Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
110
HerrsKter.
i brännvin, och hvarest denna rörelse ookså
drifves i större skala än på något annat ställe inom
länet. 70 par oxar, 3 à 400 kor af Holländsk
ras, och ett betydligt antal fàr jemte nästan
otaliga skaror af ungboskap och svin, som finnas vid
denna egendom, vittna allt om dess storlek,
fruktbarhet och ägarens förmåga att uppdrifva
afkastningen, hvartill läget j- mil frän Ystad ganska
mycket bidrager.
Herrestad, säteri om 4 mtl., beläget i Marbecks
socken af Jönköpings län, dess första anläggning
är obekant. Det har tillhört slägterne Pistohl,
Rothkirk, Bortei, Rosenborg och Rosenqvist,
Grosshandlaren A. Leffler sålde det till II. Exc. grefve
Gustaf Trolle Bonde, bvilkeo år 1826, genom
utbyte af tlera under Bondiska fidei-kommisset
varande ströhemman, insatte denna egendom till
fi-dei-kommiss, enligt kongl, tillstånd af år 1827.
Vid egendomen finnes skattlagd qvarn, såg och
tröskverk, samt ett smides-manufakturverk,
privilegieradt att årligen förädla 20 skepp:d äinnesjern
till spik och andra behöfver. Patronat-rätten till
Marbecks församling åtföljer Marbecksby, som hör
till denna egendom. Till Bondeska
fidei-kommisset höra, utom säterierna Harsnas, Ang och
Lin-deakot) (se Marbecks socken), 6J i Marbecks
socken belägna hemman.
Herreatail, säteri om mtl., beläget i
Thore-sunds socken af Södermanland, vid en vik af
Mälaren, 1 | mil från Mariefred, har på slutet af
1600-talet blifvit förvandladt till herresäte. Dess
första kände agare var amiralen frih. Örnfelt, som
1719 innehade det. Det bar sedermera tillhört
slägterne Lilienberg, Ruuth och Grevesmühl. På
ett under säteriet lydande hemmans, Gunvik», ägor
vid Mälaren märkas, på ett högt berg, ännu
lemningar af en ansenlig borg, förmodligen anlagd
för att försvara inloppet till Gripsholm eller
Räfsnäs; men hvarken sägner eller andra källor lemna
några underrättelser härom.
Herreatail och HUrila, i Kärda socken af
Jönköpings län, säterier oin 3 mtl. Herrestad har
qvarnar och såg, trädgård, ansenlig boksamling,
samt flere mindre byggnader. Hörda bar flere
byggnader och trädgård. Säteriorne hafva tillhört
slägterne Sjöblad, Strömfelt, Almqvist, Ilané och
Petersén.
Herrevadsbro, träffningen vid, lärer hafva ägt
rom år 1252. De upproriske herrarne mötte här
Birger Jarls trupper, och det berättas att dennes
kansler, biskop Kol i Strengnäs, då infunnit sig
hos dem och lofvat deras anförare "grud och
trygghet", om de ville begifva sig till jarlens läger för
att i godo med bonom uppgöra tvisten. I
förlitande härpå begåfvo sig då Filip, Knut den
Långes son, Filip Larsson af Runneby, bans enkas
son, Knut, bans systerson och Magnus Brok till
jarlen; men knappt voro de ditkomne förr än de
fängslades, dömdes som upprorsstiftare och
hals-höggos. Derefter angreps deras folk af jarlens
trupper och alla Tyskar nedhöggos; men Svenskar och
Danskar ’erhöllo försköning, om de begarde den.
Biskop Kol blef mycket ångerfull öfver denna hän-
delse (se: Kol); men Lagerbring söker rättfärdiga
Birgers minne, och tror att en drabbning ägt rom,
hvari segern förklarat sig för honom, hvarefter
han nyttjat den rätt denna gaf honom, utan svek
och trolöshet. Ovisst är likväl, hvar träffningen
egentligen ägt rum. Tuneld uppgifver, att den
stått vid Herrevadsbro i Westmanland, 2 mil från
Westerås; men nämner tillika, att ofvannämnde
fältslag skett i Westergötl||and och Norunga
socken, der äfven finnes en bro med detta namn.
Herrevada kloster, krono-säteri om 4 mtl.,
med 23 £ till arbete underlagde mtl., beläget i
Riseberga socken af Christianstads län. Biskop
Rbyzelius förmäler att erkebiskopen i Lund, Eskil,
på denna gård, såsom sitt arfvegods, år 11,44
låtit uppbygga ett kloster för munkar af
Bernbardi-ner-orden, hvilket blifvit invigdt 1150 och satt
under sine abbotar. Lemningar efter detta kloster
utvisa, att det varit en både stor och kostbar
byggnad af huggen sten, hvilken, på konung Carl Xl:s
befallning, blifvit nedtagen och förd till Malmö, att der
användas till Tyska kyrkans uppbyggande. —
Efter klosterväsendets afskaffande kom detta kloster
med allt hvad derunder låg, under Danska och
sedan Svenska kronan, saml blef derpå omsider
in-delt först till öfverste- och sedan till
öfversle-löjtnants-boställe vid norra Skånska
kavalleri-regementet. Klostret bade en vacker belägenhet
emellan tvenne strömmar, hvaröfver häradsfolket
fordom haft sin väg genom ett vad, och deraf har
klostret blifvit kalladt Härids- eller Häradsvads
kloster. Konung Carl XI stod här med sin här
år 1677, ifrån medlet af Mars till den 12 Juli. I
klostrets hage finnes en graf, öfver 40 steg lång,
med tvenne uppresta stenar, en vid hvar ända.
Grafven är stenlagd ofvanpå. Uti denna, säger
allmogen, ligger fru Vena med en guldkedja, så
lång som bon sjelf var, och dessutom med inånga
andra stora skatter. I följd af detta rykte om
henne, företogo sig några unga drängar att uppbryta
grafven, och grofvo en bel dag; men när de om
morgonen andra dagen hade begynt sainma arbete,
hörde de en röst ifrån södra åsen, som ropade:
"Vena, Vena, vänd dig om, rättnu ta de dina
gnldbrasar." Häraf blefvo de alla rädda, och
gingo bort, undantagande en, hvilken stannade vid
arbetet; men blef derföre vansinnig i all sin tid.
Pà åsen, hvarifrån rösten kora, säges hennes man
vara begrafven i en graf, längre än hennes.
Hcrrevik, en god hamn på ön Furilen vid
Gottland.
Herr Skänk är dJld, ett gammalt Svenskt
ordspråk, betecknande att det är ondt efter gåfvor.
Herrsäter, fordom Häradssäter* 3J mtl.,
öfverst-löjtnants-boställe vid kongl, andra
lifgrenadier-regementet, beläget i Wärna socken af
Östergöthland. Häradssäter skall fordom hafva
varit en ansenlig kungsgård, hvarunder varit
lydande bela den omkring liggande trakten af gårdar,
bemman och torp. Då det sedermera förbyttes till
säteri tillhörde det slägterne Bjelke, Stuart,
Oxenstjerna och Ulfsparre. Det ärfdes af drottning
Gunnila Bjelke och vidare af bertig Johan af Öster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
