Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
72
Hede»
Hede.
sidan. När fjällets öfversta topp om aftonen är
utan moln, och kullen visar sig klar, väntas
upp-bàllsväder; men tvärtom nederbörd. Hvarföre det
ock är en gammal sägen: "Om Sonen tagit hättan
på sig, så kommer visserligen regn i natt eller
morgon; men är ban barhufvad, så blir det klart
väder." Mittå-elfven säges årligen bebåda
årsväxten. Om den vid jultiden bryter löst, och
åstadkommer ett starkt buller, hvilket ofta höres så starkt
till den \ mil derifrån belägna Långå-by, att
fönstren dallra, tages det för godt tecken, att
följande sädesväxt blir ymnig; men om denna elf
icke bryter upp så tidigt, är allmogen alltid i
fruktan för missväxt. Lappar uppehålla sig både
sommar och vinter i detta pastorat vid
fjällkanten, särdeles åt Storsjö-sidan. Fremmande
Lappar hafva tillförene med sina rehnhjordar fritt fått
besöka Hede-fjällen; men icke numera. I trakten af
Storsjö kapell förekomma flera lemningar af
Lapparnes fordna offerställen och begrafningsplatsen —
Tät- eller långmjölk, ost, smör och fisk utgöra till
större delen invånarnes föda. Antingen årsväxten
hunnit till mognad och förråd af spannmål finnes
eller icke, ätes dock sällan bröd af ren säd, utan
uppblandas med agnar och bark, för att bibehålla
vanan i nödens tid, att då kunna bättre ata agnar och
bark. Bonden anses välmående när han till
utspisning äger brödämne, d. ä. £ godt mjöl, J agnar
eller förfruset kornmjöl och det öfriga bark. Ofta
saknas dock det förra, och nyttjas endast det
senare till utblandning med barken. Till vällings
blandning hafva de ock alltid litet rent kornmjöl i
förråd, annars består den till mer än hälften af
vatten. Till sådant behof anses också dränk för en
särdeles läckerhet. — Forntidsminnen förekomma
åtskilliga i denna ort. I Ljung- och Ljusnedalen
finnas många ättehögar. Dessa skola i början af
sextonde århundradet blifvit öppnade af en bonde,
som deruti säges hafva gjort hvarjehanda fynd af
silfver. Längå skans, 1 J mil från kyrkan (se
detta ord). Ortens svåra öde i fordna tider, då den
skiftesvis lydde under Sverige och Norrige, bar
ofta gjort denna trakt till en tnmmelplats för
utöfning af fiendtligheter. Balsar-fejden år 1611
(se detta ord) bibehåller ännu minnet deraf.
Sedan ortens invånare då blifvit plundrade, och öfver
sommaren uppehållit sig i skogarne, invid fjällen,
måste de öfver vintern flytta till Tydalen i
Norrige. I Hede blef på samma gång allt afbrändt,
utom en badstuga. Tjugu år derefter skola
Hog-dals-åboer ifrån Helsingland på eget bevåg gjort
anfall på denna ort, i afsigt att plundra. En
bonde vid namn Gudmund Larsson i Qvisthån, som
förra gången blef bunden vid en hästsvans och
släpad 1 * mil till Ransjö by, för det ban icke
uppgaf sin egendom, men likväl undkom med
lifvet, bade nu gömt sig i en liten sjö vid sitt
hemvist; men så, att hufvudet var uppe,
hvarföre han ock blef skjuten. — Språket uttalas
efter ortens dialekt, som mycket liknar den Norska,
med blandning af både Norska och Svenska gamla
ord, och är således svårt att förstå för en
frem-ling. Du brukas bär, som i Dalarne, mycket all-
mänt, både i tal med föräldrar och bättre folk.
Socknen bör till 3 kl. konsist. Den har 628
invånare och innefattar jemte alla annexer 27 mtl.
på en areal af 1,215,949 tunnl., af hvilka 120,000
äro sjöar och kärr. Adr. Östersund.
Hede, annex till Krokstad, beläget i Sörbygdens
härad af Bohuslän, 3® mil N.N.V. från Uddevalla.
Socknen kallades fordom Heida. Dess område
bildas af södra delen af Sörbygden. Ungefar midt i
socknen öppna sig några vackra dalar, som
afbryta behagligt emot de skogiga fjällen på vestra
gränsen och emot den nakna, magra
bergssluttning, som visar sig söderut. Den förnämsta
gården i socknen är Hallungstad, f. d. fändriksboställe,
1 mtl. Ibland frälsehemman utmärker sig
Brattön , lj mtl., genom sina stora skogar och
vattenverk, samt tegelbruk. Hede kyrka är byggd
af träd 1727. Derinom förvaras en medelmåttigt
arbetad madonnabild af ek, som varit förgylld,
samt en ganska märkvärdig och uråldrig dopfunt
af telgslen, utsirad med en mängd figurer i fyra
fält. I det första ser man den korsfäste, i det
andra 3 helgonabilder, i det tredje S:t Görans
eller S:t Michaels strid med draken, och i det
fjerde, en engel med en våg i banden, uti den ena
af hvars skålar ligger ett menniskohufvud, och i
den andra en penningsäck, åt denna .senare synes
satan med hela sin tyngd fåfängt bemöda sig att
gifva öfvervigt, under det ban gör med andra
banden åt engeln ett hånande tecken, som pojkar
bruka kalla: "räcka lång näsa." Denna
föreställning äger en lätt utredd symbolisk betydelse.
Fun-tens fot prydes af två groteska djurhufvud. Ibland
allmogen bar bibehållit sig en sägen om en
forntida borg, hvars numera försvunna murar rest sig
på klippan, der Hällungstad är uppbyggdt. Der
skall bott en konung, som gjort sig förtjent af
sagans minne, genom deltagandet uti nederlaget på
Skottarne vid Nafverstads kyrka, samt genom en
strid mot den orolige Råne i Svarteborg, med
hvilken ban slogs vid Ellinge, samt vid Torp och
Sörbo, vid gränsen emellan Hede och Krokstads
socknar. På sistnämnda ställe förekomma många
forn-grifter och en upprest stenvård. Högarne, som
ligga spridda, dels på den s. k. Sörbohogen, dels
i Torps gärde och trädgård, samt på den
ljungbevuxna sandås, som ifrån Torp sträcker sig
vester ut, och bära det märkliga namnet Sköldungs
backar, äro 86 till antalet, hvilket ursprungligen
varit vida större; men blifvit reducerat af plogen
till det här uppgifna. Flera utmärka sig för sin
storlek, och det synes antagligt, att närheten af
det historiskt bekanta Sörbo, likasom Hällungstad,
icke varit utan inflytande på betydenheten af
denna griflplats. Det berättas ock, att ett slag
hållits på Slätthult under Åboland, hvarest man
finner många griftkullar. Det närbelägna
Kyrkoberget tros hafva sitt namn deraf, att ett kapell med
sin grif!plats fordom legat derintill. Samma saga
är fästad vid ett stort, af grofva randstenar
omsatt griftrör vid Möllebacka. En bålväg på
Fisketorps ägor, i närheten af Hede kyrka, kallas
Göthadalen. Man finner der mänga vattenfyllda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
