Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Groblan.
Grontdiandel.
67»
nom hö-kassen och blifvit förfrasen, sä bröt Thor
af den och kastade den uppåt himmelen, och
gjorde deraf en stjerna som kallas Örvandels tå. Tbor
sade, att det icke månde blifva långt till, innan
Örvandel skulle återkomma bem. Groa blef
deröfver så glad, att hon glömde sin trollsång, så
att stenen icke blef lösare, ulan sitter ännu qvar
i Thors hufvud. Hvar och en bör derföre akta sig
att kasta en sten öfver golfvet; ty dervid röres
stenen i Thors hufvud."
Grobian eller Grovian. Man vill bärleda detta
ord från ett öknamn, som man tillade Johan
Göransson Gyllenstjerna, för dess råa seder. Man
kallade honom "grofva Jan", hvaraf sedan blifvit
gro-bian, benämningen på en rå, ohyfsad menniska. —
Rättaste härledningen är dock sannolikt från det
Tyska Grober Jahn eller Grob Jahn.
Groblad, läkeblad, vägbrädd (Plantago major),
en mångårig växt, hvaraf tvenne arter förekomma
vid vägar, byar och åkrar, öfver bela riket.
Fröna kunna samlas till föda åt sångfoglar, och
bladen begagnas vanligen af allmogen till att dermed
förbinda sår.
Groda (Rana), ett djurslägte, tillhörande
amfibi-ernes andra Hock, batracbier, som har tänder i
öfverkäften och gommen, men inga i underkäften;
tungan fastvuxen vid underkäften, antingen
framtill eller vid bela undre sidan och liggande
bakvänd i munnen; bakbenen mycket längre än
frambenen, och gången i följd deraf hoppande,
andningen sker medelst lungor, men genom ett slags
sväljning af luft, i följd hvaraf djuret qväfves om
munnen hålles öppen. De bos oss förekommande
arter äro: Vanlig groda, Kàtlfrö (R. temporaria),
till färgen ofvan olivgrön, grå och brun med
svarta teckningar eller spräcklor, inunder blekgul,
under hakan ned till bröstet och munnen inuti hvita,
tungan köttfärgad. Förekommer allmänt
öfverallt i riket och håller sig om vintern på
botten af kärr och vattensamlingar, utan att ändock
ligga i dvala. Larvtillståndet tillbringas alltid
under vatten, och andningen sker dä medelst gälar;
de ootvecklade djuren äro till alla delar olika de fullt
utbildade, och försedda med en liten stjert, hvilken
sedermera alldeles försvinner. Födoämnena utgöras
af insekter, sniglar, maskar och andra skadliga djur,
genom hvars bortskaffande de gagna. Ätlig groda
(R. esculenta), till färgen ofvan grönaktig med
svarta fläckar och ett långs gående gulaktigt streck
utefter ryggen. Förekommer hos oss endast vid
Gammalbacka i Östergöthland och på några ställen
i Skåne, samt vistas mera i vattnet än den
föregående, födoämnena äro desamma som dennas,
och han användes i södra Europa till
mat-anrält-ningar, emedan hans lärkött är ytterst fint till
smaken och lemnar ett frikasé, som är finare än
af kycklingar. Under namn af grodor förekomma
dessutom hos oss några andra djur af samma
familj, men af andra slägten, neml. Lö/groda,
Klockgroda och Lökgroda. (Se dessa ord.)
Grofvured, annex till Wing, beläget i Ås bärad
af Elfsborgs län, 2{ mil N.V. från Ulricehamn.
Kyrkan är liten, gammal och af okänd ålder. I
socknen märkes tvenne säterier: Sjögdrden, 1 mtl.
och Tissds, 1,}. mtl. Flere domaresäten och
stenkummel finnas i församlingen. Här märkes ock en
liten sjö, från hvilken Lida-ån har sitt ursprung.
Socknen består af 8 mtl. och har 288 invånare
på en areal af 2,916 tunnt., af hvilka 160 äro
sjöar och kärr. Adr. Ulricehamn.
Grolanda, en socken, med Jäla, belägen i
Frökinds härad af Skaraborgs län, Wilska kontrakt
och Skara stift, 2 mil S.V. från Falköping.
Annexet Jäla är beläget i Wilske härad. Grolanda
kyrka, en af de vackraste på landsbygden, är stor
och rymlig, var före reformationen trenne gånger
tillbyggd; men blef år 1759, då Skerfvums
socken införlifvades med Grolanda, alldeles ånyo
ombyggd. Skerfvums kyrka, fordom offerställe,
hade år 1757, blifvit alldeles raserad, dock qvarstå
ännu murar och kyrkogården med sin inhägnad.
Inom socknen märkas trenne säterier: Olofstorp,
Simontorp och Uöfre eller IIöfv er ne, hvartdera om
1 mtl. Socknen bör til] 2 kl. konsist. Den
består af 19 mtl. och har 756 invånare. Af dess
areal 8,077 tunnl. ligga 2,245 inom Wilske bärad,
och 125 äro sjöar och kärr. Adr. Falköping.
Grootli, Carl von, född år 1684, död 1758,
såsom president i kommerse-kollegium, friherre och
kommendör af N. O., en på sin tid mycket
använd och brukbar embetsmän, hvilken omnämnes
isynnerhet för sin sällsynta skicklighet som
protokollförande. Han blef, vid icke fyllda 16 års
ålder, kanslist i kommerse-kollegium, fick år 1712
föra protokollet i den del af senaten, som bade
försvarsverket under sin vård och blef derigenom
känd af flera betydande personer, samt erböll en
mängd uppdrag, såsom ledamotskapet i amiralitets-,
ekonomi-, mynt- och Pomerska kommissionerna, i
sekreta-utskottet under fyra riksdagar, samt blef
kammar-råd och landshöfding i Upsala. Den
fri-berrliga ätten utgick med honom.
Grop. Att i gropar fånga djur anses vara det
äldsta sättet för detta ändamål. Det omtalas i de
gamla klassiska författarnes skrifter, och nyttjas
ännu i alla länder, att fånga björn, varg, räf,
elg, m. fl.
Gro*na, kallades elt Gottländskt mynt, som,
enligt myntordningen af år 1453, skulle räknas för
en örtug.
Groaabeeren, slaget vid, d. 23 Aug. 1813.
Franska hären, hvilken under Oudinot ryckte fram
mot Berlin, möttes här af Nord-arméen, under
kronprinsens af Sverige befäl, och blef slagen med
en förlust af 26 kanoner och 2,000 fångar.
Öfverste Cardell, som med ett batteri artilleri
angrep en division af fiendens venstra flygel och der
förorsakade ett stort nederlag, bidrog icke litet
till segern. Berlin var härigenom räddadt.
(■iroaahandel är icke blott i dagligt bruk, ulan
äfven i lagstiftning skiljd ifrån minuthandel.
Skillnaden består, enligt bandels-balken, deruti, att
grosshandlaren ej får begagna öppen bod och cj
får sälja annat än bela eller halfva stycken, vare
tig att varornas qvantitet bestämmes efter vigt
eller mått, således blott bela eller halfva läster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
