Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
646
OlMfori.
Glimmer.
öfver 70,000 R:dr B:ko och sysselsätter jemte
detta 60 arbetare. Glasbruket vid Limmared i Kinds
härad af Elfsborgs län har 30 arbetare; värdet af
der tillverkade varor utgör omkring 20,000 R:dr
B:ko ärligen. Kosta i Ekeberga socken af
Kronobergs län, hvarå betydliga kostnader blifvit
nedlagda, i afsigt att göra glaset jemförligt med det
utländska; men senare års införsel af utländskt
slipadt glas, har gjort att handteringen ej är så
lönande, som förr, hvilket styrkes deraf, att år
1809 lärer detta glasbruk gifvit en behållen
inkomst af omkring 18,000 R:dr B:ko, då den år
1840 icke skall uppgått till 6,000 R:dr samma
mynt. Långvik, i Piteå socken och det enda i
Norrbottens län. Årliga tillverkningen, som består
af fönsterglas och buteljer, samt något hvitt
taffelglas, uppgår i medeltal till 19,000 R:dr B:ko
och skeppas större delen på Stockholm. Skönvik
och Sandö tillhörande ett gemensamt bolag, det
förra beläget i Medelpad vid hafskusten, det
senare vid Ängerman-elfven i södra Ångermanlands
fögderi. Vid Skönvik sysselsättas 95 arbetare,
af hvilka 6 nyligen från Böhmen införskrifne för
utöfvande af taffelglas-tillverkning. Vid Sandö
tillverkas endast grönt glas af 16 arbetare. År
1842 beräknades värdet af tillverkningarne vid
begge bruken till 53,066 R:dr B:ko. De äro
begge gynnade af ett fördelaktigt läge, så i
afseende på vedlillgång, som transport af
tillverkningarne. I Westerbotten finnes: Stràmbeck, med temligen
betydlig tillverkning. Wenzelholm i Rumskulla
socken af Kalmar län, med ett tillverkningsvärde af
36,000 R:dr B:ko årligen; Stockholms stad och
län har intet glasbruk; men i den förra finnas 5
glassliperier, med ett tillverkningsvärde af omkring
6,000 R:dr B:ko.
Glasfors eller Glafsfors, ett jernbruk i Glafva
socken af Wermlands län, uppbygdt år 1692, har
5 härdar och 2,000 skepp:d priv. ärligt smide af
. köpe-tackjern, saint drifver stål-tillverkning och ett
betydligt spik-smide. Haminarskatten är 20 skepp:d.
Bruket skeppar på Götheborg. Ägare: J. P. af
ßillbergh och med-intressenter. Smidesstämpeln
visar N L med G under.
Glasställ» kallas den saltmassa, som vid
glasbruken samlar sig ofvanpå det smälta glaset uti
pottorna och afskuinmas derifrån. Den bildar, efter
afsvalning, en hård hvitgrå massa, hufvudsakligen
bestående af chlorkalium, och användes dels såsom
fluss, vid åtskilliga metallsmältningar, dels ock vid
aliin-tillverkning.
Gluskopl’ är ett slags blodsten, som bryter sig
uti halfklot-formiga stycken, hvilka äro mycket
hårda, på ytan glatta som glas och till färgen dels
svarta, dels mörkröda.
Glasmästare höra till de handtverkare, hvilka få
antagas äfven på landet. En sådan har likväl rätt,
att arbeta endast åt socknens invånare, hvaremot
glasmästarne i städerna äga att utöfva sitt
handtverk både i staden och pä landet. (Se för öfrigt:
Gerningsmdn.)
Glasur (mythol.), en inom Walhalls område
belägen skön och herrlig lund, der hvarje träd hade
löf af gnid. Glasur var en lastpark eller
lastvan-dringsort for Walkyrior, Einheriar och alla saliga
i Walball.
Glasitrt (Salicornia herbacea), en årlig växt,
hvilken förekommer af tvenne slag, det ena, ebura
sparsamt, på Gottland, Öland, i Blekinge, Skåne,
Halland och Bohus län, å kärraktiga bafsstränder, som
fuktas af saltvatten; det andra på de yttersta
vestra öarne, t. ex. Getter-ön vid Walberg och
Gan-led vid Götheborg, ehuru sällsynt. Förtäres
begärligt af boskapen och kan användas till sallat.
Begge arterne innehålla en betydlig mängd soda,
och användas derföre i södra Europa
hufvudsakligast till beredande af en sådan.
Glatt lag, afskjutandet å ett skepp, af ena
sidans alla kanoner på en gång.
Glattpil, mandelpil (Salix amygdalinus 1. triandra),
ett mindre träd, hvilket förekommer i norra och
mellersta landskaperna, sällan i de södra, utmärkt
genom sin vackra växt, den der mycket liknär
mandelträdets. Lofven ätas af får och getter, och
barken har blifvit använd såsom surrogat för kinabark.
Gleiclien, Henrik af, riksråd år 1288, bos
konung Magnus Ladulås. Hans namn utvisar att
han var Tysk. Han stod i Dansk tjenst, då ban
af Magnus inkallades i Svenska rådet. Han lärer
varit den förste grefve, som förekommer i
Sveriges historia bland dess embetsmän.
Gleipuer (mytbol.). Delta namn ger Eddan åt
den boja, hvarmed Åsarne bundo Fenrisulfven. Den
var förfärdigad af 6 ämnen, nemligen af
kattstegens dån, qvinnoskägg, bergens rötter, björnsenor.
fiskens andedrägt och foglarnes spott. Den var
mjuk som ett silke; men oslitlig. Då gudarne
lockade Fenrisulfven att låta pålägga sig den,
misstänkte han förräderi, och tillät det först, sedan
Tyr till underpant stuckit sin hand i hans gap,
hvilken ulfven ock afbet, då han fann sig
ohjelp-ligen fjättrad af Gleipner. Fjäderns ända heter
Gelgja, och är dragen genom en stor häll,
nedsänkt i jordens innandöme.
Glemminsge, en socken, med Tosterup, belägen
i Ingelstads härad och kontrakt af Christianstads
län och Lunds stift, l| mil O.N.O. från Ystad, \
mil frän hafvet. Pastoratet är alternativt regalt
och patronelt af l kl. och patronat-rätlen tillhör
ägaren af Glimminge säteri i Walby socken.
Glem-minge består af 30 mtl. och har 1,025 invånare
på en areal af 3,587 tunnl., af hvilka 25 äro sjöar
och kärr. Adr. Ystad.
Glete, silfverglitt, är en oren blyoxid, hvilken
erhålles såsom biprodukt vid silfvers rening i stort
medelst afdrifning på härd, och som användes till
flera tekniska och medicinska behof.
Gliiiiiiier, kattsilfver, kattguld, tillbör slägtet
silikater, och består hufvudsakligen af kiselsyrad
lerjord, jernoxid, kalkjord, talkjord och kali, likväl
omvexlar den betydligt, så väl till sammansätt
ning, som till färg och yttre egenskaper, men àr
alltid kristalliserad, eller åtminstone kristallinisk,
bildande vanligast fyr- eller sex-sidiga prismer,
eller kulformiga, bladigt stråliga massor, hvilka
alltid kunna delas uti ytterst tunna blad, som då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
