Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hedllnger.
Modren.
77
ma nSmnas: Minne af Linné, far ock ton, jemte
ganska många uppsatser i tidskriften: Läkaren och
Naturforskaren. Han befordrades till
medicinalråd, pryddes med Wasa-orden och af Ryska
regeringen, såsom belöning for sin vård om de på
Drottningholm förlagde Ryska krigsfångarne, med
Aanæ-ordens andra klass. Genom en lycklig
operation, förrättad af Bjerkén, räddades väl år 1805
bans lif, hvilket hotades af ett inspärradt bråck;
men det ondas följder kunde likväl icke lika lätt
undanrödjas, och de lade honom i grafven d. 19
Okt. 1821, visserligen i en ålder af 71 år; men
likväl tidigare, än hvad bans starka
kroppsbyggnad och försigtiga lefnadssätt eljest skulle låtit
vänta. Bland bans serskild! utgifna skrifter må
nämnas: Anmärkningar i praktiska delen a/
läkarevetenskapen; Handbok för praktiska
läkare-vetenskapen, åtföljd af en Pharmakopé; Utkast till en
Handbok jvr Brunnsgäster; Om Smittkoppor och
förva-ringsmedel deremot; Handbok for vaccinatörer och
raccin-fdrestdndare; m. fl.
Hedlinser, Jolian Carl, Sveriges och på sin
tid Europas störste medaljör, var född i Schweitz
1691, och blef, under sitt vistande i Paris,
inkallad till Sverige genom baron Görtz. Den första
medalj han graverade härstädes vann i så hög
grad Carl XII:s bifall, att denne utnämnde honom
till mynt-direktör och lät honom sjelf bestämma
sina lönevilkor. Den ynnest, hvarmed de följande
regenterne omfattade honom, fäste bonom så vid
Sverige, att ban qvarstannade der, oaktadt de
fördelaktiga anbud, som från flera håll gjordes
bonom, bland andra från Ryssland, hvarest han
skulle få 1,000 dukater i lön och dessutom serskildt
betaldt för hvarje arbete. Han emottog likväl
beställningar från fremmande länder. Är 1735 tilläts
bonom pä 2:ne år resa till Ryssland, hvarifrån
ban återkom, öfverhopad med skänker och
hedersbetygelser. Hemsjukan dref honom emellertid
tillbaka till fäderneslandet år 1745 och han dog der
1771, nära 80 år gammal. Ilans medaljer äro,
med få undantag, de yppersta som blifvit
pregla-de i Sverige. Han har efterlemnat en mängd
sådana. Om bonom berättas följande lilla puts, som
ban roade sig att spela den lärda verlden. På en
medalj hade ban ristat det Svenska ordet Lagom
med Grekiska bokstäfver. Antiqvarierne
förklarade den allmänt för en Grekisk mästares konstverk,
tiU dess Hedlinger upplyste förbållandet. Påfven
hade för en öfver bonom preglad medalj utnämnt
H. till riddare af Christi-orden. På hemresan frän
Sverige förlorade ban, genom ett skeppsbrott,
största delen af sin egendom; men hvilken
förlast konung Fredriks frikostigbet till det mesta
ersatte.
Hedland, Olor, en skicklig orgelbyggare i
Stockholm, elev af Cahman, bar byggt orgelverk i
Ma-riæ och Jakobs kyrkor, i Sigtuna och Ulricehamn,
dessutom i flere landskyrkor, såsom Bollnäs,
Björ-skog, Itjörklinge, Delsbo, Nerpes, Tierp,
Torstu-oa, Rasbo, Wesslanda, m. fl., hvilka arbeten
vittna om bans goda insigter och erfarenhet i konsten.
Död 1748.
Hedlund, Thomas, extra proyiDci?l-läk»r? i
Hernösand, assessor, R. »f W- 0., författare af
åtskilliga medicinska afhandlingar och
iakttagelser, är född i Borås d. 94 April år 1791.
Hedner, Andera, född d. 10 Dec. 1801, af
torparföräldrar, i Wimmerby landsförsamling,
intogs i Linköpings lärdomsskola 1815 och
nödgades alltifrån inflyttningen i andra klassen
uppehålla sig genom barns undervisning. Blef student
i Upsala 1823 och gjorde sig der känd såsom
Latinsk skald, hvarföre ban, efter erbållen
promotion, utnämndes till docens i Romersk poesi
1831. Blef eloquent. et poëseos lektor i
Linkö-king 1836, samt föreslagen till eloquent. et poës.
professor i Upsala 1839 och i Lund 1842.
Ledamot af det kongl. nordiske fornskriftsällskapet i
Köpenhamn 1845. Kyrkoherde i Asby 1846. Har
utgifvit flere Latinska dissertationer; åtskilliga
Latinska poemer innefattade i Metra Latina, häft. I—III;
några Svenska skaldestycken, hvaribland Besöket
på Omberg och Tempel-echo; Latinska författare,
nemligen Curtius, Cornelius och Sallustius med
kommentarier; Zumpts större och mindre grammatikor
bearbetade på Svenska; Latinsk konstruktions-lära;
Alexander den Stores bedrifter af Curtius,
öfversättning; samt Wallensteins page, öfversättn.; m. m.
Hedninire-skansar kallas åtskilliga stora
stenhögar, dem man funnit i Dalarne vid sjön
Wäs-man, på tvenne näs Askevik och Grönö, samt vid
Korsnäs vid sjön Björken.
Hedninge-slottet var ett slott i Wäse härad af
Wermland. Det har legat uppe i skogsbygden,
1 -J mil N.O. från gården We, var litet, bygdt af
sten, på en hög kulle, som sedan blifvit öfverväxt
med skog; men om dess öde vet ingen att tala.
Hedræus, Benediktua, math. professor i
Upsala, född på Dalsland af fattiga föräldrar 1608,
död 1659, användes i Lifland vid befästandet af
åtskilliga platser år 1638 och belönades 1649 med
den ofvannämnda professionen. Har i bandskrift
efterlemnat åtskilliga mathematiska nppsatser.
Hedréu, Jolian Jakob, biskop i Linköpings
stift, theol. doktor, K. af N. 0., riddare af Carl
Xlll-.s orden, är född i Högsäters pastorat på
Dalsland. Fadern var då sockenadjunkt och
undervisade sjelf sina söner. Den yngre, Magnus,
primus vid medicine-doktors promotionen år 1806,
dog som lazaretts-läkare i Wexjö 1815, endast
38 år gammal. Då sönerne år 1793 reste till
Upsala, följde fadern med dem och opponerade mot
dem vid deras disputations-akter. Ilan blef äfven,
märkligt nog, tbeol. doktor på samma gäng som
sonen Johan Jakob år 1809. Denne sistnämnde
hade emellertid är 1803 blifvit prestvigd och anställd
som adjunkt i Jakobs kyrka i Stockholm hos
Lehnberg, väckte snart uppmärksamhet genom sina
ovanliga predikogåfvor, blef notarie i bof-konsistorium,
hofpredikant och regements-pastor vid Svea
lifgarde 1807, samt kyrkoherde i Jakobs och Johannis
församlingar 1810. Här qvarstadnade han till 1830,
då ban kallades till biskop i Carlstads stift, sin
födelseort, hvarifrån ban år 1833 flyttades till
Linköping. Öfver-hofpredikant 1818 och konung
Del. II. il
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
