Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götha kanal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
750
GOtha banal.
fttttha kanal.
3,141,200 sammanskjutne af aktie-ägarne.
Arbetet utfördes af Sveuska indelta armén, hvarigenom
en större arbetsfärdighet blifvit kringspridd i
landet. Alla broar äro af tackjern och äfven de
flesta slussportar. De första jernportar, hvilka
uppsattes, införskrefvos såsom modeller från England;
men hafva sedan blifvit gjutna vid Finspong och
Stafsjö af lika godhet. Gräfning och sprängning af
Götha kanal, oberäknadt de uti sjöarne verkställda
betydliga arbeten och upprensningar, utgör i
Östergöthland en sträcka af 83,923 alnar och i
Westergötland 63,628 alnar, tillsammans 147,551
alnar, eller 8 mil 3,551 alnar. Seglingen genom
sjöarne upptager på Östgötha-linjen 69,150 alnar,
öfver sjön Wettern 54,000, samt på
Westgötha-linjen 46,120 alnar, tillsammans 169,270 alnar,
eller 9 mil 7,270 alnar, så att hela längden från
Wenern, genom sjöarne Wiken, Bottensjön,
Wettern, Boren, Roxen, Asplången och till
Östersjöns vik Slätbaken, utgör 17 £ mil, hvaraf nära
8£ mil äro arbetade genom gräfning och
spiäRg-ning. Den öfriga segelfarten, 9} mil, går
genom ofvannämnde sjöar. Vattenvägen emellan
Nordsjön och Östersjön är således 36 mil 1,141 alnar
lång. Kanalen innehåller 10 fots vattendjup samt
48 fots bredd i botten. Bredden i vattenytan
rättar sig efter jordmånens olika beskaffenhet och de
inre sidornas deraf följande mer och mindre
sluttning. Kanalen har 5 stycken bestämmande
slussar, eller sådane, som äro anlagde vid någon
högre sjö, för att bestämma vattenhöjden i
kanalen, nemligen vid Tåtorp ä Wikens vestra strand,
vid Motala å Wetterns östra strand, vid Husbyfjöl
à Borens Ö. strand, vid Norsholm å Roxens Ö.
strand och vid torpet Klämman omkring 3,000
alnar frän Asplångens O. strand; samt 53
sänkslus-sar, nemligen emellan Wenern och Wiken 19,
emellan Wiken och Bottensjön eller Wettern 1,
mellan Wettern och Boren 5, mellan Boren och
Roxen 15, mellan Roxen och Asplången 2, samt
deremellan och Östersjön II, hvilka senare, olika
i deras sänkning, omvexla ifrån 8 till och med
11 fot, och utgöra ifrån Wiken, som ligger 308
fot 2 tum öfver hafvet, åt ömse sidor en
sammanräknad sänkning af 470 fot 3 tum, sålunda
fördelad, att emellan sjöarna Wenern och Wiken,
med 19 slussar, är en sänkning af 163 fot,
mellan Wiken och Wettern, med 1 sluss, 10 fot;
mellan Wettern och Boren, med 5 slussar, 51 fot
4 tum; emellan Boren och Roxen, med 15
slussar, 136 fot 4 tum; emellan Roxen och Asplången,
med 2 slussar, 17 fot 6 tum, samt emellan
Asplången och Östersjön, med 12 slussar, 91 fot 8
tum. Slussarnes längd utgör 120 och bredd 24
fot. Emellan sjöarne Wenern och Wiken finnas
5 stycken med enkla, 2 med dubbla samt t med
4 hvalf försedda kulvertar eller afloppsbvalf under
kanalen; 5 st. murade stämports-byggnader,
innehållande 10 par stämportar, hvilka tjena till att
afdämma vattnet vid reparationer och hastigt
påkommande bristfalligheter, så att, vid sädana
tillfällen, endast mindre kanalsträckor behöfva aftappas;
13 st. broar, hvaraf tvenue af jern; 8 st. murade
botten-aflopp; 3 st. murade bredd-aflopp; 2 st.
murade äogsvattnings-aflopp; 9 st. bassiner och
laslage-platser; samt 1 reparations-docka för 16
å 20 fartyg, om 20 till 30 lästers drägt
hvardera. Emellan Wiken och Wettern är en bro.
Emellan Wettern och Boren finnas 2 enkla
kulvertar eller afloppshvalf under kanalen; 2 st. broar,
hvaraf en svängbro af jern; 1 botten-aflopp; 1
bredd-aflopp; 2:ne bassiner och lastage-platser;
samt 1 nära lika stor reparationsdocka med
förutnämnde. Emellan Boren och Roxen anträffas 10 st.
enkla kulvertar; 5 st. stämports-byggnader med 10
par portar; 11 st. broar, hvaraf 2:ne äro af jern;
5 st. botten-aflopp; 2 st. bredd-aflopp; 6 st.
bassiner och lastage-platser. Emellan Roxen och
Asplången Gnnas 2 st. enkla kulvertar; 3 st. broar,
hvaraf l af jern; 1 bassin med lastage-plats.
Emellan Asplången och Östersjön finnas 5 st. enkla
kulvertar; 4 st. broar; 2 bassiner och
lastage-platser; 1 reparationsdocka; 2 bredd- och 2
bolten-aflopp. Således äro 22 hvalf (kulvertar) under
kanalen, somliga enkla, andra med 4 hvalf; 18
murade botten-aflopp; 7 bredd-aflopp; 2 murade
ängs-vattnings-aflopp; 11 stämports-byggnader, med 21
par portar; 18 bassiner med lastningsplatser; samt
3 reparationsdockor. Genom denna kanal sättes
något mer än 100 mils insjösträoder och dervid
belägna 6 större och mindre städer, flera bruk
och landtegendomar i beröring med hafven,
oberäknadt det land, hvilket sjelfva kanalen genomskär.
På kanalen färdas man i jagter, dragna af en,
och i motvind af 2:ne hästar. På ena sidan om
kanalbredden finnes för bäslen en smal dragväg
anlagd. Dessutom underhålles gemenskapen
medelst flere ångfartyg. Trettiofyra broar, dels af
träd och dels af jern, äro anlagda öfver kanalen,
för att sammanbinda vägar, afskurna genom
densamma. Flere af dessa broar löpa på jerntrissor,
hvarigenom bron af en enda man drages i land,
då ett fartyg passerar igenom. Såsom en ny Svensk
uppfinning förtjena dessa broar uppmärksamhet,
hvilka, i horisontell läge, dragas tillbaka åt ena
stranden, medelst ett vindspel. Nästan halfva bron,
eller deraf, hvilar på 3 axlar och 6 bjul, och
de öfriga ^ utgöra sjelfva bron öfver kanalen. De
trenne reparationsdockorna äro: vid Sjötorp,
Motala verkstad och Söderköping. Den 14 Okt. 1813
öppnades den första slussen, nemligen den vid
Forsvik i Westergöthland. Hela kanalen genom
We-stergöthland, mellan Wenern och Wettern, eller
den s. k. Vestra kanal-linjen, utgörande 3^- mil
med 21 slussar, öppnados den 24 Sept. 1822, i
närvaro af H. M. konungen, som gaf den första
slussen namn af Konstitution, och de fyra derpå
följande efter rikets fyra stånd, till minne af
ständernes frikostighet. Sedan II. Exc. grefve
Platen, hvilken med en beundransvärd kraft och
ihärdighet genomdrifvit Götha kanals byggnad och
arbetets fortsättning, aflidit i Christiania år 1829,
förordnades general-löjtnanten frih. Bengt Erland
Franc Sparre till ordförande i kanal-direktionen.
Kanalen genom Östergöthland, eller den s. k. Östra
kanal-linjen, som, utom sjöarne, håller 4mil i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
