Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Heldrnn.
Bel.
och en, horu mycket han än förbrntit sig, skulle
(a sin sak afdömd af detina nämnd, samt att ban
ej ville stfaifa någon, som knnde besvara de
frågor och gåtor konungen ställde till honom. (Se:
Gestet- Blinde.)
Heldrun (mytbol.). En stor, ypperlig get, som
stod utanför Walhall och från hvilken alla Åsar
och Einheriar hemtade sin dryck. Men hennes
jufver innehöll icke mjölk, ntan det herrligaste
mjöd, hvaraf alla gästerna vid gudataffeln
frossade, likväl ntan att blifva druckne.
Heimdal (mythol.), Walhalls väktare, äfven
kallad den hvite Asen. Odén var bans far; men
ban hade icke en mor, utan nio, ty sagan
berättar att han var son af nio mör, hvilka alla
voro systrar. Derföre kallas han helig. Hans
tillnamn var Gnllintand, emedan hans tänder voro
af guld. Hans häst bette Gnidtopp. Hans boning
är Himmelsberg eller Himinborg, vid Bifrost. Af
sina mödrar, hvilka voro jätteqvinnor, men alla
utmärkt sköna, har han ärft en reslig växt och
yttre skönhet; af sin far deremot, styrka och
förstånd. Derföre uppdrogs åt honom den vigtiga
posten att vara himmelens väktare. Eddan säger,
att Heimdal behöfver mindre sömn an en fogel,
samt att han ser lika bra natt och dag, hundrade
mil i omkrets. Han bör gräset växa på marken
och ullen på fåren. Vid bron Bifrost sitter
Heimdal i sitt fristående palats, derifrån ban bar utsigt
öfver alla länder och åt alla väderstreck. Hans
göromål är att passa på när Surturs kämpar,
eller Muspels söner, samt bergresar och troll vilja
nalkas, för att storma himmelen. Vid deras
antågande blåser ban i Gjallarhornet, si att det
dånar öfver all verlden.
Helmer (mytbol.). Kung Heimer kallas han af
några skalder; men hvar han varit konung är icko
uppgifvet. Häfden omtalar, att han var den
sköna Brynbitdas svåger, samt att denna hade, med
Sigurd Fafnersbane, en dotter, benämnd Aslög. (Se
detta ord.)
Heimskringla, ett Isländskt ord, som betyder
jordens krets, har blifvit nyttjadt såsom
benämning på Snorre Sturlessons konungasagor, emedan
bland de första orden i detta arbete förekomma:
Kringla heimsins.
Heiner, JTustinianus, professor i Upsala, född
Tysk, är bekant genom en år 1624 hållen
oration: Comparalio antiqo. et recenl. republicarum, och
har i handskrift efterlemnat Juridiska föreläsningar.
Heinric|i, Carl, Tysk språkraästarfe i Stockholm,
har utgifvit en Praktisk Lärobok i Tyska språket,
ett Tyskt och Svenskt Handlexikon, mellan åren 1802
och 1819; ett Svenskt och Tyskt Handlexikon; Nytt
och fullständigt Svenskt och Tyskt Lexikon, samt
Han-delsbref. Död 1833, 55 år gammal.
Heinum eller Hein|lein, en socken, med Bäl,
belägen på Gottland i Båhls ting och länets norra
fögderi, Wisby stifts södra kontrakt, mil O.N.O.
från Wisby. Kyrkan af sten och i Göthisk stil
med en vacker portal, och byggd år 1169. Här
äro 7 likstenar med runor. Socknen hör till 2 kl.
konsist. Den innefattar 9 £ mtl. med 312 invånare.
Af dess areal, 9,373 tonni., äro 510 sjöar och
kärr. Adr. Wisby.
Helstrich, Filip Jakob, öfverste och öfver-
kommendant i Christianstad år 1675, född i
Tyskland 1604, död 1684, och begrafven i
Christian-stads kyrka, der en minnesvård med Tysk inskrift
finnes öfver honom.
Kelter (mytbol.), en son af Göre. Se: Beiler.
Heiti (mytbol.), äfven kallad Gollveig, en elak
trollqvinna af fagert utseende. Hon förstod att
tillreda alla slags trolldrycker, samt medelst
kokning af örter och genom en mängd signerier
förskaffa menniskor hvad de önskade. Isynnerhet
hade hon förmågan att anskaffa guld i myckenhet;
men detta guld uträttade allt möjligt ondt: det
väckte afund, bat och split mellan vänner och
anförvandter, gjorde qvinnorna trätgiriga, till och
med unga, älskvärda flickor stygga och
förargliga. Dessutom hade det den egenskapen att det
försvann ur händerna som en skugga, eller ett
moln; men qvarlemnade alla önskningar och behof,
utan att tillfredsställa dem, hvarföre de gamla
nordboerna sade, då någon rik blef fort fattig:
"Hans guld var Heiti-guld." — Denna trollqvinna
bade tre gånger blifvit dödad af Åsarne; men
lefde det oaktadt.
Heitmftller, (»idrich, en skicklig och på sin
tid ansedd läkare, född i staden Bass i Bremen år
1655, och promoverad i Wittenberg år 1683. Då
hans broder, hvilken var öfverste i Svensk tjenst,
kallade honom till Sverige att der sköta sig, blef
ban känd af riksdrotset Magnus Gabriel De la
Gardie, och antagen till bans hofmedikus, hvarefter
ban äfven anlitades af de kongl. personerna. Mot
slutet af 1680-talet ingick ban ett förmånligt
giftermål med en brukspatron Geijers dotter i
Wermland, och köpte säteriet Norsholm i Östergöthland,
då ban drog sig ifrån all praktik. När pesten
utbröt i bans trakt 1710, anmodades han likväl
återtaga sin läkare-befattning, hvilket ban äfven
gjorde; men blott så länge smittan rasade, hvarefter
ban vände om igen till sitt lugn, och dog 1718.
Har utgifvit en Förordning om förhållandet vid
pesten och en Underrättelse för prester och allmoge
om farsotens behandling. — En J. Chrlst.
Helt-lutt||er, förmodligen bans son, har år 1764
utgifvit: Tankar om Auktioners nytta, jemte
kungörelser rörande auktioner ifrån d. 27 Febr. i674, då
de här i Sverige tnrällades.
Hejderidare, egentligen skogsryttare, fordom
en ridande jägeribetjent.
Heklaberget. Se: Högsby socken.
Hel (mythol.), dotter af den onde Asen Loke och
den vederstyggliga jätteqvinnan Aagerboda. Hon
var syster till Fenrisulfven och Jormungand, eller
Midgårdsormen. När Åsarne fingo kunskap om
dessa ohyggliga syskons tillvaro, slungade de ormen
ned i hafvet, der den växte till en oerhörd längd,
ulfven uppfödde de hemma bos sig; men trollet
Hel skickade de ner i underjorden, der de gåfvo
henne magt öfver "nio verldar." Dessa nio
verldar gränsade till Niflhems område och nämndes med
ett gemensamt namn Helved. lielved var icke eo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
