Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helvete»
Beiuui
rör gudinnans palats höllo några jungfrur vakt;
raen dessa voro, nära nog, lika förfärliga som
bon sjelf, ty de voro blekblå, eller svartaktiga,
och bade jern i ådrorna i stället för blod, och
om något af delta blod utgjöts och föll på
jorden, väckte det krig och förorsakade pest. Dessa
afgrundsjungfrur sutto alltid på knarrande stolar.
Helved var ingen stralfort, utan endast en
vistelseplats för dem som dogo på sotsängen. Vid
verldens undergång (Ragnarök) skulle de rättfärdiga
skiljas från de lastbara, dä de förra kommo till
Giinle; men de senare till Niflhem.
Helvete, var, enligt Sjöborg, det fordna namnet
på hemmanet Dalarsö i Bräkne härad af Blekinge.
Helvetesbacken, kallas en ältebacke, i Asa
socken af Smaland, der Odén sades vara
begrafven. Namnet llelvetesbacken fick den sedan
kristendomens införande. Denna backe uppgräfdes för
mer än 100 år sedan, då man påträffade ett hvalf,
vid hvars öppnande en besynnerlig eld, lik en blixt,
skall utbrustit, hvarjemte en likkista af flintsten
och en lampa uppgräfdes.
HelvetesTallen. Se: Trollhättan.
Hel vetes k ärret, kallas af allmogen ett kärr,
beläget emellan Kongslena by och Uögstena-berget,
hvarest de ur slaget vid Lena eller Kongslena
flyende Danskar sjunkit ned i gyttjan och blifvit
nedgjorde.
Helvetesportarae eller UJellaberget i
Lemn-bults socken af Småland, öster från nämnde
sockens kyrka, en bred remna eller skillnad i detta
berg, med en öfverhängande klippa, som kallas
predikstolen. Här anses den jätte hafva ställt
vestra gafve||l af Lemnbults kyrka, hvilken ålagit
sig bygga nämnde kyrka, ungefär mot lika
beting, som Finn (se detta ord) skulle bygga Lunds
domkyrka. Likväl ses några af gafvelns stenar i ett
rör på Gerekulla ägor. Här hörde presten sjungas
i berget, då kyrkan var nära färdig: "Tig, tig,
liten Kinn — 1 morgon kommer far din —
Sol-fager Finn — Antingen med sol och måne att
leka — Eller den fete presten att steka. (Enligt
en variant hette jätten Wippekull.) Presten sade
jätten namnet just som tornspiran uppsattes på
vestra gafveln, då jätten uti vredesmod sprang
bort; men tog nämnde gafvel med sig. Vi se här
qvarlefvor af sol- och måne-dyrkan före
kristendomen, och träffa Finns myth in i djupet af
Småland. Presten satte då en trädgafvel till jättens
stenbyggnad. Sådan är kyrkan än i dag; men år
1845 beslöts ny kyrkobyggnad, på ny plan å
Gerekulla ägor (se detta ord).
Helvetesportarne, kallas ett af tvenne klippor
på en hög backe, i Tjärstads socken af
Östergöth-land, inklämdt ställe af vägen, fordom beryktadt
Tör röfvare och utmärkt genom en stor bautasten.
Helvetes portar, sju. Så kallas ett bus i
Stockholm vid Kornbamnstorget, förmodligen efter dess
förste ägare, Helwich, som for prydnadens skull
lärer anbragt flera porlar på huset, än som
egentligen behöfdes.
Helvetet kallades på 1500-talet en trakt af
Stockholms stad, och förmenas böra sökas omkring nu-
varande Helvetii gränd i Storkyrkobrinken, hvilket
namn ännu vanligen uttalas: Helvetis grand.
Helwlg, Carl Gottfried, von. Denne om
Svenska artilleriet högt förtjente man var född i
Wolgast d. 7 Sept. 1765. Hans fader var
stads-byggmästare och ålderman för
tiinmermans-embe-tet. Han gick vid 16 års ålder i krigstjenst som
vallmästare pä extra stat, kommenderades till
Götheborg, der ban tog tjenst vid artilleriet som
simpel soldat, tjente dock snart upp sig till
underofficer, sårades vid Qvistrum, der ban föll
i Dansk fångenskap; men frigafs vid den kort
derefter afslutade freden, blef 1789 löjtnant vid
Helsinge frikorps, sedan transporterad till artilleriet
och bivistade fälttåget i Finland. År 1792 reste
ban till Köpenhamn, att bese Danska ridande
artilleriet, och sedan biträda vid uppsättandet af en
lika korps i Sverige. Ilan gaf ritning till lätta
sexpundiga kanoner, hvilken antogs, hvarefter ban
befordrades till major vid Wendes artilleri och
regements-qvartermästare. Då ban år 1798 i
Carls-krona öfvervar der anställda artilleriförsök, hände
den olyckan, att en 36-pundig kanon sprang
sönder, hvarvid ban träffades i hufvudet. Han
uppgaf sedan förslag till en mängd förbättringar vid
både landt- och sjö-artilleriet, nya husar-sablar,
kavalleripistoler, infanteri- och jägaregevär, samt
till organiserandet af en med pikar och pistoler
väpnad styrka, hvilket förslag man måste beklaga
att det ej antogs. Han bade nu småningom blifvit
befordrad till general-fälttygmästare, chef för allt
artilleri, K. af S. O., adelsman och invald i
veten-skaps-akadamien. Då Pomern år 1815 skiljdes
från Sverige, tog han afsked ur detta rikes tjenst,
såsom det påstås, till följd af Cardells afund och
intriger, och ingick i Preussisk, hvilken han dock
lemnade år 1S26, såsom general-löjtnant. Ännu vid
några och 70 års ålder sysselsatte ban sig, med
oförminskade kropps- och själskrafter, med arbeten
i sin vetenskap. Han afled i Berlin är 1844. Ilans
redan 1831 aflidna hustru, var den inom Tyska
litteraturen frejdade skaldinnan Amalia von Imhoff,
född 1776.
Helvit! eller Helvete. På detta ord lemnar
Dijkman, i Anti(/uitates Ecclesiasticce, följande
förklaring: "Anlangande ordet llelvili, så är det af
gamla ordet llel, hvilket bemärcker dödh, förderf,
och viti, tbet är Straff och pijna. Hel, hetiar,
finnes igen uthi den 8:de Fluck., af Kristno balken
Östgiöthl. Siar klucku han Hl häliar, tbet är, til
dödz. Ilär af hälla, destruere, förderfva,
neder-rifva; som uti Uplandzlagen, Widhonb. balcken 6
Fluk.: iVu h/ilher man gard nider: Tbet är, nu
rifver eller förderfvar mau gerdzlegården. Af denna
origination är ock vårt Svenska ord Hälsool,
häll-tjuka, den siukdom som förer döden medb sigh.
Viti, viti, betydandes pijna och straff, får man igen
uthi Ilerraudz-Saga. En sula din socki i viti, och
din Siäl siuncke i pijna."
■i.....hu. Carl Haxnus, läkare, föddes i
Stockholm d. 14 Mars 1772, blef år 1796 anställd vid
Svea artilleri och 1806 vid Åbo läns regemente,
hvilket han följde under bela 1808 årskrig, till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
