Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herweghr.
Henelihogi
1(3
fade sio broder, samlade, med sin älsklings
tillhjelp, en stor här och angrep förrädaren, som
blef slagen. Hon deltog sjelf i striden och
berättas hafva nedlagt 2,000, enligt andra sägner
ända till 12,000 man; men dog kort derefter af
sina sär, och den trogne Ormer sörjde sig till
döds. Detta torde vara grunden till historien om
Angantyr; men bela sagan är svär att urskilja
frän den om en Herwor, som motstod llunahären
och stupade vid Herrestäd i Westergöthland.
Herweghr, Daniel, biskop i Carlstad, född
1720 d. 28 April, och död å Forsbacka bruk på
Dalsland d. 28 September 1787. Han befordrades
1765 till domprost i Westerås, år 1770 pastor
primarius vid storkyrkan i Stockholm, hvilket blef
foremål för ett tadel vid 1771 års riksdag, som
kanhända hade haft utnämningens återgång till
följd, om icke 1772 års revolution mellankommit.
Kort derefter, år 1773, flyttades ban till Carlstads
biskopsstol och qvarstannade der till sin död, ehuru
ban tvenne gånger varit på förslag till erkebiskop.
Var en skicklig musikus och ledamot af
musikaliska akademien, samt litteratör af förtjenst. Har
utgifvit öfversättningar från Grekiska skalder, tal
vid åtskilliga tillfällen, flera
lefvernes-beskrifnin-gar, införda i Gjörwells samlingar, och ett par
Latinska uppsatser.
Hesselby, sätesgård i Spånga socken af Upland,
bar ett stort stenbus med flyglar, hvartill första
början berättas vara gjord af konung Carl VIII;
men sedan ny bygdt af riksrådet frih. C. Bonde,
hvilken slägt det alltsedan tillhört.
Hesiielbyholiii, sätesgård i Fogdö socken (se
detta ord). Den beryktade stortjufven Lasse Maja
tjenade bär såsom hushållerska hos ställets
dåvarande ägare.
■esselgren, Erik, biskop i Hernösand från 1779
liU 1803, dä ban dog 88 år gammal, blef 1754
theol. adjunkt med Börje prebende-pastorat och
1760 theol. professor. Var en af regeringens
nitiske anhängare, hvarföre ban belönades med theol.
doktors-hatten och kommendörs-dekorationen af
iVordstjerne-orden, hvartill han utnämndes åo 1789,
på samma gång med biskop Wingård. Utom dem,
fanns ingen prest, mer än erkebiskop Troil, då
bedrad med denna värdighet.
Hesselius, Anders, född i Sked vi i Dalarne
1677, blef vid 30 års ålder magister och fick
1711 kallelse att vara predikant vid Svenska
församlingarna i Norra Amerika. Han lät då
prest-viga sig och afreste dit år 1712, samt
qvarstannade derstädes till 1722, under hvilken tid ban mera
tjenstgjorde såsom missionär, än som egentlig
kyrkoherde, företog vidsträckta vandringar och
omvände äfven presbyterianer. Under hemvägen 1723
förlorade han, genom en storm, nästan all sin
egendom och deribland sio naturalie-samling, samt
efter ankomsten till London, sin hustru, hvilken
efterlemnade fyra små barn, hvaraf det yngsta var
8 veckor gammalt. Hemkommen, betygade bonom
konung Fredrik i sin gemåls och samtlige
riksrådens närvaro, sitt välbehag öfver bans insända
berättelse om Svenska Kyrkans tillstånd i Amerika.
Han ntnämndes nu till kyrkoherde i Gagnefs
pastorat i Dalarne, och dog d. 23 Dec. 1733. Hans
broder,
Hesselius, Jolian, en ganska utmärkt läkare,
provincial-medikus i Nerike och Wermland,
assessor i kollegium medikum, ledamot af
vetenskapsakademien, född i Falun 1687, död på sin gärd
Alqvittern i Wermland, d. 10 April 1752, våren
förtjent naturforskare, som sökte i sina läkemedel
företrädesvis begagna Svenska örter, anställde
åtskilliga rön att tillgodogöra inhemska växter, t. ex.
att nyttja brännässlor som vinterfoder, att göra
bomull af jolsterträn, att tillaga en svart ritiarg
af kärnan i solblommans stjelkar, att befordra
enbusken till en resligare växt, så att deraf kan fås
ett vackert virke, m. m., om hvilket allt ban
utgifvit beskrifningar. Fick från sin broder en mängd
naturalier, dem ban samlade och lemnade till Carl
Gyllenborg, som sedan skänkte dem åt Upsala
akademi.
Hesselius, Anders, d. y., son af den
ofvannämnde Anders H., Engelsk språkmästare i Upsala,
hvars födelse- och dödsår äro obekanta; men som
torde hafva aflidit efter 1760, var en på sin tid
ansedd vitterhetsidkare, hvilken skrifvit ett par
theaterstycken: Erik den nionde eller Helige, bans
förnämsta arbete, en tragedi Thorilda, samt en
annan: Vänskap öch trohet i döden eller Den
Indianska Prinsessan Zatetta, och, enligt egen uppgift,
499 bröllops- och grafskrifter, utom åtskilliga
andra större eller mindre vittra arbeten.
Hesselkulla, grufva i Winteråsa socken af
Nerike, är betydlig och rikhaltig på jernmalm. Man
har anmärkt såsom en sällsynthet, att här finnes
gedigen koppar. Den kopparmalm som blifvit
uppfordrad i östra grufvan bar lemnat omkring 2 till
3 proc. Ar 1841 vunnos härstädes 626 skepp:d.
Hesselskog, en socken, med Laxarby, Mo och
Fröskog, bör till 2 kl. konsist., är belägen i
Dalslund, Tössbo härad af Elfsborgs län, Norra Dals
kontrakt af Carlstads stift, 1 4 mil V. från Åmål.
Der Hesselskogs kyrka nu slår bar i katbolska
tiden varit ett märkvärdigt kloster, kalladt Gisle.
Ruinerna deraf finnas rundt omkring kyrkan.
Klostret blef afbrändt 1500; men dess kyrka inreddes
till Luthersk kyrka. Denna blef åter vid slutet
af sextonde århundradet afbränd under ett anfall
af Norrmännen, och förmodligen gingo då alla
gamla handlingar förlorade. Visst är att
Hasselskogs kyrka varit en bufvudkyrka i Dalsland. Den
nuvarande kyrkans långsidor skola utgöra de inre
pelarraderna i den gamla, hvilka vid kyrkans
förminskning blifvit fyllda. I grannskapet af kyrkan
ar en källa, som kallas Sankt Niklas kalla. Så
berättas, att då en monk härstädes, vid namn Niklas,
fordom efter slutad messa, kom från klostret,
mötte honom några druckna drängar, hvilka ville
tvinga bonom att återvända och ånyo messa för dem.
Men då Niklas nekade dertill, förföljde de honom,
ryckte kappan af honom på Kapeltangen, samt
hättan på ett gärde, som kallas Munkhattan.
Slutligen dödades ban på det ställe der källan upprann
efter bonom. Med källans vatten bar man trott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
