Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<5 ryt.
(arnberg.
tvenne sammanbundna H, saml BOO. Ägare: Frih.
Hugo Hamilton.
Gryt kallas af jägare den håla, hvari gräfsvinet,
eller gräflingen, har sin boning.
Gryta, annex till Giresta, beläget i Hagunda bärad
af Upsala län, 2 mil S.V. från Upsala, vid
Mälaren. I socknen finnes en källa, som har
inkruste-rande vatten, hvilket sätter en skorpa omkring det
som lägges ned i detsamma. Kyrkan var en lång
tid afbränd; men efter erhållen hjelp af konung
Johan III uppbyggdes den åter år 1581. I
socknen märkas Höja eller Hy a säteri, gården består
af 201 tunnl. och har 10 underlydande torp, har
tillhört slägten Spens. Salnecke sätesgård. Ärcke,
säteri om 23 tunnland med 5 underlydande torp.
Socknen består af 35 £ mtl. och har 780 invånare
på en areal af 7,059 tunnl., af hvilka 150 äro
sjöar och kärr. Adr. Fikolsund.
Gryteryd, annex till Hestra, beläget i Westbo
härad af Jönköpings län, 9; mil S.V. från
Jönköping. Kyrkan är byggd 1<64 och försedd med
stentorn år 1822. Ilär märkes säteriet Norra
Bö-jeryd, har tillhört slägten Gyllenhammar; sjöarne
Fänjan och Hansed. Socknen består af 9 J mtl.
och har 290 invånare. Dess areal utgör 10,275
tunnl., af hvilka 420 äro sjöar och kärr. Adr.
Qvarsebo.
Grytgjtfl, ett jernbruk i Hellestads socken af
Östergöthlands län, 5 mil frän Norrköping och
Linköping, samt 7 mil från Örebro. Ilär är en
stångjernsbammare med 2 härdar, anlagd omkring
år 1030 och taxerad d. 7 Juli 1695 till 400 skepp:d
årligt stångjernssmide, som år 1804 blifvit tillökt
med 400 skcpp:d ämnes-smide, hvadan bruket nu
äger 800 skepp:d privil. årligt smide, af köpt
tackjern, för hvilket hainmarskatten utgöres med 8
skepp:d. Ilär linnes ock ett manufakturverk,
privilegieradt 1718 och 1778, med oiuskränkt
rättighet att tillverka alla sorter spik, samt band-,
knipp- och bult-jern, med flere sorter svartsmide.
Bruket skeppar på Norrköping och Stockholm och
äges af Ad. Burén. Smidesstämpeln visar C:D:B.
Grytbeaii, en tillernad bergstad i Westmanland.
Se: Gry thy I tan, socken.
Grythyttan, en socken, belägen i Grythytte
bergslag af Nerikes län, Nora kontrakt af Westerås
stift, 7 j- mil N.V. från Örebro. Socknen blef
först inrättad år 1633 af några byar och torp,
ifrån Nora, Filipstads och Carlskoga församlingar;
den bekom d. 11 Aug. 1641 stadsprivilegier för
kringliggande bergslags skull, hvilka bekräftades
år 1649 och 1660; men stadsfriheterna blefvo
sedan upphäfna, emedan de nästgräusande städerna
Nora och Linde ej kunde bestå, om flere städer
så nära hvarandra blefvo anlagda. I socknen
märkes Grythyttan, en stor by, med gata och torg,
har på 1700-talet varit ämnad till bergsstad, hvilken
skulle kallas Grythem; Hockesholm, Flosjuhammar,
Vilnas, Södra Kjerfvingborns hammarverk,
Finnhyt-tan, Skjdrhyttan, Skålhyttan, Södra Kjerfvingborns
hytta, Trösshrjttan, Hutthytlan, Saxhyttan och
Sunds-hyttan, om hvilka alla bruk och byttor se under
dessa ord. Grythyttan, tackjernshytta, 7^ mil
från Örebro. Boviks hytta ödelades år 1749,
hvarefter dess ägor blefvo lagde en del till Saxhyttan
och en del till Torsbäcken i Filipstads bergslag;
Brunshytte masugn, ödelemnad år 17 77; Södra
Eke-bergs hytta, 7 §• mil från Örebro, tillbör
bergsmän; Grythytte hed, har tillhört major Heykensköld
och prosten Rathsman, m. fl. 1 Varnas, 1 mtl.
krono, har tillhört grefve Lantinghausen; här finnes
ett år 1787 inrättadt postkontor; Skirsjö grufvor,
Loka belsobrunn, Högborns och Finnbcrgs grufvor
(se dessa ord). Socknen består af 33^ mtl. och
har 3,337 invånare på en areal af 85,398 tunnl.,
af hvilka 20,200 äro sjöar och kärr. Adr. Warnä».
Grythytte bergslag i Nerikes län innefattar
Gryt-bytte och Hellefors socknar, samt utgöres af de
inom dessa socknar belägna grufvor och jernbruk.
Bergslagen består af 63 ^ mtl. och räknar 5,804
invånare. Dess areal utgör 175,355 tunnl., af
hvilka 29,000 äro sjöar och kärr.
Uppskattningsvärdet är 606,657 R:dr B:ko.
GrytuKa, en socken med Avesta, belägen i
Näsgårds fögderi af Stora Kopparbergs län,
Hedemora kontrakt af Weslerås stift, 1 J mil S.O. från
Hedemora. Näringarne i denna socken äro, utom
åkerbruket och boskapsskötseln, äfven kolning och
forsling. lilackbokhnt är det största berget i denna
socken. På Grytnäs gärde har fordom funnits
grafhögar. Följande bättre bebyggda egendomar
märkas här: Isaksbo, Skarfven, Lindsnäs, Nyby o ch
F.lfnäs. Socknen hör till 2 kl. konsist, och har
1,595 invånare. Jemte Avesta innefattar den 35^
mtl. på en areal af 24,393 tunnl., af hvilka 2,550
äro sjöar och kärr. Adr. Avesta.
Gryttjen, jernbruk i Westernorrland. Se: Långskog.
Gråben. Allmogen benämner aldrig vargen vid
sitt rätta namn, utan med benämningar, sådana
som Gråben, Gullfot och Tasse, m. fl., i annat fall
gör vargen förödelser bland boskapen. Denna
fördom finnes uttalad uti ett öfver bela riket
bekant rim:
"Kallar du mig för ulf och varg,
Månde jag blifva din’ kreatur arg;
Men säger du Gråben och Gullafot,
Skall jag varda din kreatur god."
Graben»l.fiiK, eller vargars ljus (se Gråben’),
kallas i Bobus län stickor eller pärtor af furu,
hvilka allmogen begagnar om aftnarne, i stället
för ljus.
Gråberg, Olof, prost, född 1716, död 1767,
har utgifvit en Kalekes, hvilken ständerne år 1762
ville hafva allmänt antagen, och som i många år
begagnades jemte Svebelii; Tankar om Nya och
Gamla Testamentet; Tankar om äktenskapsskillnad,
0m syndernas förlåtelse; Jesu Christi Pinos-historia,
m. 11.
Gråberg, Jakob, född d. 7 Maj 1776 i Hemsö
socken på Gottland, hvarföre han till sitt namn
bifogat tillägget: di Hemsö. Han är numera comes
palatinus in Lateri, kammarherre hos storhertigen af
Toscana, öfver-bibliothekarie vid Pittiska
bibliotheket i Florens, R. af N. och W. O. samt aT flera
Italienska ordnar och ledamot af vetenskaps- och
vitterhets-akademierna, samt mera än sjuttio utländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
