Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
726
Gyllenipäog,
Gyllenstjerna.
hans lycka. Tjenstgörande på flottan såsom flagg’
adjutant på cbefskeppet, blef han känd både af
hertig Carl och Gustaf III, och användes af dem
i åtskilliga uppdrag, bland andra som parlamcntär
till Ryska flottan, och, efter affären vid
Fredriks-hamn är 1790, pryddes han med S. O. Efter krigets
slut skickades ban, såsom ambassad-sekreterare, till
Ryska hofvet, sedan i egenskap af charge
d’af-faires till Danmark och Portugal, var en tid
styresman för dramatiska theatern, följde Gustaf IV
Adolf på åtskilliga af hans resor, tjenstgjorde vid
general-adjutants-expeditionen, befordrades till
öfverstlöjtnant, öfverste och general-adjutant samt
adlades år 1805, såsom adopterad under sin
moders stjufladers, då aflidne majoren Carlheim
Gyllenskölds, namn och nummer. Genast vid Carl
Johans ankomst till Sverige fastade denne honom
vid sin person och använde honom i åtskilliga
uppdrag, hvarunder han utnämndes till kontre-amiral,
ordförande i konvoj-kommissariatet, blef friherre,
K. af S. O. och pryddes med Ryska S:t Annæ och
Wladiinirs samt Preussiska pour le Merite-orden.
För att återställa en försvagad helsa, företog ban
år 1819 en utländsk resa; men dog i Augsburg
d. 18 Febr. s. å. Han har blifvit olika bedömd;
men de som kände honom närmare, tillade honom
goda afsigter och ett välvilligt sinne, under ett
något fjäskigt väsende. Ingen bestrider
honom språk-kunskap, mångsidiga insigter, litterär
bildning, en lätt stil i hvad han skref och
em-betsmauna duglighet.
Gyllensii&ng, Peter, hette förut §pnn; och
var kapiten dä han adlades år 1682, hade utmärkt
sig i Polska kriget, hvarunder han blef fången
och af fienden illa behandlad. Uti Carl XI:s krig
mot Danmark tjente han sjelf med 7 söner. Dog
år 1683, i en ålder af 63 år.
Gylleustedt, lar I, förut Sudernian , var
bergsfogde och slutligen förvaltare af Söderfors
ankarbruk, om hvars skötande och upphjelpande
han ansågs äga så mycken förtjenst, att han
derföre belönades med adelskap. Dog 1723, utan
manliga arfvingar.
Gyllensten, Koch von, öfverst-löjlnant, har
blifvit beryktad såsom ett odjur af vildhet och
nedrighet. Han hade haft någon tvist med
öfverste Stobée i Skåne, ofredat dennes hus och
anhöriga, blifvit anklagad af honom och rymt ur
riket. Hemkommen på lejd, väckte han en process
emot Stobée; men de verktyg han dertill
nyttjade, tvenne illa kända qvinnor, blefvo stralfade för
den falska angifvelsen. Nu anstiftade han en mera
vidtutscende plan emot den hatade fienden, och
öfvertalade Anders Gyllenroth (se detta ord), som
var uppbragt mot Stobée, för det att han icke fått
vittna i den ofvannämnda processen, att börja en
högmålssak emot honom, hvarföre den förledde
likväl föll ett offer. Gyllensten begagnade sig
af sitt lejdebref och lemnade landet. I en duell
mördade han Danske amiralen Tordenskjöld. Uli
Hamburg hängde han en jude i ett klädskåp i sin
kammare. I Sachsen gaf han sig ut för
generaladjutant och friade till ett fruntimmer af en för-
näm slägt. Då hans frieri afvisades, sökte ban
skymfa henne genom föregifvandet, att hon vore
bans dotter, frukten af hans bekantskap med
modern, medan Carl XII:s här uppehöll sig i landet.
Härom började han en process; men då den icke
syntes slå ut till hans fördel, smög han sig en
natt in i hennes rum och mördade både henne och
modern. Ertappad under sin flykt och ställd inför
rätta, dömdes han till döden, och som han dertill
icke ville bereda sig, utfördes han till
afrättsplatsen bakbunden på en stol, och undergick sitt straff
år 1727.
Gyllenstjerna. Denna i Svenska historien
ryktbara ätt, hvaraf funnits fyra grefliga, två
friherr-liga och en adlig slägtgren, skall härstamma från
en Dansk, vid namn Erik, för sin längd kallad:
Langeben, och hvilken bodde på Ågård i Jutland.
Den Svenska ättens stamfar är Erik Eriksson
till Danstrup, Fogelvik och Bjurum, riddare och
riksråd, höfvidsman på Borkholm,
riks-hofmästare, lagman i Tio härad, och gift med Carl VIII
Knutssons dotter, Christina. Han dog år 1477.
Hans son,
Gyllenstjerna, Erik Eriksson, riddare,
riksråd och höfvidsman på Nyköpings slott, blef år
1 502 ihjelslagen af Östgötharne enligt Sh.
Rosenhane; men af NVestgötharne enligt Stjernman.
Dalin omtalar en Erik Eriksson af Dansk börd,
hvilken öfvergifvit Lödöse och Elfsborg, samt blifvit
af VVestgütha-allmogen ihjelslagen år 1502. Det
kan möjligtvis vara samma person; ty namnet
Gyllenstjerna anlogs först af hans sonson, Xils
Göransson (se nedanföre). Hans son,
Gyllenstjerna, Carl Eriksson, var riddare,
riksråd, lagman i Westergöt|l|and och ståthållare
på Kalmar slott. Han kallades till Gustaf I:s
re-gements-råd år 1540, och var hans sändebud vid
mötet i Halmstad. Dog i Kalmar år 1541.
Gyllenstjerna, Nils Göransson, en sonson
till den ofvannämnde Erik Eriksson, blef riksråd
hos Gustaf I år 1555, (samma dag som hans far),
af Erik slagen till riddare och utnämnd till
kansler, af Johan gjord till friherre, hvarvid Lundbolms
sätesgård anslogs honom till friherreskap, jemte
flera kyrkogods i Småland, ståthållare öfver
sistnämnda landskap och riksdrots, af Sigismund
utsedd till lagman i Tio härad samt af hertig Carl till
ståthållare, först i Stockholm och sedan i Kalmar;
död på Fogelvik i Oktober månad 1602. Denna
förmåga, alt bibehålla sig under fein serskildta
regenter af så olika lynne och regeringsgrundsatser,
röjer mycken slughet och egenskaper att göra sig
behöflig; men äfven mycken undfalleubet för de
mägtiges böjelser och godtycken. Hans slughet
skulle dock icke till slut hafva hjelpt honom, ty
Carl hyste misstanka mot honum, helst som två
af hans söner öfvergått till Sigismund; men
döden befriade honom ur denna förlägenhet. Under
sin nära 50-åriga tjenstetid återfinnes hans namn
vid mänga vigtiga värf och tilldragelser, och
öfverallt visade han sig smidig och medgörlig.
Likväl var ban, tillika med Clas Fleming, den endo
som sökte afstyrka Sigismunds val till konung i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
