Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
710
Gsnnsrp.
Gunbllbø.
plötsligt varseblef trenne på vattenytan brinnande
ljus, hvilka närmade sig stranden, der han stod.
Ilan såg då att ljusen lyste öfver ett trädkäril,
vid hvars öppnande han fann sina tre mördade
slägtingar hufvuden. Vid anblicken af dem, bad
Sigfrid Gud om bämnd. Det ena hufvudet svarade
straxt: "det skall blifva bämnadt", det andra: "när"
och det tredje: "på barns barn." Legenden
tillägger, att ett olyckligt öde oafbrutet sedan hvilat
öfver Gunnar Gröpes ättlingar, särdeles den adliga
slägten Ulfsax. Annars bärstamma äfven ätterna
Stråle, Trolle och Ulfsparre ifrån samme man.
Säkert är emellertid, att Olof Skötkonung ålade
Gunnar Gröpe och hans medhjelpare, att
försona sitt brott med tredubbla böter och årligt
arbete till uppbyggandet af Wexjö kyrka, samt att
Gunnar sjelf dog i landsflykt i Blekinge. De
mördades hufvuden blefvo domkapitlets sigill, hvilket
ännu bibehålles,
fiiuiiiinrp, annex till Gällared, beläget i Faurås
bärad af Hallands län, 4 J mil från Warberg.
Kyrkan, af träd, nybyggdes är 1755, hvilket år den
gamla nedbrann. Socknen genomskäres till någon
del af Etra-ån och har dessutom åtskilliga mindre
strömdrag. På Kornarps hed, nära torpet af
samma namn, är en stenkrets i oval form, bestående
af 8 stenar, hvilka likväl äro rubbade. Sägnen
förmäler, att ett fältslag stått på beden, och att
dessa stenar, hvilka äga bautastensform, blifvit
uppresta efter slaget. Socknen består af 40 mtl.
och har 942 invånare. Af dess areal 16,755 tunnl.
böra 9,558 till Årstads härad, och 1,520 äro sjöar
och kärr. Adr. Warberg.
GunnarsJO, annex till Kongsäter, beläget i Marks
härad af Elfsborgs län, 4| mil S.S.V. från Borås,
mil N.O. från Warberg. Kyrkan, af gråsten
och okänd ålder, skall vara byggd af en Gunnar,
sedan han lyckligen blifvit räddad ur sjönöd;
cho-ret uppfördes 1797, tornet 1821. I socknen
märkes: Fanhult, en mindre herrgård. Socknen består
af 14 £ mtl. med 756 invånare. Dess areal utgör
7,591 tunnl., af hvilka 565 äro sjöar och kärr.
Adr. Warberg.
Gunnarakog, annex till Arvika, beläget i Jösse
härad af Wermland, llj. mil N.V. från Carlstad.
Under digerdöden blef socknen så öde, att folk ej
mera fanns qvar annat än i hemmanen Ingersbyn
och Bortakan, 2 mil från hvarandra. Två
gårdar, Arndt och Skramle, hafva allt sedan den tiden
legat öde och äro ännu öfverväxte med skog.
Kyrkan, af träd, stod likaledes öde, och Ny
kyrka blef uppbyggd 1 J mil längre i S.V. Hon lär
derföre haft tid, att blifva så bristfällig, innan
hon ånyo kom i bruk, att hon behöfde ombyggas;
men en annan plats utsågs och arbetet påbörjades.
Likväl blef ingen byggnad fullbordad härstädes; "ty
hvad som byggdes om dagen, refs ned om natten",
utan kyrkan uppfördes på sitt gamla ställe, och
ansågs en lång tid såsom offerkyrka. Ilär
märkes: Fredros, Hexcd och Sàllboda, trenne jernbruk
(se dessa ord). Socknen består af 241 mtl. och
bar 5,160 invånare, på en areal af 71,165 tunnl.,
af hvilka 8,275 äro sjöar och kärr. Adr. Arvika.
Gnnnaranlis, annex till Ör, beläget på Dalsland,
i Nordals bärad af Elfsborgs län, 4J mil N. från
Wenersborg, J mil från Wenern. Sägnen ora
kyrkans grundläggning förmäler, att tvenne
husfäder, kämpar, med sitt folk drabbade tillsamman
vid höjden, Håmäjorna (liautes meridiennes) kallad,
då den ene, Gunnar, måste vika. Hunnen öfver
dalen till motliggande böjd fattade han ånyo stånd
och gjorde löftet, att bygga ett tempel. Han
segrade och byggde. Kyrkan är af sten. I
socknen märkes tvenne säterier: Ekholmen och
Stake-lund, hvilkas afkastning blifvit af framlidne
krigsrådet Fryxell och dess äfven aflidna fru
Langen-sköld, anslagen till pensioner åt fattiga enkor och
fruntimmer inom Elfsborgs och Wermlands län,
samt till stipendier åt studerande i Carlstad,
Upsala och vid Marieberg. Hdstocks jernbaltiga
belso-källa med badhus, är belägen på Hällans ägor.
Socknen innefattar 12 ‡ mtl. med 790 invånare.
Af dess areal, 4,235 tunnl., äro 652 sjöar och
kärr. Adr. Wenersborg eller Åmål.
Ctunnarstorii, säteri i Westergöthland. Se: Flo
socken.
Gunnebo, frälse-egendom nära Götheborg. Sa:
Fassbergs socken.
Gunnerud, jernbruk, beläget å frälsegrund i
Alsters socken af Wermlands län, är anlagdt för*
år 1628, har 2 härdar och 500 skepp:d privil.
årligt smide af köpt tackjern. Frälsesmidet är 45
skepp:d. Här finnes tillika spik- samt
manufaktur-smide. Hammarskatten utgöres med 4 skepp:d 11
lisp:d. Skeppningen sker på Götheborg. Ägare:
0. L. Geijer.
Gunnila. Den Bohuslänska folksagan vet att
omtala en sköldmö eller drottning roed detta namn,
hvilken skall hafva bott på Korsborg i Foss
socken. Hon säges hafva varit så öfvermodig, att
bon en dag kastat en guldring i Gullmarfjorden,
under yttrande, att det vore lika sä omöjligt for
henne att blifva olycklig, som att återfå den
bortkastade ringen; men följande dag träfTades ringen
nti magen på en fångad fisk, och den
öfvermodiga drottningen angreps inoin kort af en konung
Asmund och stupade i striden, hvilken hölls uti en
vik, som efter henne blifvit kallad Gunoila-viken.
Hon blef likväl hämnad af Fossbönderna,
hvilka falide konung Asmund i närheten af Foss kyrka.
Gunnilas graf visades länge på hafsstranden, till
dess den förstördes af högbrytare, som der
skola funnit en guldring, den do likväl åter nödgades
lägga på sitt förra ställe; emedan de oroades af
oafbrutna nattliga spökerier.
Gunnila, drottning. Se: Bjelke, Gunnila.
Gunuilbo, en socken, belägen i Skinskattebergs
härad af Westmanlands län, Köpings kontrakt af
Westerås stift, 7 mil N.V. från Westerås, 4{
mil N. från Köping. Socknen skiljdes af konung
Johan III ifrån Odensvi socken och fick då namn
af Gunnilbo efter konungens gemål, drottuing
Gunnila Bjelke. Här märkes: Ferna, Kedjebo,
Bockhammars och litUinghammars jernbruk (oin hvilka
se dessa ord); Preslhammaren, nedanför Kedjebo,
uppbyggdes 1634; Österbo, » mtl., blef 1637 ga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
