Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
28
Halmstad.
Halmstad.
män täflat att ömsesidigt visa hvarandra den mest
utmärkta högaktning och vänskap. Ar 1645, då
Halland gick att sluta sig intill sitt uråldriga
fädernesland, och att åter intaga det rum bland
Sveriges landskap, det enligt sitt läge borde
äga, intågade d. 16 September Svenska
generalguvernören Casper Otto Sperling i Hallands
hufvudstad, emottog staden och förlade dit Svensk
besättning. Samma dag utryckte ur Halmstad
Dansko slottsherren Nils Krabbe med den under hans
befäl stående Danska trupp, som hittills
innehaft garnisonen. Är 1687 hölls i Halmstad den
i Svenska häfderna märkvärdiga riksdag, der
reduktionens verkställande beslöts. — Staden, som
förut i sitt vapen förde endast trenne
halmkärf-var, erhöll år 1563 af Danske konungen
Fredrik II den ökade vapendekorationen af trenne
röda hjertan i blått fält, hvilka skulle bibehålla
minnet af invånarnes tapperbet under kriget.
Stadens läge, såsom en i forntiden beqväm ansedd
landningsplats, gjorde att man här tidigt var
betänkt pä anläggande af befästningsverk. Stället
begagnades under oroliga tider såsom en
tillflyktsort, och man vet med visshet, att
fästningsbyggnader redan före år 1225 varit påbegynte.
Efter denna tid finner man denna befästning
omtalad flerestädes i häfderna. Enligt ännu i behåll
varande plan-kartor utgjordes fästningsverken af
6 bastioner, och blefvo på riksdagen 1736
utdömde. Slottet ägde fordom sina vallar och grafvar
så inrättade, att det kunde serskildt försvaras.
Det utgöres för närvarande af en stor fyrkantig
af tegelsten grundmurad byggnad, hvilken
innesluter en fyrkantig borggård. Den del af
Halmstads fordna fästningsverk, som till vårtid
öfver-fört namnet Klosterbastionen, gifver anledning till
förmodan, att kloster fordom funnits härstädes.
Också finner man år 1246, att kloster funnits i
Halmstad. Det ena af dessa tillhörde
Dominika-nerne och kallades S:t Catharina; kloster, det
andra Fransiskanerne och kallades S:t Annæ kloster.
Det förra lärer efter all sannolikhet varit det
äldsta. — Halmstad äger i allmänhet en vacker
belägenhet, och omslutes på åtskilliga ställen af de
skönaste romantiska trakter. Norra sidan
omgifves af en mängd trädgårdar, den östra af
Nissa-slrömmen, och af dess med löfträd bevuxna
stränder. I vester ligger straxt utom staden de
vackraste åkerfält, och åt söder äger man en
vidsträckt utsigt öfver bela Laga-fjärden. På
Nissans andra strand ligger en temligen bebyggd
förstad. Stadens kyrka är ganska gammal och
omtalas redan år 1462; men har sedan dess
undergått flere förbättringar. Stadens allmänna skola
är gammal och redan i början af 1500-talet
omtalas "den Latinske Skole och den Danske Skole."
Vid den förra voro redan den tiden 2:ne lärare,
nemligen skolmästaren och höraren (rektor och
kollega). Dessutom finnes här en Lancaster- och en
småbarns-skola. Halmstad har under de senare fem
ären börjat förkofra sig, i följd af den ökade
handelsrörelse, som uppkommit genom
hamnbyggnaden. Denna byggnad påbörjades år 1837 och
fullbordades år 1840. Kostnaderna uppgingo till
94,514 R:dr, deraf staten anslagit 60,000 R:dr
B:ko. Före denna hamnbyggnad kunde ej fartyg,
inkomma, som gingo djupare än 4 fot, då nu
deremot 10 fot djupgående kunna ligga förtöjda i
yttre hamnrännan. Denna byggnad, den enda i
riket af detta slag, består af nedsänkta faschiner,
på hvilka sedan en stenmur är uppförd.
Nissa-slröm-men, hoptvingad inom dessa begge hamn-armar,
håller, genom sin egen kraft, strömfåran öppen,
och detta ändamål har inan velat vinna med
hamnbyggnaden. Stadens utförsel består nästan
uteslutande i trädvaror på Danmark, och bokstäfvrar pà
Norrige. I utbyte deremot tages å förra stället
spannmål, de år sådan behöfves, och på senare
stället sill och fisk. Handtverkerierna äro i
försva-gadt skick, och bland fabriker förtjena endast
nämnas herr Wallbergs klädesfabrik, hvarmed är
förenadt ett färgeri. Ar 1841 tillverkades här
för ett värde af 88,938 R:dr B:ko, med en
arbetspersonal af 117 personer. Halmstads laxfiske
idkas tvert öfver bela Nissa-floden. Vid dess
utlopp, i vestra sidan, äger staden 9 laxelänkar (ett
ställe i stranden, till hvilket lax plägar gå; en
länk beräknas så läng, som sju garn kunna stå)
och den lax som här fångas är den bästa. För
öfrigt kan rörande Halmstads laxfisko anmärkas, att
den mesta Halländska lax tillgodonjuter både i
Stockholm och annorstädes benämningen af
Halmstads lax. Också täflar den andra Halländska laxen
uti godhet merendels med Halmstads laxen. Deo
före midsommar fångade laxen är, såsom störst och
fetast, mest tjenlig att röka; den åter, som fäs efter
midsommar, är, ehuru talrikast, likväl magrast. —
Magistraten uti Halmstad utgjordes fordom af två
borgmästare, en syndikus och sex rådmän.
Syn-dici-embetet indrogs 1668 och den ena
borgmä-ren 1682. Nu utgöres den af en borgmästare,
fyra rådmän och en käinners-preses. Stadens
äldsta i behåll varande privilegier äro år 1307,
utgifne uti Falkenberg af hertig Christoffer till
Halland och Samsö. Halmstad med socknarne Öfraby
och Holm, utgör ett regalt pastorat af 2 kl.
Staden bar 243 bus och tomter samt 1,120 tunnl. den
tillhörig jord. Folknummern utgör 2,178
personer. Marknader hållas bär i April, Juni, Oktober
och December.
Halmstad, ett bärad i Hallands län, häller
omkring 8 qv.-mil i arealvidd, samt innefattar 1 stad,
Halmstad, och 12 socknar, nemligen: Getinge,
Harplinge, Holm, Kinnared, Quibille, Räfvinge,
Slättàkra, Steninge, Söndrum, Torup, Vapnö och
Öfraby, hvilka utgöra 381 £ mtl. med 9,655 invånare.
Häradet är i allmänhet mera jemnt än bergaktigt,
samt bar temligen bördig jordmån, så att
spannmåls-odling är inbyggarnes hufvudnäring. Största
strömmen är Nissa, hvilken till en del utgör
gräns-skillnaden emellan detta och Tönnersjö härad, och
den betydligaste insjön är Fritlen, af hvilken blott
en del hör till detta härad. Utom staden
Halmstad, äro säterierna Fröllinge och Vapnö de
märkligaste orterna. I förening med häraderna Hök
och Tönnersjö utgör delta härad en domsaga;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
