Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Granit.
Granaholm»
661
samt erhållit privilegier åren 1683, 1695 och 1736.
Ifrån nämnde Sparre kom verket ander kongl.
rådet Lars Fleming, hvars arfvingar sålde det till
grosshandlaren Johan Clason i Stockholm,
således till ägaren af Sollefteå verk, hvilka brnk
ifrån deras första anläggning alltid varit
förenade. Graninge har 7 härdar, af hvilka en är
privilegierad för 350 skepp:d garfstäls-smide. Det
har 3,950 skepp:d priv. årligt smide och
hammarskatten utgöres med 39 skepp:d 10 lisp:d.
Sollefteå bruk är beläget i en djup däld och anlades af
ofvannämnde Clason år 1737; privilegierades först
på 300 skepp.d och ökades år 1748 med 700 för
1 hammare och 2 härdar. Det har nu 3 härdar
och 1,933 skepp:d priv. årligt smide, hvaraf
hammarskatten utgöres med 19 skepp:d 6 lisp:d 13
marker, dessutom hafva bruken manufaktur-smide
samt betydlig svartsmides- och spik-tillverkning.
Tackjernsfånget vid begge bruken är dels eget,
dels köpt. Brukens upplagsplats linnes pä Qvarnön
i Sollefteå-elfven. Graninge-bruken utgöra en egen
församling, med omkring 800 invånare, lydande
under Sollefteå pastorat, med egen kyrka,
upp-byggd på bruksägarnes bekostnad och invigd d. 5
April 1761, samt har egen prest. Fiendtliga infall
och härjningar i denna församling hafva ägt rum
flerfaldiga gånger, såsom åren 1640, 1677 och
1721, dä bruket blifvit afbrändt. Skeppningen
sker på Stockholm. Ägare: intressenter.
Disponent : J. E. Gavelius.
Granit, gråberg, en bergart, hvilken utgör
hufvudmassan af jordklotets berg och består af fältspat,
qvarts och glimmer, som ligga jemnt blandade om
hvarandra och hvaraf det förstnämnda vanligen
ntgör bufvudbeståndsdelen, glimmer deremot den
ringaste och ligger med fjällens plattsidor vända i
olika rigtningar. Proportionen emellan de
ser-skildta beståndsdelarne är i olika granit-arter
ganska olika, äfvensom storleken af deras partiklar,
hvilka stundom kunna hafva ända till flera tums
tvärlinje, stundom deremot äro ganska små, i
följd hvaraf granit-arterne indelas uti grofkorniga
och finkorniga. Likaledes äro de serskild|a
beståndsdelarne ganska olika till färgen, i följd
hvaraf, likasom af andra inblandade mineralier, hvilka
stundom till och med substituera fältspaten, olika
granit-arter äro till utseendet ganska skiljaktiga,
och få på grund deraf serskild|a benämningar,
såsom orientalisk granit, skrift-granit, m II. I
allmänhet äro granit-arterna i hög grad härda och
fasta, samt användas derföre, såsom bekant är, till
byggnadsarbeten och monumenter, samt ett
särdeles hårdt slag till gjutstenar vid messingsbruken.
Likväl finnas äfven arter deraf, hvilka äro så
lösa, att de falla sönder för vidröring.
Grankulla-viljen , fordom Mralinmn eller
1kr-liovik, var en god bamn längst i norr på Öland;
men nyttjas nu endast för smärre jakter. Konung
lians ankrade bär år 1487 med 40 skepp.
Riksföreståndaren Sten Sture skyndade dit med en väl
utrustad krigsbär, och sedan konungen aflemnat
säker gisslan, besökte Sture honom ombord på sitt
skepp, der han blef mycket väl emottagen.
Granmar, en fylkiskonung i Södermanland,
infann sig ej vid Ingialds bjudning till dess faders
graföl; men undgick likväl icke derigenom det öde,
som af denne var honom ernadt. Så snart han fick
böra hvad som händt vid gästabudet, ingick han
förbund med sin granne och svärfar, llögne eller Hogne
i Östergöthland, och förstärkte sin magt med
sjökonungen lljorward Ylfing, åt hvilken han gaf sin
dotter Hildigun till äkta. Snart anryckte Ingiald
med en här, för att med våld fullända hvad ban
börjat med list. Det kom till en drabbning, hvari
Ingiald snart öfvergafs af folket från folkländerna,
hvilkas konungar han med försåt afdagatagit. Hela
den förenade styrkan föll öfver Ingialds egen trupp;
ban blef sårad och tvungen att fly till sina
härskepp. Då Ingiald fann, att han var mindre
stark i vapnens konst än i svekets, tog han äter
sin tillflykt till detta senare, föreslog ett möte
med Granmar och Hjorward, och en fred för
lifstiden blef der öfverenskommen samt heseglad med
eder och heliga löften. Granmar trodde äfven
härpå, och infann sig följande året vid det stora
offret i Upsala. Här spådde man honom, att han ej
skulle lefva länge, och detta gick snart i
fullbordan, ty då han med sin måg reste till sin
kungsgård på Selaön i Mälaren, öfverföll Ingiald dem
bär nattetid och inbrände dem.
Granmars borg eller Gränsberg, icke långt
ifrån staden Köping, på Skoftaskog, har varit
omgifven af tjocka gråstensmurar, hvaraf ansenliga
lemningar ännu finnas qvar. Man förmodar, att den
blifvit anlagd i åttonde århundradet af Granmar,
Södermanlands konung, emot Ingiald Illråda,
Upsala konung. Borgen kallas af allmogen i orten:
Gräns-ringmur.
Gränsbo, säteri i Småland. Se: Säby socken.
Gränsbäck, säteri i Bankeryds socken af
Småland, 2 hemman, är öfverstc-boslälle vid
Jönköpings regemente, har vacker belägenhet, prydlig
åbyggnad och trädgård.
Grnnsclinug, lagman, R. W. O., död 1821, bar
otgifvit flera ekonomiska skrifter, såsom:
Landt-och Åkerbruks-katekes; försök titi en ekonomisk
Kalekes; Landthusliå/tnings-lara för allmogen, Den
kloka och hushållsaktiga Gumman, samt Den sluge och
förståndige Gubben, hvilka begge sistnämnda
erhållit sju upplagor.
Gransholm, 1 mtl. rusthåll, beläget i Öja
socken af Småland, har fore år 1800 varit ett
bondhemman; men vid den tiden inköpt af dåvarande
kongl. räntmästaren, sedan kammarrätts-rådet
Bergius i Wexjö, hvilken der låtit uppbygga en
prydlig mangårds-byggnad. Nära derintill framlöper
Helge-ån, i hvilken B. anlade ett stort
pappersbruk, oljeslageri och sågverk. Sonen, major A.
\V. Bergius, har i senare ären här anlagt en
klädesfabrik (1828) och ett tröskverk, hvilket drifves
i samma ström. Under egendomen brukas flera
hemman. Gransholms ägor voro vid ofvannämnde tid
till en del mest stenbundna; men hafva af nämnde
innehafvare med outtröttlig möda och stora
kostnader blifvit nppbrukade och odlade, så att Grans-
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
