Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
98
Mt-imnnn.
Heininanahlyming.
gare föllo förverkade gods onder kronan och konnng
Gustaf I tog vanbäfdade hemman och lade dem till
kronogodsen. En stor del afsöndrades genom
försäljning och gåfvor till adeln under drottning
Christinas tid; men återgingo genom Carl XI:s
reduktion. Dessutom har kronan förvärfvat hemman
genom afvittring, d. v. s. genom indragning till
kronan af sådan jord, som ett hemman besitter
utöfver sin rätta rågång eller utom sitt hemmantals
behof. En del af Wasa-ättens gods blandades
äfven med kronans och Bornholms vederlag, d. ä. de
adeliga gods i Skåne, som lemnades i vederlag för
ön Bornholm, genom freden i Köpenhamn 16(i0,
blefvo kronogods. Kronohemman äro dels
öfverlemnade till Kongl. Maj:ts eget nyttjande, dels
förlänade åt städer och menigheter, såsom
allmännings-jord, dels anslagne till embetsmäns boställen, dels
bortarrenderade, dels besatta med brukande åboer
emot afrad, o. s. v. Kronohemman kunna genom
skatteköp förvandlas till skatte. Sådana kallas
kronoskatte, och motsvara i nuvarande tid
forntidens skattehemman. Kronan äger då räntan och
hemmansbrukaren jorden. Det är nemligen
egentligen skatten utaf sjelfva jorden, som då får namn
af ränta. Skattehemmanen betraktas således numera
ej såsom de af gammalt varit skatte, utan såsom
en förening af krono och skatte. I sjelfva verket
är äganderätten till sådana hemman lika med de
gamla skatteböndernes. En dylik förening af
frälse-och skattenatur uppkbmmer äfven, om räntan af
frälsehemman tillhör en annan ägare än sjelfva
marken. Hemmanet kallas då frälseskatte.
Benämningen skaltefrälse betecknar återigen de
skattehemman, hvilkas skatt eller ränta till kronan gafs
eller såldes till adeln på 1 600-talet. — Dessa äro
de allmänna klasserna af Svenska hemman i
afseende på jordnaturen. Genom de olika ändamål,
hvartill kronans hemman blifvit anslagne, hafva nya
benämningar uppkommit, hvilka mera hero på
för-valtningssättet eller anordningen af hemmanens
afkastning än på sjelfva jordens natur. Så kallar man
rekognitions-skogshemmaii de jordlägenheter, som
blifvit aflagda från rekognitions-skogarne och
skattlag-da. Med rekognitions-skogar menas återigen sådana
kronans skogar, som blifvit anslagna till
bergverkens understöd, emot erläggande af en viss afgift
till kronan. Löning,iheintnan kallas de, hvilkas
ränta är anslagen till lön åt tjenstemän, likasom
augmenlshemman betyda de jorddelar, hvaraf
räntorna utgå till något rusthåll, såsom fyllnad i
räntorna af det kronobemman, som utgör rosthållets
stam. Likaså finnas prebendehemman, hvilka utgöra
en del af lärarnes löner vid gymnasier och
uni-versiteter; annex- och mensnlhemman samt
stnm-ner, hvilka ingå bland presterskapets aflöning;
Ms-hemman i skärgårdarne, hvilkas inr.ehafvare njuta
serskild|a friheter emot skyldigheten att betjena
fartyg såsom lotsar; poslhemman, som njuta lika
privilegier, emot att besörja posten; berg frälse
eller kronohemman, hvilka blifvit gifna till
bergverkens upprätthållande under frälsefrihet, men med
motsvarande skyldighet för bergsmännen att
upprätthålla bergsbruket; ändtligen andra bergsmans-
hemman, hvilkas innehafvare äro forbundne att,
emot vissa förmåner, idka jernbandtering. Likaledes
få hemman serskild|a namn efter deras
användande för kyrkor, skolor och fromma stiftelser,
såsom kyrkohemman, hvilka mest uppkommit under
medeltiden och tillhöra kyrkan, icke presterskapet,
akademihemman, hvaraf största delen äro de s. k.
Gustavianska arfvegodsen, hvilka Gustaf II Adolf
skänkte till Upsala akademi; hospitals- och
barnhushemman-, krigsmanshus-hemman, hvilka alla
jordegendomar dels äro af gammal krono-natur, dels
gåfvor af enskildta. Ännu flera underaldelningar
af hemman förekomma i vår kameral-lagfarenhet,
allt efter de olika vilkor, hvarunder hemmanen
besittas. — Enligt af Forsells "Statistiska
Upplysningar" finnas 65,219.} hemman i riket, af hvilka
21,424 J äro frälse^ 7,736^ krono och 3b,05Sl
skatte. Största hemmantalet finnes i
Östergölh-lands län och det minsta i Norrbottens. (Se för
öfrigt under alla dessa hemmans benämningar.)
Ileiiiauannklyrniiif? kallas den delning af jord,
hvarigenom vissa delar af ett hemman afsöndras
frän det hela. Flera besutenheter uppstå
derigenom på samma hemman. Sådana klyfningar
utöfva det största inflytande, så väl pä åkerbrukets
fullkomnande som på folkets bergning. Ju flera
familjer kunna lefva genom jordens delning på
flera händer, desto bättre, blott
hemmansklyfnin-gen icke sträcker sig ända derhän, att
hemmans-delarne blifva för små för att skänka bergning åt
sin odlare. I hvad mån hemmansklyfningen bör
tillåtas är derföre en af statshushållningens
vigtigaste frågor. F-n för långt drifven
hemmansklyf-ning framkallar en massa af utfattiga jordbrukare;
för mycket stora hemman bilda deremot en liten klass
af välmående bönder, och utestänga de öfriga från
tillfälle att försörja sig. Lagen har derföre
ordnat förhållandet, och dervid utgått från den
grundsats, att besutenhet fordras för hvarje utklufven
del af jorden. Besutenhet kallas den hemmansdel,
som i vanliga år kan föda ett hushåll af tre
arbetsföra personer, med en häst eller ett par oxar,
två å tre kor, fem får eller getter. Till denna
gräns får hemmansklyfningen gä. När ett
hemman blifvit klufvet, så att ingen del vidare
innefattar besutenhet, men flere ägaro gemensamt
in-nehafva den, får den lösas af någon bland dem,
och den störste delägaren har dervid företräde. Men
näst efter honom är icke den närmaste i afseende
på ägolotlens storlek, utan tvertom den minsta
främst berättigad att utlösa de öfrige. Laga
domstol i bemmansklyfningsfrågor är häradsrätt, samt
i högre instans lagmansrätt, och de vanliga
öfver-domstolarne såsom i vanliga tvistemål. En annan
art af jord-afsöndringen uppkommer, då en
hemmansägare npplåter en viss del af sin mark åt
någon annan. Detta är tillåtet vid frälse,
frälseskatte, krono-skatte, samt, under förbehåll,
stadgade genom serskildla forfattningar, äfven för
krono och krono-rustbållsbcmman, m. fl. En
sådan afsöndring är förenad med skyldigheten att
erlägga en viss afgäld till stamhemmanet, och får,
så vida den angår mera än -jL af hemmanet, ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
