Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
716 (SMatafiHlotter.
Ouatafadotter, Brita, en bondhustru i
Höglyckan i Östergöthland, väckte omkring år 1818—
1819, någon uppmärksamhet genom sina s. k.
uppenbarelser och sina försäkringar om Bottnaryds
källas undergörande kraft. Denna vidskepelse
fördunstade likväl snart åter.
(üustafnfors, jernbruk, beläget i Torrskogs
socken i Dalsland på Wermlands-gränsen vid vestra
Sillens utlopp i Lelången. En hälft af bruket hör
till Blomskogs socken af Wermland. Bruket har
3 härdar och 900 skepp:d privil. årligt smide af
eget tackjern, hvaraf bammarskatt utgöres med 9
skepp:d. Här drifves stål-, spik- och annan
ma-nufaktursmides-tillverkning. Bruket skeppar på
Götheborg och äges af intressenterne i Gustafsfors
bolag, hvilket äfven är ägare till Gammelkroppa
och Lennartsfors jernbruk i Wermland.
Disponent: frih. W. Stjernstedt. Smidesslämpel: GF.
RF. Bistämpel: EKMANS PATENT,
(jufttafsfors, jernbruk, beläget å frälsegrund i
Gustaf Adolfs socken af Wermlands län, hör till
Uddeholms-verken. Bruket är anlagdt år 1746,
har 4 härdar och 2,070 skepp:d priv. årligt
smide af eget tackjern. Frälsesmidet utgör 270 skepp:d;
bammarskatten är 18 skepp:d. Skeppar på
Götheborg. Disponenter: J. Waern och C. G. R. Geijer,
(äastarsror*, pappersbruk, i Pjetteryds socken af
Kronobergs län, anlagdt af framlidne kapiten
Gustaf Cavallius. Ilit böra ^ mtl. rusthåll, färgeri,
2 qvarnar och såg.
UustafMfors, manufakturverk. Se: Hessleby socken.
(Kiintals aluaaar vid Brinkebergs kulle. Se detta
ord och Cartsi/raf.
Ciisiahvik, säteri, J mil från Christinehamn, bar
ett vackert läge vid en vik af Wenern. Här är
trädgård, växthus m. m.
fSuMtavianska papperen kallas den samling af
historiska urkunder, som konung Gustaf III
förärade till Upsala universitet, med vilkor att den
förseglade kista, hvari skrifterna förvarades, ej
skulle fä öppnas förr än femtio år efter hans död.
Detta verkställdes, då jemnt femtio år förflutit, den
29 Mars 1842, och kistan befanns innehålla en stor
mängd större och mindre förseglade packor, till en
del af mindre vigtigt innehåll, men en del äfven
af intresse. Handlingarne bestå dels af bref till
konungen och andra personer, samt äfven, ehurn
till mindre antal, af bref ifrån bonom, dels af
hans egna uppsatser af historiskt, politiskt
eller vittert innehåll, dels ock af offentliga
handlingar. Den första klassen innehåller en
brefvexling, och der framträder en stor del af hvad
Europa hade lysande och snillrikt, talande skämtets,
snillets och förtrolighetens språk. Der finnas likväl
bref äfven af ett hemskt och sorgligt innehåll,
såsom de, hvilka vexlades emellan konung Gustaf
och hans mor, under den spänning, som ägde rum
dem emellan. Bland utländska regenter anträffas bref
från Fredrik den Store, kejsarinnan Catharina,
konung Ludvig XVI, m. fi., och ibland enskildta
personer möta Voltaire, Marmontel, Vergennes,
hertigen af Cboiseul, samt flera snillrika fruntimmer,
på hvilkas brefvexling konungen satte ett start
fiunh
värde. Innehållet är till en del endast i ett fall
märkvärdigt, nemligen såsom en trogen bild af
tidens seder inom de högre kretsarne. Bland d*
inhemska brefskrifvarne förekomma skalden Creutz,
Toll, Schröderheim och Armfelt, m. fi. Ibland
konungens egna uppsatser finnas bans, såsom
kronprins, påbegynta memoirer, hans planer till en
regementsförändring 1768, ett utkast till
Wasahusets historia, likaså det första utkastet till
operan Gustaf Wasa, m. m. Bland statsskrifterna
förvaras ett egenhändigt utkast till 1772 års
regeringsform m. m., samt en mängd diplomatiska
noter, bref, instruktioner, jemte förslag och
betän-kanden, inlemnade af embetsmän till konungen;
äfven enskildta besvärsskrifter, rättegångshandlingar,
t. ex. i tvisten emellan konungen och furst
Hessenstein om Ekholmsund, slutligen äfven uppsatser
af ett intresse för ögonblicket, såsom förslag till
ceremonieller, kostymer, m. m. vid högtidligheter
på hofvet. Några utdrag af dessa papper äro
redan meddelade i tryck af professor Geijer. Den
stora massan deraf hvilar i Upsala universitets
förvar, ordnad och häftad, tillgänglig för
blifvande forskare.
Gustorfr, Johan Daniel, stadsläkare i Skara,
född år 1769, död år 1814, har utgifvit en
Em-betsberàttelse, införd i Läkaren och Naturforskaren.
(»usum, messings- och jernbruk, beläget i
Ringarums socken af Östergöthlands län, 2} mil från
Söderköping. Messingsbruket är anlagdt af nenrik
de Try, vid Gusums-å på Gusums skattehemmans
ägor, hvilket omkring år 1653 såldes till honom
af en löjtnant Sv. Jonsson. För messingsbruket
utfärdades privilegium år 1661, hvilket förnyades
år 1663 af drottning Hedvig Eleonora för Cl.
Roquett Hägersteiner. De Try och hans svåger
Hub. De Besche hade redan år 1663 här anlagt
ett jernbruk med masugn till styckgjuteri; men
hvilket ödelades i den mån messingsbruket tilltog,
och raserades alldeles år 1665. Efter De Trys
död kom bruket i lägervall, och hemsöktes af
vådeld år 1677, då 4 brännhyttor och 16 ugnar
lades i aska. Efter den tiden var bruket deladt
emellan tvenne ägare och deribland en Clerck,
Cronström, Ekehjelm, Steinhaus, Wittfogel, Schmidt
och Spalding, till dess år 1724 fruarne Sofi
Spal-ding och Marg. Westerberg tillbandlade sig ena
hälften af Gusum, hvartill sedermera lades andra
hälften, som år 1736 inköptes af deras sterhbus.
Sedan den tiden har Gusums egendom oafbrutet
tillhört Spaldingska, nu Spaldencreutzska och
Westerbergska slägterna, intill år 1812 då den
förstnämndes hälft inköptes af enkefru Westerberg och
dess son E. W. Westerberg. Ar 1742 anlades
här messingsbruk och en knappnålsfabrik, och år
1752 ett jern- och stål-manufaktur-verk, samt år
1757 ett nytt nålmakeri. Till
messingsberednin-gen äro vid bruket 2 brännhyttor med 4 ugnar,
1 skär- och 1 valsverk, 1 trådhytta, 1
gallmej-qvarn, 1 torkugn och 1 stamp.
Knappnålsfabriken har stor tillverkning. Till nålarnes slagning
användes barn och qvinnor, 40 à 60 till antalet.
För jerntillverkningen är 4 härdar, privilegierade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
