,477 äktenskap gifte sig 59,454 män
for första gången, 8,564 för andra, 428 för
tredje, 27 för fjerde och 4 för femte gången.
Dödligheten är ock vida större bland gifta män,
än gifta qvinnor. Ar 1841 dogo 10,119 gifte
män och 7,760 hustrur; 1842 dogo 10,708 män
och 7,650 hustrur; år 1843 dogo 11,361 män
och 7,958 hustrur. Bland enkor är dödligbeten
likväl vida större än bland enklingar och stiger
till ett dubbelt antal, ty år 1841 dogo 3,733
enklingar och 7,760 enkor; 1842 dogo 3,839
enklingar och 8,038 enkor; 1843 dogo 4,077
enklingar och 8,980 enkor.
Glftomaii kallas i lagen den slägting, som är
ogift qvinnas naturliga rådgifvare vid frågan om
giftermål, och utan hvars bifall ett sådant ej får
ingås. Fadern är sin dotters giftoman, med råd
af modern. Efter faderns död tillbör
giflomanna-rätten modern, med närmaste fränders råd. Alen
äro begge föräldrarne döde är broder giftoman
för sin syster, så vida ej föräldrarne serskildt
uppdragit denna del af föräldramagten åt någon viss
person. Näst efter broder inträder i
giftomanna-rätten närmaste slägting i uppstigande led och
sedan sidoslägtingar; således farfar och morfar före
farbror och morbror. Härvid iakttages dock, att
fäderneslägt alltid har närmare rätt än möderne.
Deremot tillhör denna rättighet aldrig
förmyndaren, så framt icke egenskapen af förmyndare och
närmaste slägting skulle förenas hos samma
person eller ingen slägting finnas. Det ar således en
egen familjerätt, fästad vid sjelfva blodsbandet,
att svara för en jungfrus bifall eller afslag till
giftermål. Ingen lysning får utfördas utan
giftomannens bifall, och detta anses innefatta brudens.
(Se för öfrigt: Giftermål.)
Giftorätt kallas den andel i den gemensamma
egendomen, som lagen efter en gift persons död
tillerkänner den efterlefvande maken. Denna giftorätt
var i full öfverensstämmelse med den arfslag, bvil—
tillerkände broder dubbelt emot syster. Mannen
tog två tredjedelar i giftorätt; men hustrun en
tredjedel efter landsrätt. Blott efter stadsrätt
ägde hvardera makan hälften; men i fast egendom,
som endera makan ärfdt eller förvärfdt före
äktenskapet, fanns icke giftorätt. I lösören tog
mannen, af frälse- eller bondestånd, dubbel giftorätt,
likasom i jorden; men prest och borgare hade
deruti giftorätt efter stadsrätt. Allt detta ändrades
vid 1844 års riksdag, så att numera giftorätt till
hälften för man och hustru äger rum i all
egendom, utom fastighet på landet, hvilken blifvit ärfd
eller förvärfd fore äktenskapet. Olika giftorätt
för olika samhällsklasser finnes ej mera.
GigalsKrter, gul lathyr, gul vial, vele
(Lathy-rus pratensis), en mångårig växt, som är allmän
i ängar och beteshagar, utom i de nordligaste
landskaperna. Den utgör ett godt foder,
isynnerhet för hästar och kor.
Gilbert* eller Gilbertels bal kallas en lång
och märkvärdig underjordisk gång eller grotta, i
en brant bergvägg vid Wisingsö sydvestra kust,
| mil söder från Wisingsö slott. Denna grotta
har tvenne ingångar, och skall, enligt traditionen,
vara uthuggen af jätten Gilbertel eller Gilbert,
hvilken lärt trollkonsten af den i folksagorna
beryktade Kettil Runske.
Gillberg, ett härad i landskapet Wermland,
håller omkring 245,871 tunnl. i areal och innefattar
7 socknar, nemligen: Stafnäs, Hägerud,
Wärm-skog, Glafva, Gillberga, Långserud och Svanskog,
hvilka bestå af 174-fj. mtl. med 15,264 invånare.
Detta härad har en utmärkt vacker belägenhet
omkring Fjolen eller Sifhella-elf. Traditionen förmäler,
att bär funnits ett afgudahus, hvars prester kallades
gäller, och hvaraf häradet säges fått sitt namn.
Sädesodling och boskapsskötsel utgöra
inbyggarnes förnämsta näringsfång. Märkligaste stället är
jernbruket Glas/ors, hvilket är ett af de
ansenligaste i Wermland.
Gillberg, ett kontrakt i Carlstads stift och
Wermlands län, innefattar 3 konsist, pastorat af 2
klassen, nemligen: Gillberga med Långserud, Kila med
Tveta och Svanskog, af hvilken senare en del bör
till Elfsborgs län, samt Stafnäs med Glafva,
Werm-skog och Högerud. Kontraktets folkmängd utgör
19,953 personer.
Gillberg. Under detta namn känner den Svenska
målarekonstens historia trenne män:
Gillberg, Jakob, född i Wermland 1724, död
1793, dessinatör-löjtnant vid fortifikationen och
professor vid målare-akademien, en utmärkt
gravör. Studerade konsten i Paris under Cars. Bland
bans bästa arbeten räknas gravyrerna till Gustaf
lif s medalj-historia, samt Nordencrantz’s och
Sou-thers porträtter. Hans äldre son,
Gillberg, Jakob Axel, född i Westmanland
1769, major vid fortifikationen, professor vid
må-lare-akademien och dess direktör i flera år, intill sin
död 1845, studerade miniatyrmålningen under Höi jer
i Köpenhamn, vistades sju år i fremmande länder,
för att fullkomna sig i sin konst; har målat
arbeten i en större skala än vanligt, för att vara
miniatyrer, t. ex. Carl XIII till häst, Carl Johans och
dess gemåls bela figurer efter Gerards tafla, m. fl.
R. W. O. Hans yngre broder,
Gillberg, Carl Gn««ar, född 1774, major vid
ingeniör-korpsen, lärare i teckning vid
krigs-akademien på Carlberg, R. S. O.; elev af Belanger,
bar han vidare utvecklat sig sjelf, särdeles i land-
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
